Nu har jag ju skrivit om detta nästan varje år (t.ex. 2011, 2013). Men ser ni, det är så roligt. EBA: Eskilstuna Basketball Association, där alla som vill får lira. I år hade vi inga riktigt gamla, bara en som var född 1963 – rena rama duvungen. (Den allra yngsta var född 2003.)
Och nu ska jag tråka ut er alla med att berätta hur man skapar en sådan här hullerombullerturnering. Detta för att det kan göras på så många sätt och i så många föreningar av alla de slag – alltså inte bara idrott. Och jag vill sprida mitt evangelium! Man kan göra poäng på fel korg, snubbla med bollen rakt in i väggen med huvudet före, missa ett skott med fem meter, göra stegfel och vara blå i ansiktet efter endast tre anfall – alla bara skrattar åt allt. Stora spelare lär sig att spela mesigt försvar mot små, men kör för fullt och som vanligt mot jämnstora. Gamla tanter spelar gärna försvar på unga pojkar, gamla gubbar värmer upp genom att smörja hela kroppen med hästliniment, elitspelarna ger råd och tips till alla … och över hela alltet lyser glada leenden.
Först får folk anmäla sig! Alla är välkomna – allt från ickespelande föräldrar till elitspelare. Och de som vill trilla in senare, sätts in i ett lag som råkar ha få på plats.Sedan väljs lagnamnen av de ansvarsfulla personer som jag har utnämnt till lagledare.Sedan skapar jag lagen och försöker blanda unga och gamla och långa och korta så gott det går. Ibland blir det pannkaka t.ex. för att ett lag råkar ha fyra skiftjobbare som måste köra lastbil till Yttre Mongoliet en speldag eller för att tre i laget har fysikprov i morgon. Men då fylls lagen på med några som för tillfället inte spelar. Och ibland faller folk ifrån för att de helt enkelt prioriterar något annat. (Obegripligt.)Och så skapar jag matchprogrammet. Åtta lag som spelar två matcher per kväll under fem kvällar blir 40 matcher: alla möter varandra en gång, några möter varandra två gånger. (BH betyder inte något annat än ”Bollhuset”, där vi har två baskethallar.)Och så sätter vi igång! Här ses en damlagsspelare, en flicklagscoach (med en av sina spelare i bakgrunden) samt en ung herrlagsspelare som dessutom är med i basketlandslaget.Här har vi en lillasyster till en pojklagspelare på en herrlagsspelares breda högeraxel.De som inte spelar, tar tid (2×12 rinnande) och sätter poäng. (Vi har förstås koll på vilka lag som vinner, men det innebär bara att man, eh, vinner.)Och det är SÅ kul! (Det skiljer nio år och en halvmeter mellan dessa två spelare.)Jodå, även jag fick spela. I brist på löpsteg och fungerande knän, satsar jag förstås på ett ettrigt försvar.Och så tar det slut. De som är kvar efter allra sista matchen, får vara med om prisutdelning där den snällaste, den roligaste och den på alla sätt basketigaste får väskor, tröjor och vattenflaskor.
Jag kan varmt rekommendera detta intensiva frotterande mellan alla möjliga olika sorters passionerade människor. DUNK!
Sidoreflektion: Det var så intressant att läsa laguppställningarna, för min hjärna insisterade på att siffrorna stod för ålder, inte födelseår, och då var det ju bara jähättegamla samt jähätteunga spelare (de flesta var över nittio eller 0–2 år …)
Rollatorbasketen kommer jag nog att sätta igång vad det lider, Ninja! Men … det är ju kul att dribbla, och det blir ju rysligt svårt med en rollator i vägen. Vi vår nog uppfinna en gåstol som liksom sitter fast på benen och är väldigt smal och svängig.
Sitter på tåget från Stockholm nu. Det var så fullt att jag drabbades av plötsligt människoantipati och köpte en 40 kronor dyrare förstaklassbiljett bara för att få sitta och sova ifred. Zzzzz.
Men jag sitter på rullen och har händerna fria att både dribbla och skjuta.
Ussare, vad det går undan.
Ska nog visa dig, jag!
LupusLupus99
LarsW, nog allt borde en modifierad flakmoppe fungera bättre?
Sätt i en elmotor och byt ut flaket mot en stol så blir det bra. 😉
Tillverkning kan Skogsgurra ansvara för- 😉
Den här är eldriven och inte ovanlig på turistorter söderöver. Ganska cool, tycker jag (som kanske behöver en själv inom några år). Notera att den här är faktiskt ganska smäcker. En flakmoppe har två av hjulen fram och brett isär. Osmäckert och synnerligen opraktiskt när det är trångt på strandpromenaden. En sån skulle trafikpolisen på vilken turistort som helst med all sannolikhet ta av banan.
Nu är det så sent så att sanningen kan yppas: Av någon anledning läser jag ”EBA” på ett avigt sätt som får mig att tänka ”Eba, Abam och Orben i Barabiset”.
Tyvärr är mitt huvud nu fullt av brukt (särskilt äbblen), brestelser, buppbäckter av bakenhet, bikonböv, Bubs brede och bärkebänglar. (Ja, jag kan tyvärr skriva allt det här på längden, men jag ska — för mitt goda hjärtas skull — bespara er det.)
Hade jag varit vaken och hemma klockan 01:08 och hade jag då – när jag var både vaken och hemma – satt mig vid datorn och läst ”Eba, Abam och Orben i Barabiset”, så hade jag förmodligen skrattat mig halvt fördärvad kl 01:08.
Nu fick klockan bli 06:58 innan jag skrattade mig halvt fördärvad.
Men vi kan inte ens få fram den. Den verkar ha fastnat. Jag pratar om spisen nurå. Nollan ska vara ljusblå och den saknas ofta i spiskontakten. Men, eftersom PE (den gul/gröna skyddsjorden) och N (den ljusblå nollan) är samma sak i lite äldre (förra seklet) installationer så *går* det att skapa en fusknolla genom att ansluta till PE. Det är ett *tillåtet provisorium* som har en tendens att bli permanent.
Om det sitter en jordfelsbrytare i centralen så kommer den med stor sannolikhet att lösa ut om ni använder PE som fusknolla. Då blir det till att dra en ljusblå från centralen till spiskontakten. Och det kan bli ganska jobbigt. Men material och verktyg finns i bilen så om det kan säkra båsets överlevnad på lite sikt så gör vi ett försök. Det var länge sedan vi var söder om Mälaren, vi dväljs ju numera i norra länsdelen. Kanske blir en liten utflykt imorgon, söndag. Vi tar med sådant som skulle ha transporterats till E-tuna.
Press Stop!! Vi har fått fram den! Den satt fast i gegga som samlats under decennier. Satt bättre än superlim. Men nu är den framme! Ser lika dan ut som den ni har.
Då kan det kanske glädja dig att vår kontakt faktiskt har nolla framdragen. Det finns hopp om att er också har det. Vårt hus är från 1976 ungefär och jag tror att det handlar om ungefär samma årgång.
Lossa täcklocket på den fasta kontakten (var lite försiktiga, det är full spänning bakom locket) och jämför med bilden, som jag dristar närsluta. Laglig bredd.
Om det ser ungefär (egentligen väldigt) lika ut så är det bara att plugga in. Den nya spisen har en kontakt med en extra pinne. Den pinnen kommer att göra kontakt med nollan (den ljusblå, kolla så att geometrin stämmer) och sedan ska det bara vara att koka, steka, baka eller grilla laxarna. Välj själv.
Och vi fick anledning att kolla läget inför spisleverans nästa vecka. Win-win. Men då blir det nog ingen tur till Smestan/Mesta imorgon.
Hur får man upp den? Kofferten, alltså. Den skramlar löftesrikt.
Ökenråttan
Nu har vi konvaleserat oss efter halsfluss och dunderförkylning. Medelst promenader på saltängar och ljunghedar vid havet på en sydligare kust. Hemkomna kan vi konstaterade att lielle Skotte har klarat sej utmärkt i en vecka; ett nytt blad är på gång. Vi tillskriver denna yppiga tillväxt helt och hållet Ninjas goa råd.
Och då undrar vi nu: Ninja! Hur odlar man vattenkrasse? Eller främst, hur sår man vattenkrasse. Den växer ju i strömmande vatten och när man då sår rinner fröna liksom i väg … Måste man dämma uppströms och skapa en lugn damm eller hur gör man?
mikaels
Skogsgurra: om kofferten i sig saknar värde, och det är innehållet som är intressant skulle mitt tips vara KOFOT, men om kofferten i sig också är intressant, skulle jag nog börja skruva/pillra sönder låset … eller kanske gångjärnen. Jag menar, hur stabila kan gamla lås och gångjärn vara?
Betong-Bess
Det var precis den nollan vårt spisuttag inte hade (hus från 1960), vilket vi upptäkte i påskas. Påsklammet fick tillagas i gammspisen och elektrikergrannen (med behörighet) tillkallas.
Lite lurigt när vägguttaget har plats för 4 piggar, men bara 3 tåtar framdragna.
PK
Lotten är elivok.
Hemförsäkringen gäller så länge instalationen är utförd på ett fackmannamässigt sätt. Blast fejjing.
Tack vare Skogsgurras försäkran, har vi insett att vi har torrt på fötterna. Nu bor laxarna i världens absolut renaste ugn (inte så länge till) medan ett antal olika kastruller står på de fina ”plattorna” med puttrande innehåll.
Och det bästa av allt? Spisen var på rea! (Måste nästan skriva ett helt inlägg om vilken sjujädra rea den var på.)
(Tapeten som ni ser är från anno dazumal när huset var församlingshem och köket inte alls ett kök. Jag satte ju inte ny dyrtapet BAKOM spisen år 2001, liksom. Och tummen är DDM:s.)
Ökenråttan
SG: En koffert har väl lås på ena sidan och gångjärn på den andra. Lås kan vara besvärligt men gångjärnen kan du kanske bara pilla bort skruvarna på! Eller hur sofistikerad är onkelns koffert?
hyttfogden
Vattenkrasse sådde jag i en stor plåtbalja med jord som var så blöt
att allt var som en enda gegga. Fröna lade jag direkt på ytan utan
att lägga något över eller trycka till och de grodde jättefort. Vattnade varje dag så att allt var genomblött. Rinnande vatten
var inte behövligt, det gällde alltså bara att vattna och vattna och
hålla allt blött. Sommaren var regnig, troligen hjälpte det upp resultatet som var stora fina mörkgröna plantor som smakade
jättegott.
Sällan har jag uppskattat snålhet så mycket som den gången. Tvärs över vägen ligger vattenkrassedammen. Och krassen serveras i matsalen där Philippe aka Fifi skötte det hela med bravur.
Återvänder gärna dit.
PK
Lotten, det ser ut som om DDMs tumme sitter farligt nära mitten på handen. #hantverkare, #händig, #detfinnsplastikkirurgersomflyttartummar.
Tack Hyttis, för råden om vattenkrasse, en växt som jag nog inte ens sett, än mindre smakat.
TAck ÖR, för förtroendet som Skottes gudmor, eller vad vi ska kalla’t.
Ökenråttan
Utan dej, Ninja, hade nog lille Skotte tynat bort. Nu är det två nya blad på gång. Dom växer väldig roligt, smyger upp längs en stjälk och så plötsligt har det blivit ett nytt blad på en egen stjälk.
Vattenkrasse brukar man kunna få i Frankrike: stek frites med lite kryddsmör och en liten knippa vattenkrasse. SÅ GOTT.
Nu ska vi se hur det kan gå med hyttisens såddmetod. Spännande.
Skottw torde vra en liljeväxt. Har hen raka, parallella bladnerver som inte förgrenar sig eller förgrenade bladnerver?
Växtsättet låter som t ex aspidistra eller varför inte ingefära?
I alla fall, helt OT: Ordet ”fika” är så spännande i all sin härliga variation och utbredning. Kom jag just att tänka på igen, för att jag kollade nätsidan för en grej vi ska på (jag ville se hur länge det pågår, för det hade jag glömt).
Det står […] möjlighet finns att köpa korv, kaffe och fika. Och det är ju ett begripligt sätt att uttrycka sig, men visst är det lite lustigt när man tänker efter. Det kan tydas som att korv och kaffe inte är fika. Inte ens bara kaffe är fika. Fast det kan det ju vara. Just här betyder naturligtvis ”fika” kaffeåbulleåkakor, och kanske, kanske kaffeåmacka. Samt att te och saft eller Festis och/eller Mer också finns som alternativ till kaffet. Det är tillbehören som gör ”fikat” i den här varianten.
hyttfogden
Varning Annika! Håll dig borta från jordkällarn i närheten av klosterruinen. Där bor Namnlösa Fasan åtminstone gjorde den det för många år sedan. SG gick in och kollade och kom helskinnad ut igen. Våra två små blev mycket förskräckta.
Vad bra, Annika! Jag har bara hört talas om att det skulle finnas fin mtb-cykling utanför Örebro, men jag har inte fattat var eller vad området hette. Nu vet jag!
Det låter så roligt!
Jag vill vara med!
Jag spelade basket som yngre.
Kan man spela med rulle, tro?
Idrott i sin allra finaste form.
Heja EB!
Heja EBA!
Jag fattar varför vi ofta får sköta båset på egen hand. Det där ser oemotståndligt bra ut. Fantastiskt! Välstekt! (Well done, alltså)
Precis så! Alla äggen olika kokta i en massa olika korgar i en enda röra. Inga knäckta!
Strålande!
Sidoreflektion: Det var så intressant att läsa laguppställningarna, för min hjärna insisterade på att siffrorna stod för ålder, inte födelseår, och då var det ju bara jähättegamla samt jähätteunga spelare (de flesta var över nittio eller 0–2 år …)
Jag läste lagen preciis som Annika, men hon hann säga det först.
Rollatorbasketen kommer jag nog att sätta igång vad det lider, Ninja! Men … det är ju kul att dribbla, och det blir ju rysligt svårt med en rollator i vägen. Vi vår nog uppfinna en gåstol som liksom sitter fast på benen och är väldigt smal och svängig.
Sitter på tåget från Stockholm nu. Det var så fullt att jag drabbades av plötsligt människoantipati och köpte en 40 kronor dyrare förstaklassbiljett bara för att få sitta och sova ifred. Zzzzz.
Såna här kan man väl också spela korgboll i.
Men jag sitter på rullen och har händerna fria att både dribbla och skjuta.
Ussare, vad det går undan.
Ska nog visa dig, jag!
LarsW, nog allt borde en modifierad flakmoppe fungera bättre?
Sätt i en elmotor och byt ut flaket mot en stol så blir det bra. 😉
Tillverkning kan Skogsgurra ansvara för- 😉
Den här är eldriven och inte ovanlig på turistorter söderöver. Ganska cool, tycker jag (som kanske behöver en själv inom några år). Notera att den här är faktiskt ganska smäcker. En flakmoppe har två av hjulen fram och brett isär. Osmäckert och synnerligen opraktiskt när det är trångt på strandpromenaden. En sån skulle trafikpolisen på vilken turistort som helst med all sannolikhet ta av banan.
Nu är det så sent så att sanningen kan yppas: Av någon anledning läser jag ”EBA” på ett avigt sätt som får mig att tänka ”Eba, Abam och Orben i Barabiset”.
Tyvärr är mitt huvud nu fullt av brukt (särskilt äbblen), brestelser, buppbäckter av bakenhet, bikonböv, Bubs brede och bärkebänglar. (Ja, jag kan tyvärr skriva allt det här på längden, men jag ska — för mitt goda hjärtas skull — bespara er det.)
Hade jag varit vaken och hemma klockan 01:08 och hade jag då – när jag var både vaken och hemma – satt mig vid datorn och läst ”Eba, Abam och Orben i Barabiset”, så hade jag förmodligen skrattat mig halvt fördärvad kl 01:08.
Nu fick klockan bli 06:58 innan jag skrattade mig halvt fördärvad.
Bannika bar blivit biblisk!
Bår botter ska böpa bund, bom ska bå bett namn på B! Biskopen? Bönan? Bruden? (Boj, bet är en banne!)
Hur sjutton kan tre A-bruttor förvandlas till B-subbor över en natt? Virus eller väder?
”The World’s Biggest Flower Market review”
B-igt? http://korturl.com/ynz945
LarsW, maskinen har ju dessutom egen korg som extra grädde på moset!
Pssst. Vi har köpt ny spis och måste ringa till Skogsgurra för att få råd om nolledare. Hur vet man att man har den framdragen?
(Pun kind of intended.)
Vi har exakt samma problem!
Men vi kan inte ens få fram den. Den verkar ha fastnat. Jag pratar om spisen nurå. Nollan ska vara ljusblå och den saknas ofta i spiskontakten. Men, eftersom PE (den gul/gröna skyddsjorden) och N (den ljusblå nollan) är samma sak i lite äldre (förra seklet) installationer så *går* det att skapa en fusknolla genom att ansluta till PE. Det är ett *tillåtet provisorium* som har en tendens att bli permanent.
Om det sitter en jordfelsbrytare i centralen så kommer den med stor sannolikhet att lösa ut om ni använder PE som fusknolla. Då blir det till att dra en ljusblå från centralen till spiskontakten. Och det kan bli ganska jobbigt. Men material och verktyg finns i bilen så om det kan säkra båsets överlevnad på lite sikt så gör vi ett försök. Det var länge sedan vi var söder om Mälaren, vi dväljs ju numera i norra länsdelen. Kanske blir en liten utflykt imorgon, söndag. Vi tar med sådant som skulle ha transporterats till E-tuna.
Press Stop!! Vi har fått fram den! Den satt fast i gegga som samlats under decennier. Satt bättre än superlim. Men nu är den framme! Ser lika dan ut som den ni har.
Nu måste jag fokusera för att förstå. Fusknolla får mig bara att vilja svara ”hörbarhet nolla”.
Förbaskat. Civilingenjören här hemma har somnat av pur utmattning och här står jag med två råa laxar.
(Fortsättning följer.)
Då kan det kanske glädja dig att vår kontakt faktiskt har nolla framdragen. Det finns hopp om att er också har det. Vårt hus är från 1976 ungefär och jag tror att det handlar om ungefär samma årgång.
Lossa täcklocket på den fasta kontakten (var lite försiktiga, det är full spänning bakom locket) och jämför med bilden, som jag dristar närsluta. Laglig bredd.
Om det ser ungefär (egentligen väldigt) lika ut så är det bara att plugga in. Den nya spisen har en kontakt med en extra pinne. Den pinnen kommer att göra kontakt med nollan (den ljusblå, kolla så att geometrin stämmer) och sedan ska det bara vara att koka, steka, baka eller grilla laxarna. Välj själv.
Hemförsäkringen gäller inte om obehöriga har utfört elarbeten. Just sayin’.
Kolla med elsäkerhetsverket beträffande min behörighet. Just sayin’.
Tänkte mer på att de skulle frestas att försöka själva och kanske elektrokutera sig och/eller barren.
Nu har vi ytterligare ett problem. Cecil de Graals (släktens gigolo med verksamhet i Tyskland, Ungern, Österrike) gamla koffert kom fram ur röran.
Och om det förra problemet var att vi inte fick fram den så är problemet nu att jag inte får upp den. Trots att nyckel finns.
PRISA GUDARNA! VI FICK IN DEN!
Och vi fick anledning att kolla läget inför spisleverans nästa vecka. Win-win. Men då blir det nog ingen tur till Smestan/Mesta imorgon.
Hur får man upp den? Kofferten, alltså. Den skramlar löftesrikt.
Nu har vi konvaleserat oss efter halsfluss och dunderförkylning. Medelst promenader på saltängar och ljunghedar vid havet på en sydligare kust. Hemkomna kan vi konstaterade att lielle Skotte har klarat sej utmärkt i en vecka; ett nytt blad är på gång. Vi tillskriver denna yppiga tillväxt helt och hållet Ninjas goa råd.
Och då undrar vi nu: Ninja! Hur odlar man vattenkrasse? Eller främst, hur sår man vattenkrasse. Den växer ju i strömmande vatten och när man då sår rinner fröna liksom i väg … Måste man dämma uppströms och skapa en lugn damm eller hur gör man?
Skogsgurra: om kofferten i sig saknar värde, och det är innehållet som är intressant skulle mitt tips vara KOFOT, men om kofferten i sig också är intressant, skulle jag nog börja skruva/pillra sönder låset … eller kanske gångjärnen. Jag menar, hur stabila kan gamla lås och gångjärn vara?
Det var precis den nollan vårt spisuttag inte hade (hus från 1960), vilket vi upptäkte i påskas. Påsklammet fick tillagas i gammspisen och elektrikergrannen (med behörighet) tillkallas.
Lite lurigt när vägguttaget har plats för 4 piggar, men bara 3 tåtar framdragna.
Lotten är elivok.
Hemförsäkringen gäller så länge instalationen är utförd på ett fackmannamässigt sätt. Blast fejjing.
Tack vare Skogsgurras försäkran, har vi insett att vi har torrt på fötterna. Nu bor laxarna i världens absolut renaste ugn (inte så länge till) medan ett antal olika kastruller står på de fina ”plattorna” med puttrande innehåll.
Och det bästa av allt? Spisen var på rea! (Måste nästan skriva ett helt inlägg om vilken sjujädra rea den var på.)
Så här förtroendeingivande var själva ormens bo:
(Tapeten som ni ser är från anno dazumal när huset var församlingshem och köket inte alls ett kök. Jag satte ju inte ny dyrtapet BAKOM spisen år 2001, liksom. Och tummen är DDM:s.)
SG: En koffert har väl lås på ena sidan och gångjärn på den andra. Lås kan vara besvärligt men gångjärnen kan du kanske bara pilla bort skruvarna på! Eller hur sofistikerad är onkelns koffert?
Vattenkrasse sådde jag i en stor plåtbalja med jord som var så blöt
att allt var som en enda gegga. Fröna lade jag direkt på ytan utan
att lägga något över eller trycka till och de grodde jättefort. Vattnade varje dag så att allt var genomblött. Rinnande vatten
var inte behövligt, det gällde alltså bara att vattna och vattna och
hålla allt blött. Sommaren var regnig, troligen hjälpte det upp resultatet som var stora fina mörkgröna plantor som smakade
jättegott.
Studeras bäst på plats. Det var ganska länge sedan, kanske 15 år, som jag blev inhyst av en snål uppdragsgivare på ”Krasseriet” se
https://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g661263-d3383201-Reviews-La_Cressonniere-Soissons_Aisne_Picardy.html
Sällan har jag uppskattat snålhet så mycket som den gången. Tvärs över vägen ligger vattenkrassedammen. Och krassen serveras i matsalen där Philippe aka Fifi skötte det hela med bravur.
Återvänder gärna dit.
Lotten, det ser ut som om DDMs tumme sitter farligt nära mitten på handen. #hantverkare, #händig, #detfinnsplastikkirurgersomflyttartummar.
Tack Hyttis, för råden om vattenkrasse, en växt som jag nog inte ens sett, än mindre smakat.
TAck ÖR, för förtroendet som Skottes gudmor, eller vad vi ska kalla’t.
Utan dej, Ninja, hade nog lille Skotte tynat bort. Nu är det två nya blad på gång. Dom växer väldig roligt, smyger upp längs en stjälk och så plötsligt har det blivit ett nytt blad på en egen stjälk.
Vattenkrasse brukar man kunna få i Frankrike: stek frites med lite kryddsmör och en liten knippa vattenkrasse. SÅ GOTT.
Nu ska vi se hur det kan gå med hyttisens såddmetod. Spännande.
Skottw torde vra en liljeväxt. Har hen raka, parallella bladnerver som inte förgrenar sig eller förgrenade bladnerver?
Växtsättet låter som t ex aspidistra eller varför inte ingefära?
Så, en aspidustra, på ett ingefär.
I alla fall, helt OT: Ordet ”fika” är så spännande i all sin härliga variation och utbredning. Kom jag just att tänka på igen, för att jag kollade nätsidan för en grej vi ska på (jag ville se hur länge det pågår, för det hade jag glömt).
Det står […] möjlighet finns att köpa korv, kaffe och fika. Och det är ju ett begripligt sätt att uttrycka sig, men visst är det lite lustigt när man tänker efter. Det kan tydas som att korv och kaffe inte är fika. Inte ens bara kaffe är fika. Fast det kan det ju vara. Just här betyder naturligtvis ”fika” kaffeåbulleåkakor, och kanske, kanske kaffeåmacka. Samt att te och saft eller Festis och/eller Mer också finns som alternativ till kaffet. Det är tillbehören som gör ”fikat” i den här varianten.
Varning Annika! Håll dig borta från jordkällarn i närheten av klosterruinen. Där bor Namnlösa Fasan åtminstone gjorde den det för många år sedan. SG gick in och kollade och kom helskinnad ut igen. Våra två små blev mycket förskräckta.
Vad bra, Annika! Jag har bara hört talas om att det skulle finnas fin mtb-cykling utanför Örebro, men jag har inte fattat var eller vad området hette. Nu vet jag!
Lite kul, och inte så lite snyggt.
Håller med LarsW.