Jag har snikat till mig en plats på Kents presskonferens, som en f.d. radiokollega till mig är irriterad på. Andra som jag inte har varit kolleger med är inte alls lika irriterade utan ser jippot som en utveckling och ett naturligt steg in i framtiden.
(Snabb resumé för dem som inte förstår ett jota: Kent är ett band från Eskilstuna, vars sångare heter Jocke men ser ut som min Broder Jakob. De har alltid hållit sig framme när det gäller innovationer inom musikbranschen och nu har de fattat beslutet att skippa alla enskilda journalistintervjuer till förmån för en presskonferens dit nästan vem som helst fick komma, bara man sa till i förväg. Och det gjorde jag. Självklart vill journalister ha dem för sig själva och publicera sin egen version och självklart vill grabbarna i Kent inte det.)
Snikat och snikat, förresten. Jag mejlade bara. Svaret jag fick tillbaka var av typen ”jaha, men vem är du och var skriver du?”, så jag erkände med svansen mellan benen som den mes jag är att jag ju begriper att jag kanske inte ska komma eftersom jag inte har någon som helst makt och ju inte kan få folk att köpa låtarna hur initierat jag än beskriver möglet inne på Berns toaletter… och fick följande svar:
”Makt skiter vi i 😉 Vi ses den 24e.”
Toaletterna? undrar ni nu. Jamen självklart har jag en rapport:
Det är imponerande genomarbetat – med skivsläppet kommer en bok, tre viner och specialdesignade basketshorts. Eller … kanske det där sista bara var i mina drömmar.
Jaha, nu får vi höra en låt och se på en vacker film som presenterar datum och platser för turnén. Och så kommer killarna in: bara en har halsduk på sig. Johan Norberg ställer första frågan:
– Vart tog syntarna vägen?
– Elektroniken finns där, men den hörs inte.
(Frågorna och svaren är bra mycket längre än så här, men jag skriver ju så långsamt. Skämtet ”den som är utan synt kastar första stenen” bränner i mig, men jag vågar inte höja rösten.)
_____
Skivdesignen går i egyptisk stil och Kent får frågan varför. De svarar något om enkel stil och snyggt, men jag irrar iväg mig och blir ofokuserad eftersom jag fastnade på pluraländelsen -r på studio. (De säger bara studios, studios, studios hela tiden. Jag vill ställa mig upp och primalskrika STUDIOR KIWIR HOBBYER JOJOR, men jag tror att det hade påverkat stämningen negativt.) Oj, de gjorde en låt som de sedan glömde bort och som inte kom med på plattan!
– När alla har sjukt tråkigt är det dags att göra en ny platta, förklarar Jocke Berg och tar udden av den mystiska skapelseprocessen.
_____
– Vi har en regel: ”no second thoughts” – vi ska lita på första versionen, inte tveka på vad vi har gjort och inte göra 40 omtagningar av en och samma låt.
– Hur har detta att bli vuxen påpekat textskapandet?
– Det är skönt att bli vuxen för då slipper man fokusera på att vara cool – längtan till att vara cool sabbade nog många goda idéer. Det är en fördel att bli äldre, man ökar sin minnesbank.
– Hur ska man då tolka 999?
– Man ska ju inte tolka låttexter – man ska inte prata om dem, att prata om dem förringar dem och … ptjaaa, det står ju där rakt upp och ner vad den handlar om.
Hear, hear. Det har vi ju kommit på här också: diktanalys på kommando med facit bakom hörnet är av ondo.
_____
Det här är Kents första presskonferens någonsin, säger de. Sedan kommer Sami på att nej, de har ju råkat ut för tortyren en gång tidigare – de låg på hotellrummet i mysbrallor efter en konsert när någon ringde upp och frågade om de kunde komma ner en liten stund och svara på en fråga lite snabbt. Det som mötte dem när de kom ner var den församlade finska presskåren, inklusive tv. Där och då i joggingbrallor sluddrade de fram några inte alls väl valda ord, varför de inför dagens jippo tydligen var väldigt nervösa.
Apropå att finna inspiration:
– Spela inte nån jävla gammal skit, Dylan, Bowie, Springsteen – spela ny musik!
_____
– Man gör dålig musik om man bara tänker på vad andra ska tycka. Det blir bra om man gör som man själv vill.
(”Man” är förmodligen i just detta fall ”jag”.)
–––––
En dansk journalist frågar på svårförståelig engelska vad Kent har för ”relations to Denmark and the Danish people”. Det blir stor förvirring på podiet eftersom de hellre svarar på svenska och när det visar sig att dansken förstår svenska, kommer de fram att tre av plattorna är inspelade i Danmark och att de har haft en dansk producent samt att de blev engagerade i en festival som gick i konkurs.
– Varför påbörjas turnén i Danmark?
– För tänk om vi skulle tokfloppa! Det är sjukt nervöst att börja på hemmaplan med mamma och pappa i publiken.
_____
En kille från Kentforumet undrar varför låtarna har så konstiga namn som inte har något med låtarnas innehåll att göra. Alla utom Jocke Berg nickar och håller med och vill genast ha svar av poeten i gänget.
– Jamen mina texter är så konstiga … jag har ju inga bra ord i refrängen … jag kan inte göra hittiga ord … sånt som låter bra i låttiteln …
– Kanske dags att börja med det nu va? säger Sami.
Jag skrattar högt, och slår sedan handen för munnen. För ingen annan skrattar. Sami fortsätter:
– Om du var här är bra, för den vet jag vilken det är – alla dom andra, näe … ”Vilken fan jävla låt pratar du om?” säger jag hela tiden.
Jag skrattar igen. Och tystnar snabbt eftersom jag är ensam om skrattet igen. En kille frågar varför de bytte skivbolag och får frågan om han vill höra sanningen eller en tillrättalagd version och killen svarar obegripligt nog att han inte vill höra sanningen. Då får han med honunglsen röst en tillrättalagd version om konstnärlighet och förståelse och jag skrattar JÄTTEMYCKET.
Och slår handen för munnen. Då viskar Sami att det nya skivbolaget gav dem mycket, mycket mer pengar.
_____
– Hur skulle ni beskriva skivan? säger någon.
– Det är klart att den borde geniförklaras, men vi är ju Kent, så de flesta kommer att säga att plattan är okej, inte mer. Men den är grymt bra! Inget hipster-skit!
Frågorna om texttolkning återkommer och Jocke ser besvärad ut. Han vill verkligen inte analysera eller komma med lösningar eller avslöja om Eskilstuna på något sätt finns med på senaste plattan. Moderatorn Ulrika Eriksson (som har jobbat för MTV och som programledare i Silikon) gör något i mina öron konstruktivt när hon säger att vi kanske ska fokusera på andra frågor än dem om texter eftersom Jocke faktiskt inte har några svar. (För hur intressant är det att se Jocke Berg rycka på axlarna?) Detta beskrivs så här i en tweet:
Ehum. Det var varken Kent eller Jocke, det var Ulrika Eriksson, och ”betacka” sig var det faktiskt ingen som gjorde.
_____
– Du Jocke, du hänger ju mycket på Kentforumet där du får en himla massa skit, hur känns det?
– Nämen jamen det är bra kommunikation, det är bra att svara på kritik direkt, dom som har något att fråga behöver liksom inte komma med ett guldbrev med bard ridande på en kalv för att få kontakt.
Jag bara gapar. Finns det alltså ett Kenthatarforum där man hänger? Eller är det Kentdyrkare som vill avreagera sig på … livet? Och som tar ut det på Jocke Berg? Förklara för mig, någon!
– Tjänar ni pengar på vinerna och vilket är bäst – vinet eller plattan?
– Nej, inga pengar, vinet är bara för att det är kul och för att vi fick frågan om vi ville göra’t. Ju mer vin man dricker, desto bättre blir skivan förstås.
Sedan får killarna frågor om framtiden, om de ska lägga av (”ja”) och de ska vara med i Melodifestivalen (”javisst, som ett sista magplask va?”) och vad de tycker om att Eskilstuna vill öppna ett Kentmuseum (”ok, men vad fan ska de ha i det, nä man måste nog ha fler presskonferenser innan man får ett museum”).
Tips till Eskilstuna kommun: namnge en gata eller en rondell (vi har många rondeller) efter Kent, för när man väl har haft en riktig presskonferens är det faktiskt dags att få en geografisk plats. Själv vill jag gärna ha något som heter Bergmans Bollhus – måste bara komma på en orsak att hålla presskonferens först.
____
En journalist från Metro tog upp frågan om det som jag nämnde i inledningen, men Kent hanterade det bra genom att bara säga ”ja, vi är Sveriges mest mediefientliga band”.
_____
Detta är bilden som ni kommer att få se i alla tidningar och andra forum i morgon:
Nu är det slut, och som en relativt ovan presskonferensdeltagare måste jag säga att det hela var väldigt trevligt, välreggiserat, vänligt och glatt. Om alla bara hade släppt lös lite och faktiskt skrattat åt det som sades – som faktiskt var roligt – så hade även ”publiken” fått högt betyg. Nästa gång ska jag ställa frågor också.
Oj, alla rusar mot scenen trots att den är tom! Vad händer? Hallå, får jag vara med?
Nu blir jag utkörd från Berns – om jag inte hjälper personalen att städa, säger de.
__________
Man fick en liten tygpåse på vägen ut. Lite reklamfoldrar och trista papper, tänkte jag, och kollade inte förrän nu på vägen hem. Men se på tusan: en EP! (Och en cd, visserligen, men … en EP!)
Ganska gamla för att sitta och fundera över att bli vuxen, tycker jag. (No Kent fan, får man säga det?)
Är det Tommy Körberg där näst längst till höger?
Är inte Kent en pingvin?
Jag tycker mycket, mycket om Kents låtar, men hänger inte på presskonferensen på grund av det utan för att jag ju kan blogga om det!
Oj, nu rusar alla fram mot scenen för att fotografera bordet där grabbarna nyss satt.
Har vi fått nåt facit på den där kapade, avlidna senildikten än?
Hakke, jag tror det är Benny Körberg.
Jag är faktiskt i Kent just nu! (Maidstone). Annars ingen relation till bandet, är väl för gammal och ohipp.
Se där, Anders är i Kent, Benny Körberg är med i Kent och kanske finns det en pinvin som heter Kent. Kanske heter alla i Göteborg Kent numera.
Nej, vi har inte löst problemet med den kapade, avlidna senildikten än. (Men jag har inte glömt!)
Jag ska bli rappare med Barbie-image och kalla mig Ken-T. Yo!
Nu ska jag vara mig själv. Ända in i kaklet: Är detta årets pseudohändelse? Visste knappt att det där bandet existerar.
”– Hur ska man då tolka 999?” Jamen, vänd på det så fattar ni.
Men pseudo hit, inte gilla Kent dit, ni är väl nyfikna på fenomenet, hörni?
(Det var för eeeeeeeeeer skull jag skrev ju! Annars hade vi ju t.ex. inte vetat att Anders GM är i Kent.)
Jo, det är jättebra. Nu vet jag ju både vad Kent (bandet) är och att Anders är i Kent. Det är sånt som kan vara bra att känna till.
En annan sak som jag undrar: Hur är det med nioåringen?
”En annan Kent”
Verkar som han accentuerat (lånat) utseende från DDM.
Pingvin? Sa någon pingvin? Var?
Det är ett djur, PGW. Inget dricka.
Ha! ”Inget dricka”, hihi, tack, nu skrattade jag högt.
Nioåringen mår bra, vi ska starta om med den gamla medicinen och se om det blir bättre då. (Rapport kommer imorrn, men i korthet nu för er som undrar [och underligt nog struntar i grevskapet Kent] : Nioåringen fick ett ruskigt epilepsianfall igår.)
Folk säger att min djefla man ser ut som Clark Kent och jag är en spitting image of Christine Meltzer. Knäppt: min djefla man ser ju ut som Johnny Depp medan jag mest liknar Fredrik Lindström.
Ping-viner är de enda viner jag intresserar mig för 🙂
Pingvin och baksmälla.
Från dagens nyhetsflöde.
http://www.expressen.se/tv/galna-klipp/baksmallan-i-verkligheten—grabbgang-stal-pingvin/
Johnny Depp? Ser inte likheten på presenterad bild.
Men kanske om man tar på JD glasögon.
alt
Tar av dito på DDM.
Du/Christine Meltzer.
Någonsin reflekterat över hur stora hennes hårfrisörskostnader kan vara per år?
För att få möjlighet att efterapa din frisyr?
Jag tyckte jag såg Lotten på nyheterna iaf. Nån sekund sådär. Jag hade ju ledning av hennes fotografier här om var nånstans hon satt ungefär.
Vad du kan göra av EP:n? En väldigt lång gles tofs?
Kanske det blir prototypen för en blogtofs?
… ingen skriver det uppenbara; Känt folk röker Kent.
Eftersom de slog igenom när jag bodde utrikes har jag absolut ingen relation till bandet. Den enda låten som jag fastnat för är den här, i just den här versionen:
http://www.youtube.com/watch?v=hrtjeyIelho
Jag satt allra längst fram — vilka nyheter var det? (Springer förstås vidare och kollar alla klipp som ligger ute.)
Nåt på svt efter kl 21.
Nöjesmaskinen hade ju ett stående inslag med dansande pingviner där dom påstod att en av pingvinerna hette Kent.
Vill minnas att jag drack en Kentish Ale nyligen. Det är dricka. Gott dessutom.
Luna: Jag skrev på FB att jag satt så nära att jag skulle kunna börja mig fram och lukta på grabbarna. Då skrev hakke ”Känt folk luktar (på) Kent.”
Pingvinen Kent har jag inte lyckats hitta på Youtube, tyvärr.
Satt möjligen bloggbåsbossen till höger, halvnära på PKn men Kent? Tyckte att jag såg en nudelsoppa bakifrån där i inslaget på TV4s nyheter nyss.
Men Hyttis kom förbi och undrade om jag visste att Lotten var på TV. ”Vet jag väl” kunde jag svara. Med utstuderat blasé min och dito tonfall.
Jag satt till höger från scenen sett, ja. Men … inte såg jag någon som filmade. Hm. (Har inte letat reda på nyhetssnutten än.)
Väldans OT.
I höstas frågade jag om vad jag plockat för svampar. Nu är det lavar på tapeten …
Och nu har jag sett mig – efter 14 sekunder här. (Fast – varning, varning – jag ser fasligt bister ut.)
Du har väl fullt upp med att lyssna samtidigt som du skriver väldigt långsamt.
Näe, inte ser du ut som Fredrik Lindström. Inget fel på honom, han kan säkert sätta en dunk (om korgen är lagom låg) men inte är ni särskilt lika. Du är mer som en korsning mellan Marilyn Monroe och Kenny Starfighter.
Då kan ju Lotten bli galaxhjälte. Eller frisör.
Haha, om vi nu ska avslöja vad som EGENTLIGEN sades: Folk skrattade där du påstår att du var ensam om skratten!
Hoppsan!
😉
Nämen! Jag hörde bara mig själv skratta … Hjälp, jag lever i en egobubbla!