Jag skriver nästan alltid lifvet när det i sammanhanget handlar om djupingtankar och läggapannanidjupaveck-funderingar.
För det låter så [sätt nu på tordönstämman] a-l-l-v-a-r-l-i-g-t.
Någon ifrågasatte häromdagen någonstans (jag har verkligen slutat komma ihåg saker) det faktum att det är lättare att göra sig ett namn om man går omkring och är bekymrad, svårmodig och allvarlig än om man är så banal att man är … glad.
Well so be it. Jag är banal. Jag gillar Johnny Depp, Vivaldi och Beatles och inte leverbiffar.
Men nu till dagens ämne! Meningen med livet är kanske inte 42 – utan t.ex. 43. Det finns en sajt som heter 43 folders och det fanns en sajt som hette 43 minuter och det finns en platta som heter 43 minutes och minst två låtar som heter 43 och en farlig massa människor som föddes 1943 har redan dött (Sharon Tate, George Harrison, Bobby Fischer, Janis Joplin). Vilket måste betyda något. Och nu har jag trillat över 43 things – där folk klickar fram sina främsta livsmål. (Via Jardenberg.)
Nu blir det tungt för skrollfingret för här kommer en lång lista över resultatet (som förändras hela tiden). Listan är egentligen 100 punkter lång, men jag har översatt, komprimerat och slagit ihop vissa snarlika mål.
Världens vanligaste livsmål
- gå ner i vikt
- slutföra sådant jag påbörjar/ sluta skjuta upp saker/ ta examen
- skriva en bok/ skriva en roman
- bli kär
- vara glad
- skaffa/designa en tatuering
- dricka mer vatten
- gifta mig
- resa/ resa världen runt/tågluffa i Europa/ besöka alla USA:s stater/ åka till Japan/ åka på kryssning/ åka på en road trip utan bestämt mål
- få se norrsken
- lära mig ett nytt språk
- spara pengar
- kyssas i regn
- fotografera mer
- skaffa nya vänner/ träffa nya människor/ vara mer social
- lära mig att spela gitarr
- köpa ett hus
- bli skuldfri
- läsa mer (böcker)
- få ett jobb
- att leva istället för att bara finnas
- springa ett maratonlopp
- motionera regelbundet/ komma i form
- hoppa fallskärm
- bli mer självsäker
- äta nyttigare
- sluta röka
- starta eget
- lära mig att laga mat
- lära mig teckenspråk
- få bättre hållning
- lära mig att spela piano
- lära mig att surfa
- simma med delfiner
- vakna när väckarklockan ringer
- lista saker som gör mig glad (förutom pengar)
- sluta bita på naglarna
- lista ut vad jag vill göra med mitt liv
- göra skillnad
- lära mig dansa
- lära mig att köra/ skaffa körkort
- bli mer ordningsam/ ta examen
- vara en bättre vän/ bli en bättre människa
- skaffa barn
- leva passionerat
- bli ekonomiskt oberoende
- ägna mindre tid att surfa runt på nätet och mer tid att arbeta/sluta slösa bort min tid
- skapa min egen webbplats
- jobba som volontär
- oroa mig mindre
- lära mig att köra bil med växellåda
- skriva en låt
- sova mer
- yoga/meditera dagligen
- studera
- sluta bry mig om vad andra tycker om mig/älska mig själv
- skaffa hund
- sova under bar himmel
- vinna på lotteri
- skicka flaskpost
- lära mig att sy/ lära mig att sticka
- spara till långt hår
Fler vill spela gitarr än piano och fler vill simma med delfiner än skaffa barn. (Jag försökte verkligen att komprimera ända till 43 punkter. Säg till om jag kan slå ihop fler.)
Men hörni, om alla bara fokuserade på nr 2 ..? Skicka den där flaskposten, gå inte och dröm om det, dummer! Och drick lite vatten när du ändå håller på! Ska man ha ett mål i livet ska det väl vara lite tufft att genomföra, så där så att man kan vara lite bitter och slå ut med händerna och skylla på andra när det inte går vägen?
– Näe, jag äter ingenting och går ändå inte ner i vikt, det är något som är fel!
– Studera? Jag, gamla männschan släpps inte in på läkarlinjen bara för att jag är 61 år!
– Tingen är emot mig. Tur att jag inte köper lotter för jag vinner aldrig nåt.
Själv har jag som mål i lifvet att uppleva ett OS på plats. Hur fan det nu ska gå till när man [sätt nu på snyftstämman] är så himla gammal, inte har några kontakter, mutpengar eller talang för curling.
Ska man liasom pricka av?
Få se nu – jag har varit kär, gift, köpt/byggt ett hus, skrivit böcker, haft midjelångt hår, framgångsrikt bantat ner mig (men är nu mysmullig), varit jättepassionerad, studerat, lärt mig teckenalfabetet (och glömt det igen), icke rökt, sett norrsken – *pust* , är det klart snart? – varit både glad och druckit vatten, skiter i yoga, lyckas ibland bli en bättre människa , ännu inte tagit körkort men ska –
– nej, nu orkar jag inte kolla listan en gång till. Men varför finns där inga bebisar?
Det finns ju ”skaffa barn” — på 44:e plats …
Jo, nu hittade jag bebisarna. Punkt 44.
Punkt 44…?
Ska bara tillägga att listan inte får granskas av statistiker eller annat noggrant folk eftersom jag ju har slagit ihop liknande punkter utan att flytta upp dem till en position högre upp.
Kanske skulle resa-punkten till och med komma högre upp än gånerivikt-punkten!
Attans vad segt Internet är idag. Jag kommer knappt in någonstans.
Nej, gånerivikt-punkten är säkert vansinnigt högt upp. Folk tror deras liv är meningslösa om de inte är magra som Sarah Jessica Parker.
Att dricka mer vatten hamnar så högt upp? Kan det vara för att det är ett jätteenkelt mål att uppnå? Eller är det? Dricka mer vatten än vad? Eller vem? Dricka mer vatten än Kungen? Eller Stenmark? Eller Lotten? Dricka mer vatten än igår? Än förra året? Eller handlar det om varumärket Mer och en sär skrivning? Dricka Mervatten? Förvirrande.
Oj, nu gick vi om varandra! Om jag prickar av punkterna, så har det mesta genomförts utan att någonsin ha varit ett mål. När jag sedan barnsben har ombetts formulera livsmål, har det alltid varit jättesvårt. I höstas intervjuades jag för en damtidning och svarade då angående målsätteriet:
”Att sätta upp mål har jag aldrig gjort; jag har inte funderat särskilt mycket på framtiden utan istället levt mer i det förgångna och i nuet. Men jag trodde verkligen att jag skulle bli skådespelare. Och rik och berömd.”
(Jag blev sedan refuserad som intervjuobjekt. Artikeln publicerades med helt andra personer – som hade mål.)
26.
lotten: Du är ju en goding. Ända till idag har jag ansett att svaret på livet, universum och allting är 42 (har jag sagt att jag har intervjuat Douglas Adams en gång?), men nu när jag precis har fyllt 43 säger du att det i själva verket mycket väl kan vara just så mycket. Var nån punkt på listan att överge en eller flera principer? Annars sätter jag upp det på den nu, och bockar genast av den punkten.
Om Miss Gillettes version av 42 alt 43 skulle vara vedertagen då vill jag hellre att svaret ska vara 97 eller någon annan aktningsvärd ålder. Naturligtvis med så bibehållen hälsa som min vän CF.
Jag vill nog se det där om mål som orineteringsskärmar: delmål.
För om målet i livet är att t ex gå ner i vikt. Vad ska man i så fall göra resten av livet? Fortsätta gå ner i vikt förbi det mål(!) som man antagligen hade med sin nedgång?
Bara dina punkter 21 och 56 är så formulerade att man kan hålla på med dem runt hela banan, så att säga.
43?
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/24/Licor_43.jpg
”Kyssas i regn” måste ju ändå vara det fånigaste livsmålet av alla. Blött och otrevligt. Jag tror kanske att mitt livsmål från och med nu ska vara ”låta bli att kyssas i regn”.
cecilia: Med din fundering om delmål har du gett dig själv svaret, tycker jag: man byter såklart mål när det behövs i livsorienteringen. Och man är själv den som bäst vet vilket nästa mål ska vara. (Andra kan däremot bättre se vilket mål man _borde_ ha, men de har sämre koll på vad man orkar och förmår för sånt syns bara inifrån.)
Måste man inte ha listat ut 38 innan man kan göra en lista?
Och menar 36 att pengar är en självklar göra-glad-komponent?
Jag förstår inte riktigt hur ”bli mer ordningsam” och ”ta examen” hör ihop mer än till exempel ”köpa ett hus” och ”bli skuldfri”.
Jag reagerade också på ”kyssas i regn”. Verkar vara lättuppnått, men jag saknar motivachonen. Som den där S/M-filmen med vem det nu var, hon som var gift med Alec Baldwin, de skulle älska under ett stuprör där regnvattnet forsade eller vad det var – klart obekvämt.
(Vad hette filmen nu igen? 8 1/2? 9? 9 1/2? Låter som skonummer.)
Hette den Nio och en halv vecka?
(Sen tröttnade hon. Jag tror karln saknade humor. Han hade inte mer att komma med än kalla isbitar.)
Kim Basinger
9 1/2 weeks
Lotten, du får dra ut den djefla mannen i nästa regnväder och kyssas i trädgården 🙂
Det förstår inte jag heller, Flinn! Befogad fråga — kanske flyttade jag ”examen” fel och ville ha den på t.ex. punkt två?
Ska se om jag kan klura ut någon ändring utan att förstöra ordningen!
Avsluta något och ta examen tycker jag är väldigt närliggande.
Fast jag föredrar bekvämlighet och kysser hellre folk där det är torrt, varmt och fullt av te.
Jag tycker att punkten ”vara glad” räcker!
Just det, Kim Basinger. Läste just en lång , entusiastisk ich något knäpp recension av den på imdb.
Få se nu – vill jag hoppa fallskärm? Jo, men skulle känna mig så dum om den inte vecklades ut. Var det värt det? skulle jag surt tänka på väg neråt. Punkt 39 – ”göra skillnad”. Vilket uttryck, hur ytliga är icke amerikaner. Beror väl på vilken skillnad. Och hur stor.
Jag tycker det blir lite plaskigt att kyssas där det är fullt av te.
Ö-helena, om målet är att inte kyssas i regn, hur vet man om man uppfyllt det? Uppfyller man det kontinuerligt eller vet man inte om man uppfyllt det förrän man är död? Och hur ska man då få reda på det och kunna njuta av att man har uppfyllt ytterligare ett mål?
Jag tycker att det är för få basketmål på din lista Lotten.
Och, ab, för att fortsätta resonemanget, allt man gör (eller inte gör), gör väl en skillnad mot om man inte gjort (eller gjort) det?
jag gillar inte te.
Dina – du slog huvudet på spiken! Eller i spiken. (Vad fanken heter det?)
Just nu vill jag göra skillnad genom att sluta prokrastinera, gå ut och köpa glass och choklad samt färdigställa det jobb jag smiter hit ifrån hela tiden.
Punkt 39 fick mig att tänka på en svartvit film jag såg i juletid(?) nu senast som jag inte kommer ihåg vad den heter. Jag har för mig att det var Cary Grant som spelade huvudrollen, men jag hittar den inte på imdb när jag söker på honom. Kanske någon annan minns? (Nej, jag klickade inte på varenda titel.)
Mannen jobbade på en sparkassa som hade en tuff konkurrent i staden: Banken med den Girige Bankiren. En dag, strax före jul tror jag det var, lyckades Banken sno åt sig 8000 dollar(?) och sparkassan höll på att gå ikull. Mannen tar på sig ansvaret (trots att det var en anställd som råkade tappa bort dem) och till slut ser han ingen utväg annan än hoppa från bron ner i älven.
Då träffar han sin skyddsängel som låter honom uppleva det som han önskade ”Tänk om jag hade sluppit finnas”. Så går de tillbaka in till staden som är mer Sodom och Gomorra än den stad han flydde från och som han tydligen ändå betytt något i. Och med växande desperation upptäcker han att ingen känner honom. (Han har ju aldrig funnits, remember?) Inte ens hans mor känner igen honom!
Nå, han får komma tillbaka till verkligheten och allt slutar lyckligt. Det visar sig att småspararna har salat ihop till hela bristen.
Han har dessutom en krigshjälte till bror som är på väg hem under tiden som den här krisen är.
PK, hur vet man att man lever? Hur vet man att regn verkligen existerar? Hur vet man att det vi kallar verkligheten inte bara är en chimär? Se där ett par små frågor att fundera vidare på.
Det är inte Cary Grant, det är den hummande, stammande, underbare James Stewart i ”Ett underbart liv”, Cecilia N!
http://www.imdb.com/title/tt0038650/
Ö-helena, då blir det ju ännu svårare att veta om man uppfyllt målet att inte kyssas i regn.
I USA anses ”Ett underbart liv” vara julfilmen framför andra, som man ska se på TV – ungefär som vi ser Kalle Anka.
Vill man se både underbara James Stewart och underbara Cary Grant, och dessutom underbara Katharine Hepburn, ska man se ”The Philadelphia Story”. ”En skön historia” på svenska, de översatte filmtitlar på den tiden.
Varför finns det nästan inga sådana skådisar längre?
Tack Lotten!
James Stewart och Frank Capra, ja just det …
Görs det såna bra tankvärda filmer nuförtiden eller är det bara ”kassako nr n” som produceras?
cecilia: Tankvärda filmer, som nerladdaren sa. 😀
Tänka sig! Det finns nåt som jag vill ha från USA. Och det är inte Disneyjulen …
Te driver världen!
Eller borde åtminstone göra det.
Lotten: London 2012 — det måste väl vara överkomligt … Med basket och allt.
Annars håller jag med om att kyssas i regn verkar ett märkligt livsmål. Det finns väl mysigare sakar man kan ägna sig åt i regn.
En stor del av listan tycks präglas av viss oföretagsamhet tycker jag. Dricka vatten eller pussas i regn kräver inga enorma förberedelser eller ekonomiska satsningar? Är folk helt enkelt lite oföretagsamma och lata som inte tar itu med sina enklare mål?
Äsch, vad spelar vädret för roll om man kysser någon? Ett mål vitt, fluffigt och flytta på sig när solen kommer, säger PittK. Annars gäller väl att ett mål ska vara mätbart, väl definierat och realistiskt? Mitt livsmål är att ta tillfället när det bjuds, jag vet inte om det är något av ovanstående.
Ett annat livsmål är att ha många mål, jag har ju redan tröttnat på mitt förra …
Jag tror faktiskt man kan slå ihop regnpussandet med att bli kär. Drömmen om regnkyssen måste komma från slutscenen på ”Fyra bröllop…” som ju handlar just om att bli kär. Så blev det i alla fal ett nummer närmare 43.
Man kan ha några stora, kraftiga huvudmål och däremellan en massa småmål sk. mellanmål. Morgonmål för mornar, kvällsmål för kvällar osv.
Dessutom är nummer 17 och nummer 18 varandras motsatser, åtminstone för de flesta.
Uppnår man mål 17 uppstår genast mål 18. Lätt som en plätt!
PK, jaha, nu fattar jag! Mitt mål varje s k morgon är att jag ska gå upp. Oftast lyckas jag uppnå detta och dessutom få i mig ett mål.
Två mål före förmiddagen tagit slut! Det är inte dålig det!
Cecilia N det gäller att vara målmetveten, ha målamod och ha en hälsosam målarfärg på kinderna. Själv lider jag av måltorka.
Sent om sider ser jag i mitt inlägg oven, att jag helt sonika hoppat över ”ska vara” mellan mål och vitt. Men mål handlar det ju om, inte moln!
Lära sig att spela gitarr och lära sig ett nytt språk är väl närbesläktat, man kan plinka lite eller hanka sig fram med de nädvändigaste fraserna och man kan bli gitarrvirtuos eller språkpolis. Om man sammanfattar målet med att lära sig nya saker, kan ju även dansen ingå (och säkert mer, men nu är maten klar meddelar PK).
Blev maten så sen för att ni hänger här istället för att sköta era plikter, Pysseliten?
(Den ständigt springande punkten 47.)
Nästan alla punkter i listan handlar om saker man gör för sin egen skull — förutom de svävande 43 och 49 som verkar finnas med lite pliktskyldigt. Jag kan tycka att det är lite torftigt. Var är punkterna ”Starta barnhem på Borneo”, ”Bjuda in en hemlös att fira jul med familjen” och ”Mejlbomba Carl Bildt om Dawit Isaaks frigivning”?
Annars är mellanmålet ett dåligt mål har jag hört.
Själv har jag gått ner i vikt, 17 kilo sen 2007, och jag har faktiskt upplevt ett OS på plats. –överblicken fanns på hemmaplan, kan jag berätta. Jag har sprungit 2½ Maratonlopp och jag kommer aldrig att kunna sluta röka. Inga barn blev det heller, eller hund. Min älskade lilla Helga var Katten i mit tliv.
You win some, you lose some
Tillägg: Rätt mycket av det ovanstående skulle jag gärna ha vänt på, men inte det här med Katten. Helga (1991-2009) var anhörig.
Förvisso hade jag glömt att handla till middagen, men vi äter nog för det mesta sent, vilket påminner mig om att jag borde ha 29 som livsmål. Istället satsar jag på 10, 24, 33 och 42!
Katter är klart anhöriga och hu vad man saknar dem.
Mellanmål är fina mål, men de har en tendens att föröka sig, choklad går liksom över till glass utan att man riktigt vet hur. Och sedan till banan.
Nu är klockan NIO och mitt jobb är inte klart. Jag har hållit mig härifrån ett tag, men då åt jag lax med rosépeppar och tittade på En plats på landet. Eftersom det är ett brittiskt program står de ofta under paraplyer och tittar på kåkarna.
Det blir jobbigare och jobbigare att scrolla (rulla?) upp och ner för att se vilken punkt är vad.
Annars är väl mellanmålen de viktigaste matintagen i varje modern diet?
@Dina: Högerklicka och öppna Lottens inlägg i en egen flik så blir det lätt att växla till listan i fråga.
Bara för sakens skull ska jag kyssa gubben utomhus ifall det regnar igen imorgon. Så har man gjort det sen i alla fall.
Nämen så gör vi allihop: i morgon dansar vi en regndans för att få pussa någon i regnet och sedan säga ”häpp” och gå vidare i lifvet.
(Själv har jag med hjälp av kvällens basketträning nått punkt 23.)
Om man har Mac och inte kan högerklicka då?
Förresten (nu när jag är sömnig och börjar vinda med ögonen) kom jag just på att jag har två hm att leverera här.
Det första lyder: Hm – kan man ifrågasätta ett faktum?
Och det andra: Hm – har den djefla mannen en tatuering på höger höft?
Det senare frågan kommer sig av att jag just nu ser bilden där ni ligger utslagna i gräset, och plötsligt lägger märke till en svart rand på den djefla mannens lekamen. Det kan ju vara en badkarsrand, en skugga eller en kalling, men det vore spännande om det vore en tatuering!
AB: Håll ner ctrl och klicka så ”högerklickar” du fastän det ju känns bra mycket mer som ett vänsterklick. Om du aldrig har gjort det förut, så kommer en helt ny värld att öppna sig för dig!
Och nej, varken jag eller den djefla mannen är tatuerade. Om jag skulle tatuera något skulle det vara en basketboll … men det skulle nog bara se lite utslagsmässigt ut. På samma sätt kanske min djefla man skulle tatuera in en orienteringsskärm.
Nej, coola har vi aldrig sagt att vi är.
Jag förstår inte er som tycker att kyssas i regn är ett märkligt mål.
Att kyssas i solsken är vardag men för att inte låta sig störas av regn när man kysser någon krävs det passion.
Jag tycker att regnpussandet blir lite oförtjänt hånat här. Tänk på alla som måste stå i regnet utan att kyssas. Eller på alla ökenbor som måste kyssas med knastrande sand mellan tänderna.
Eller tänk på alla som får kyssas endast när det regnar.
Nä, nu tänker vi på Gene Kelly istället, han som dansade i regn.
Vi hade en ganska intresant middagsdiskussion kring det här med att pussas i regn – eller snarare: om idén att vägra pussas i regn.
Tänk om den älskade ska iväg på en lång resa och avskedet hamnar mitt i ett regn. Och så är man inbiten oregnpussare. Liiite knepig sits om inte kontrahenten är införstådd med ens livsmål …
Tack för många skratt vid matbordet av detta besynnerliga mål.
Cecilia: Parapluie!
Om engelsmän vore rädd för parapluier skulle inte många köpa/byggahus-program bli gjorda. De står alltid där under parapluier inköpta av TV-bolaget och pratar om den fina utsikten och de gamla vackra vittrande tegelväggarna.
Kyssas i regn låter mysigt och romantiskt. Annars saknar jag ’Klättra mer i träd’ och ’Skratta mer’ (ska det vara enkel- eller dubbelfnutt??).
För att korta listan kan man bunta ihop dem i åtminstone de här grupperna:
– lära sig (språk, instrument..)
– göra mer
– sluta göra
– uppleva
– förändra sin fysik (träna, minska i vikt..)
– inre upplevelser
Bra, Kerstin! Eller så här:
1) sluta göra
2) göra mer
[…] Vad vi tydligen vill göra med lifvet […]
Att leva lite mera istället för att bara överleva!
🙂