Serbisk herrsko.Den andra semifinalen till ESC pågår på tv:n bakom datorn, men jag är väldigt ofokuserad. Det är nämligen extremt synd om mig.
(Hjälp vad jag förstår alla med melodifestvalaversion. Det är mystisk musik, konstiga näbbstövlar, blont afro, prinsessklänningar och allmänt bedrövligt. Men i alla fall.)
Jag skulle föreläsa för ett par dagar sedan. Deltagarna skulle serveras kaffe för att hålla sig vakna, så jag kokade vatten och blandade pulver och stod i så det stänkte. Som tedrickare blir man faktiskt väldigt nervös när det gäller kaffetillverkning. Kaffedrickare drar sig ju nämligen inte för spontana recensioner.
– Nä fy, vilket kaffe!
– Oj, jisses! Har du någon mjölk?
– Nja, jag tror att jag stoppar ner en tepåse i kaffet så att det smakar något.
När tillverkningen av det skållheta kaffet var färdig, hällde jag allt i två pumptermosar. Men satte fel pump i fel termos. Som på en given signal började båda termosarna att kräkas kaffe på mig och framför allt min högra hand.
(Nu sjunger Polen falskt på tv:n. Ja, hela Polen. Och Norge har körakrobater. Men i alla fall.)
Med kaffe precis överallt, och ingen is i sikte, klev jag in i föreläsningslokalen med en kall öl på den ondaste handen. Sedan kletade jag handkräm på handen eftersom det 1) var logiskt 2) lindrande. Sedan bet jag ihop som aldrig förut. Jag tänkte på skottsår i buken, svältkatastrofer och liggsår samt en och annan förlossning. Och stod ut.
Men nu gör det så här ont:
Men äsch, det syns ju inte! Jag skulle ha photoshoppat fram det blåröda.I radion berättade jag om mitt onda, vilket brukar reta upp lyssnarna i Oxelösund. Men istället ringde en Rune som tyckte synd om mig – och han rekommenderade aloe vera som man ska bryta av och kleta på brännsår med.
– Jahaja, då beställer jag en sådan med ilfart in i studion tack, suckade jag och så satte vi på musik.
En halvtimme senare kom ett blombud … med en aloe vera.
(Nu ylar Slovakien. Men allra värst är ändå programledarna som inte kan stå utan stöd av varandra. Dessutom tror de att de inte har mikrofon, så de ylar de också. Oj, nu kommer en hjulbent dansk och sjunger ganska ok, vad hände?)
Har det hjälpt med aloe vera då? Nej, inte det minsta. Det känns bara bra om jag tar xylocain samtidigt. Men ändå: jag har fått en blomma! Av en lyssnare! Av en Anders har jag tidigare fått ett fälgkors och av en Gisela en skiftnyckel. Nu får lyssnarna hosta upp, imorrn tänker jag berätta att jag aldrig har varit i New York.
(Näe. Sloveniens sångare står bakom en vägg och har på sig en hudfärgad klänning. Så nyskapande. Osynliga kvinnan, liksom. Nu kommer Ungern i snygga kläder – som de tyvärr sliter av sig.)
Fotnot
Ni som tycker att det här var ett splittrat inlägg, ska bara veta att ni har helt rätt. Man har väl simultanförmåga.
Uppdatering
Men hjälp, vad fort det går: redan ute på Youtube!
Och nu har Grekland en juckande sångare i vita jeans — PÅ RULLBAND!
…och Albanien kör med träskmmonstret
Men Ukraina, hörni … var coolt.
Ukraina fick mig att tänka på Barbarella. Icke helt fel var den.
Nederländerna:
– Ska vi ha tre karlar i glitterkostymer?
– Ja!
– Och tre svarta doatjejer i vita gardinfransar och blonda peruker?
– Ja!
– Och låten?
– Äh, spela roll!
Piniga programledare
Norge regerar! Den enda originella melodien i det här sällskapet.
Den har catch
Snabbreprisen:
Serbien var det med dragspel och blont afro. Måste leta upp den så att alla får njuta.
Norges lille grabb ser ut som en ung Brad Pitt.
Wow! Nu ser jag träskmonstret från Albanien! Ha!
Oj, nu kom Shannen Doherty från Estland.
Men alla som inte tittar, missar i alla fall världshistoriens absolut sämsta programledare. Hon ser ut som Mandy och han ser ut som Roman Polanski. Båda två är bra på … ingenting. (Kanske är jag som vanligt bara avundsjuk. Men de är bedrövliga.)
Oj stackars, bränd helt i onödan! Eftersom vi inte alls behövde något kaffe för att hålla oss vakna.
Förra ESC-semifinalen var jag och min mamma tvungna att blunda, stoppa fingrarna i öronen och sjunga ”Lalalalalalalalalala!” varje gång programledarna dök upp. Nu har jag visst vant mig, för jag behöver bara vissla lätt för mig själv.
Dom påminner om japanerna i TV4 och han har lika mycket pannlugg som jag hade för 35 år sen.
Mellanspelet: Tacka vetja Röda Armens kör i förrgår. Mäktigare musikupplevelse är svår att överträffa.
Det här är mera Disney, om man säger.
Norge!!
Såja, nu ska vi väl fokusera på min hand (tack, Malinka) och allehanda medikamenter när Norge som näst sista land gick vidare?
Du ser väl att jag av serviceskäl har blåmarkerat ESC-informationen så att de allergiska lätt kan hoppa över det som kliar, Plastfarfar? Det verkar bara vara du och jag som stirrar som på en skräckfilm när det vankas Melodifestival.
För Serbien sjöng Adam Alsing. För Estland tävlade hon som brukade vara sidekick i Filmkrönikan, och som sedan tog över efter Oscar. För Holland (fast det heter ju egentligen Nederländerna) sjöng de tre storebröderna till Afrodite. WV är ficula, vilket är den enda homosexuella blomman i vår fauna. Tyvärr hjälper den inte mot skållskador.
Lotten, min vän: Melodifestivalen är i många avseenden en skräckfilm. Lite som att passera en trafikolycka, eller att bada i ett Albanskt träsk.
Har Alsing flyttat till Serbien eller har han bara fått jäkligt bra betalt? Snyggt barr (burr)!
Åh, såna där serbiska herrskor hade vi på omslaget till vårt stora skonummer av sektionstidningen på Teknisk Fysik, Lunds Tekniska Högskola (i vars redaktion jag var en kemist bland hermelinerna).
Jag funderar på om det finns en baktanke med att eurovision song contest har samma förkortning som escape. För det ena gör att jag vill göra det andra.
Men aj aj aj, vad synd om jag tycker dej! Jag vet minsann vad ont det gör. Jag tror du är den enda som verkar skada dig mer än jag.
Igår presumtiva skallskador, idag faktiska skållskador, kommer det skäll, skills, skulls eller skyll i morgon? 🙂
Vad man kan skylle den pinsamt låga nivån på programledarna undrar jag. Det var ju rent plågsamt att se karln gubbsjuka limmande på den där som var tvungen att titta i fusklapp för att säga mer än tre franska ord på raken. Skämmigt, Moskva.
Och på tal om Moskva var ju underhållningen i pausen mer Tingeling än Tingeling självt, hur lyckades de med det??
Hörru, se upp med brännskador. Den ser ganska stor ut, du kanske borde visa upp den någonstans? En gång ignorerade jag en liknande brännskada, det blev infektion och läkaren (när jag väl gick dit) skällde ut mig för att jag inte kommit tidigare.
Men EGENTLIGEN är det ju inte synd om dej- Nu får du känna GEMENSKAP och slipper rulla in dej i en gammal tidning!
You Tube är himla snabbt! På så vis kunde jag här få se Serbiens bidrag! Det var skoj att se att de har en sångare (?) som ser ut som Adam Alsing, och sen hade de lyckats få tag i en dansös (?) som ser ut som Sanne Salomonsen. Fast jag kan ha sett fel, mina glasögon är allt annat än välputsade.
Jag uppskattar era bekymrade kommentarer, särskilt associationen till skall och skåll.
Hm. Skäll?
Just hemkommen från Rivieran, där två av fyra var EXTREMT fokuserade på frågor om fotnötter och slutnoter och dylikt intressant, vill jag nu bara säja att man alltid måste ha brännskadeliniment till hands i miljöer där brännskador oftast inträffar, nämligen i kök och liknande och till exempel lokaler där vattenkokare befinner sej på fri fot.
Jag trodde lite naivt att Esc var en tangent på datan, visste inte att man kunde tävla i det. Men om det är en tävling så hoppas jag att Dan Brown vinner.
Vv säger eonoseas, är det hav som tar lång tid att korsa?
Han på tavlan i brännskadebildens bakgrund ser ut som en djefla man!
Nämen, han på tavlan är ju Chaplin!