Hoppa till innehåll

Rapport från Uppsala domkyrka (uppdat.)

Typisk klädsel i Uppsala. Och Lund.

Som jag berättade igår, hamnade jag hux flux i Uppsala och tvingades av mystiska krafter in i domkyrkan. Min bil drogs mot kyrkan, den korsade Fyrisån av sig själv och mot min vilja hittades en parkeringsplats. (För det kan ju inte vara så att jag frivilligt ville gå in i en kyrka efter att äntligen ha blivit vuxen och börjat få bestämma sådant här själv efter åratal av kyrkotvång?)

Kort sammanfattning om just denna kyrka: den är jättejättestor.


Uppsalas domkyrka byggdes under hundratals år och blev till slut färdig trots digerdöd, stadsbränder, väggras, kalla vintrar, förfrusna tår och andra katastrofer. År 1892 bestämde sig några av de dåvarande konstnärerna och hantverkarna att de skulle lämna ett minne efter sig och den senaste renoveringen. På en liten avsats (på en ”knippepelares kapitäl”) på 20 meters höjd, placerade de ett brev och några foton i en ask som de hade tillverkat av koppar från kyrkans tak. Läs långsamt och njut av hur man uttryckte sig (och påpeka gärna om jag har tolkat handstilen fel):

Den 1st Augusti 1892 plaserade vi, hvars porträtter äro inneslutna i denna låda, som äro förfärdigad av kopparplåten, hvilken täckte de gamla tornen på denna domkyrka, densamma på detta kapitel i förhoppning att den der måtte förblifva till dess att åter en restauration öfvergår kyrkan – Huru lång tidsrymd som kommer att ligga deremellan och hvilka I ären som bryta densamma kunna vi ju ej ana – men varen dock helsade! _______

”Sic transit gloria mundi” – vi känna den satsen och tvifla ej på att den här vidlag kommer att besannas.

Vi hafva gjort hvad vi förmått … dömmen därefter.

Sådär gör jag också. Den som plockar ner tapeter och paneler i vårt hus om 200 år kommer att hitta bl.a. klotter och utskrivna blogginlägg.

Uppdatering:
Jag hittade lite mer intressant information apropå orden i brevet ovan: ”Vi hafva gjort hvad vi förmått … dömmen därefter.” För NE skriver om just den här restaureringen:

”En ny restaurering skedde snart av tekniska skäl; det vid denna tid [1892] relativt oprövade materialet cement hade frikostigt använts i exteriören, vilket medförde att partier lossnade och föll ned.”

Slut på uppdatering.

Men någon har ställt in klappstolar i hela mittgången! (När jag frågade varför – eftersom det ju verkar finnas plats till halva stan i bänkraderna – fick jag vet att det var enklare så här. För bl.a. alla med rollatorer.)
I många (väldigt stora) prång och (gigantiska) utrymmen står pryttlar och grejjer undanstoppade som i min källare.
I ett av prången har de ställt in en smidig, liten orgel. Med friggebodar mellan benen.

Den orange-blåa orgeln är en knapp månad gammal och byggd av italienaren orgelbyggarföretaget Fratelli Ruffatti. Men det var inte han italienarna som bestämde hur orgelhuset skulle se ut, det gjorde en svensk arkitektfirma som har förklarat att orgeln rakt framifrån ska se nyklassisistisk ut – i 1960- och 70-talsstil – men att den snett från sidan ska ge ett helt annat intryck. (Osäkert vilket.)

Och hör här: orgeln har elva sekunders efterklang!

Tut! [Tu-u-uu-u-u-u-u-u-u-u-t …]
Share
Publicerat iBloggen

23 kommentarer

  1. Det bästa med Uppsala Domkyrka är att den är lika lång som den är hög. (118,4 m är ett mått som dyker upp i huvudet.) Ah, jag blir alltid alldeles lycklig när urgamla byggnader liksom stämmer geometriskt!

  2. Nämen, coolt! I Wikipedia står det: ”118,7 meter lång och lika hög i de båda västtornen”.

  3. Eftersom du bara var en skollinjalslängd fel när det gäller siffran, Fredrik I, måste man ju i fortsättningen lita fullständigt på de mått som dyker upp i huvudet ditt.

  4. Men var är spelbordet till orgeln? undrar kyrkomusikern.

    Hösten 2010 är det Kyrkomusiksymposium i Uppsala vilket jag ser fram emot.

    Nästan inga minnen alls har jag från mina första treochetthalvt år som tillbringades i nämnda stad. Dock en viss svaghet för 30-april-sånger.

  5. Åh! En kyrkomusiker! Tangenter och pedaler står fem meter framför orgeln, och de ser inte ut att vara tillsammans ett dugg.

  6. Vad var det för fel på den gamla orgeln?

  7. PGW

    Du fick väl höra historien om Swedenborg och pirathuvudet också hoppas jag? Och du såg väl att Johan III har två vänsterfötter?

  8. Nej, berätta, PGW!

  9. Jessica: Den gamla orgeln är kvar och fullt användbar, de ville nog bara … uppgradera sig?

  10. PGW

    Historien om Swedenborg och pirthuvudet är lååååång, så du får höra den över fika nästa gång du är i Upsala. Om jag inte hittar någon bra länk innan dess.

  11. Det konstiga är, PGW att jag tror mig ha skrivit om huvudet förut — att det sägs att det inte är hans. Vilket är lite Johnny Deppskt.

    Men när gjorde jag det? Och var? När?

    De två vänsterfötterna vet jag däremot inget om!

  12. U

    Fratelli Ruffatti = Bröderna Ruffatti!

  13. Ha! Jag dör! Den Ruffatti som avses är Francesco! Tack!

    Jag citerar (för att förklara mig) ur foldern som jag tog i kyrkan:

    “… orgelbyggaren Fratelli Ruffatti …”

    “Här skall nämnas, att Fratelli Ruffatti ägnat sig åt restaurering av Italienska (sic!) historiska orglar med stor framgång under lång tid.”

    Sedan kommer en hel sida med information om orgelns tekniska utrustning — och texten är signerad “Frattelli Ruffatti”. (Ja, plötsligt med två t:n i Fratelli.)

    — Tänk vad han är duktig, Fratelli. Och gammal! tänkte jag, med huvudet (Swedenborgs?) under armen.

    Tack, U!!!

  14. Tiila

    PGW, det är nog väldigt bra att berätta det för Lotten över en fika, men kan ni inte bjuda in oss andra då? Jag blev ju hemskt nyfiken! Alternativt kanske du kan skriva en bloggpost om det sedan Lotten?

  15. Jag håller med Tiila!

  16. PGW

    Jag kan lugna er med att Swedenborg numera har rätt huvud. Men han hade ett pirathuvud under väldigt många år. Det är aningen oklart var pirathuvudet numera befinner sig.

  17. I vårt lokalblad HD läste vi idag om branden i Uppsala:
    En utförlig RELATION, om Den grufveliga Eldsvåda och Skada / som sig tildrog med Upsala Stad den 16 Maij år 1702.
    Då nästan hela den delen på östra sidan om åån / och äfwen snart hälften på wästra sidan
    /med alle Kyrkior /Kongl. Slottet /en Academia, Hospitalet
    och private Huus större och smärre
    /til tre fiärdedelar af Staden / innom 14 Timars tid neder i askan lades .
    Av Johannes Eenberg 1703 .

    Vidare om skallen:
    Han begravdes vid svenska kyrkan i London. År 1908 flyttades kvarlevorna, med undantag av skallen och hjärnan till det Bielke-Liewenska gravkoret i Uppsala domkyrka, där jordfästningen på svensk mark ägde rum den 19 maj 1908. Swedenborgs kropp begravdes i Uppsala domkyrka. Skallen och hjärnan överfördes till museum i London. På 1980-talet återfördes kraniet på professor Clas-Olof Selenius initiativ till Uppsala. Graven öppnades och kraniet lades invid resten av kroppen.[39] Han vilar här inte långt ifrån Carl von Linnes grav.

  18. Vatten-Sanna

    Åh, Lotten, tack! Tejpbarriärer är till för att brytas (rivas?). Tänk vilken lycka när alla roliga böcker precis tagit slut och de övriga är på fornnordiska att hitta Lottens samlade i brevlådan. Nu känns det som om det kan bli en bra start på den långa helgen trots allt. Tack igen Lotten, och tack till barnen för idogt arbete!

  19. Tiila

    Måste säga att Vatten-Sannas dilemma:

    Alla roliga böcker är slut och de övriga är på fornnordiska

    aldrig har drabbat mig. Trist!

    WV tycker att supetion är en bra beskrivning av min skrivregelsvidriga mening ovan.

  20. PGW

    Det där med överföringen av huvudet till London var inte riktigt korrekt, eller en fin omskrivning enligt vad jag har hört, men vi tar det över en fika.

    Pirathuvudet undrar jag fortfarande var det hamnade.

  21. Vatten-Sanna

    Hjälp! Skulle kvickt vilja veta vilken bank Bergmans Bokstäver använder.

  22. Vatten-Sanna

    Hihi. Glöm mitt senaste inlägg. Det var ju bankgiro.

  23. Verkar ju vara fullt ös i Uppsala som vanligt 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.