Hoppa till innehåll

Jag har hamnat i himmelriket!

– Kolla! Jag blev av en radiokollega indragen i grammofonarkivet!

(Terminologin i mitt museala minne måste ha memorerat fel ord. Det finns ju inga grammofoner där inne. Jag börjar väl om då.)

– Kolla! Jag blev av en radiokollega indragen i skivarkivet!

Det låter fel. Ser nu att jag ju hade rätt – även NE skriver ”grammofonarkivet”. Tredje gången gillt:

– Kolla! Jag blev av en radiokollega indragen i grammofonarkivet!

Hopp! (I nästa ögonblick nådde jag till översta hyllan.)

Det är alltså enorma hyllor som man flyttar genom att snurrvrida på gigantiska rattar på kortsidorna – ljudlöst glider skivhyllorna åt sidan så att dammet yr. För här inne är man inte, aldrig och never längre. Jag tror att jag ska börja jobba över och råååka sitta här inne och glo på gamla planscher med Michael Bolton och Svensktoppssidoler. Och så ska jag bläddra i kartotek som luktar som gamla Follyfootböcker.

Exekutorn Exekutörn har sedan länge slutat att verkställa. (Någon som kan förklara ordet på Dymoremsan?)

Men ok – nu ska jag besvara en ständigt återkommande fråga: vad gör jag när jag inte är i sändning? Jo:

Då sitter jag här och – utan adekvat utbildning – klipper ljud. (Finn fem anakronismer.)

 

Jag vill se bilder från andra gammaldags arbetsställen som krockar med nutiden. Dokumentera hej vilt gamla räknemaskiner i skrubbar eller datorer med svart skärm och blinkande, gröna bokstäver! Leta fram meterlånga pennvässare och blogga loss! (Eller berätta målande i kommentatorsbåset.)

Anakronistiskt svar: de fyra IBM-kulorna som saknar IBM-maskin och själva datorn: en PC! Jag och en PC funkar lika bra ihop som någonsin … skådespeleri och Björn Nordqvist.

Share
Publicerat iBloggen

29 kommentarer

  1. Oj, det blir svårt att fotografera arbetsplatsen när jag sitter här hemma i hallen. Jag får försöka med den målande beskrivningen istället:

    Vi har en server som är stor, svart, bullrig och innehåller hela två processorer på 400 MHz.

    Vi sköter all vår orderhantering (alltså när företag och kommuner köper grejer av oss) via fax, enbart fax och inget annat än fax.

    Vi har en chef som är närmare 60 år, har högt blodtryck och drar kvinnoförnedrande skämt. Gärna för vår unga kvinnliga orderadministratör.

    I torsdags tog jag med en hembakad banankaka och bjöd kollegor och annat löst folk i fikahörnan. Sedan torkade jag upp alla smulorna och diskade alla faten.

  2. Exekutör ska det vara på Dymon. Kanske prickarna nötts bort eller så visste inte den som stansade hur man prickade o-na med Dymo-mojen.

    Verkställare, den eller de som framför verket, handlar det om.

    Enligt ett tidigt avtal mellan Sveriges Radio och STIM skall för övrigt all musik på- och avannonseras med Exekutör, Kompositör och Arrangör har det sagts mig.

    Undras om det fortfarande gäller?

  3. på studentradion i lund där jag jobbar, måhända ideellt, står i en av våra studios en gammal rullbandare. antik. dammig.

    om man kopplar in en högtalare och vevar lagom snabbt kan man höra bandet med inspelade kändishälsningar. ”hej, det här är carola! du lyssnar på radio af, lunds studentradio.”

    om man sedan vänder sig ett halvt varv står man framför ett fantastiskt mixerbord och en dator med en massa olika ljudprogram varav jag behärskar ett halvt. det är fint!

  4. På min arbetsplats krockar gammaldags tänkande med ny teknik. Det är ett företag av den sorten, där ingenjörer styrde och ställde till helt nyligen, innan ekonomer och marknadsföringsfolk tog över. Dock sitter det där lite gråbruna kvar i väggarna.

    Jag har lagt upp en bild på min blogg på mitt skrivbord. Datorn och skärmen är gnistrande nya. Vad man inte ser är att det är Frontpage, denna ”friska” fläkt från 90-talet, som jag arbetar i. ”Det funkar ju bra så varför byta?” Ännu en krock mellan gammalt och nytt.
    Vi får kanske .NET hit ”om några år”
    Suck!

  5. ab

    Grammofonarkivet har det ”alltid” hetat – det är nog en förkortning av grammofonskivearkivet, en förkortning gjord så där 1938. Förkortningsdoldis.

  6. ab

    Satan, nu fick jag lust att blogga igen. Förkortningsdoldis är ju ett genialt begrepp ju! Undrar vilka fler det finns?

  7. Hinner inte plåta och greja nu, men jag lyckades i helgen komma över ett gammalt hederligt skärbord som räddats från sopdöden. Och faktum är att jag kommer att ha sjukt mycket nytta av den i mitt lilla Internetbaserade (mestadels) förlag.

  8. Jag tycker det skulle vara intressant att veta hur många arbetsplatser här i landet som pryds av just det Josef-Frank-wannabe-gardintyget! Jag har i alla fall sett några stycken (och då ska man komma ihåg att jag har sett ovanligt få arbetsplatser i mitt liv eftersom mitt yrkesliv mestadels har ägt rum utanför sådana).

  9. Förresten ska jag väl tillägga att jag tycker att de där gardinerna är jättesnygga även om trendoraklet den djefla mannen säkert har helt rätt i att de är nittiotaliga. Plötsligt minns jag också att er bästisgranne har en vaxduk i samma tyg!

  10. ab

    Att säga att man klipper ljud i en dator är väl också en anakronism, come to think of it?

    Dymoremsor var blanka och läckra.

    Hakke, jag trodde faxen var död?

  11. IBM-bollarna tog jag också direkt. Men att gardinerna skulle vara åldersstigna hade jag ingen aning om. Jag använder inga såna nästan. Och de jag har är definitivt äldre än 1990-talet. (Det var ljug, kom jag på. 1992 eller 1993 köpte jag några, lika enfärgade som underlakan.)

    Impad Ö-helena över att du minns bästisgrannens vaxduk!

    Saknar förresten bästisgrannens blogg.

    Arbetsplats har jag ingen och att visa röran jag sitter framför nu vägrar jag.

  12. IBM-bollar var ett trevligt nyord för mig! Merci!

    Faktum är att gardinerna alls inte är ålderstigna utan relativt nya Frank-kopior från Åhléns.

  13. Fax, förresten, hakke. Det var konstigt. Om någon skulle be mig faxa idag, skulle jag brista ut i ett överlägset skratt.

    Tycker ni inte att hakkes sistastycke påminner om en Sonnevi-dikt?

    I torsdags tog jag med en
    hembakad banankaka,
    bjöd kollegor och annat löst folk i fikahörnan.

    Sedan torkade jag upp alla smulorna och diskade alla faten.

  14. Lotta

    Jag gissar på fyra skrivmaskinsbollar, som kallas ”golfbollar”. Min gudfar utvecklade den svenska varianten. Och den femte måste vara radion.
    Det mest anakronistiska här på jobbet är nog ekonomens räknemaskin med rulle. Och förstås ritborden med t-linjal och vinkelhake, som vi fortfarande använder.

  15. Lotta

    Nu känner jag mig otrevlig och påpekande och vill gärna tala om att jag inte läst ordet IBM-bollar när jag skrev. Så golfbollar var bara min erfarenhet, inte något motangrepp. Ursäkta.

  16. Ursäkta, men vad är det för snobberi gentemot faxen? Den är jättebra många gånger. Varför slopa det gamla bara för att det kommer nya grejer? Varför finns det inga skrivmaskiner längre?
    Dåligt. Pennor finns ju fortfarande. Jag älskar min fax!!!

  17. Jag får så väldigt sällan skratta överlägset *suck* … men jag lovar att inte göra det när jag träffar på en faxälskarinna som du, Ullah.

    Lotta — vilken cool gudfar. Jag pratade i radion med en uppfinnare häromdagen, som jämförde sig med en idrottsstjärna. Han hade tjänat så mycket på sina uppfinningar att han till och med hade flytt till ett skatteparadisliknande land.

    Nu ska jag bli uppfinnare.

  18. Lotten, om vi någon gång skulle träffas lovar jag att du får fnysa åt faxapparater hur mycket du vill! Men ibland kan det ju vara väldigt omständligt (hej Ö-Helena!) att scanna in dokument och mejla iväg dem när man bara kan skicka iväg dem direkt i sin lilla fax! Men varför göra något enkelt när man kan krångla till det?!

  19. Jag tror att vår förkärlek för fax hänger samman med att vårt europeiska huvudkontor ligger i Windsor. Jag vet inte om det är drottningen eller prins Charles, men någon i omgivningarna verkar i alla fall bidra till de konservativa influenserna.

    Det var förresten en amerikansk turist som var på besök i Windsor och frågade: ”Varför valde de att bygga slottet här, mitt under inflygningszonen till Heathrow?”.

  20. Plastfarfar — jag glömde att smyga in och kolla om det kanske i alla fall stod exekutör på lappen. Återkommer i frågan — ska även kolla med grammofonarkivsmannen. Jag ler skälmskt under lugg och säger till nästan vem som helst på radiostationen:

    – Psst. Hänger du med in i grammofonarkivet?

  21. Rätta mig om jag har fel – men är inte PC (för det är väl en sån) en anakronism när det gäller Lotten?

    Hos oss står chefssekreterarens skrivmaskin bredvid chefens fax. Skrivmaskinen användes tills för två år (nej, kanske det var tre år sedan) sedan till att skriva diarietalonger (med genomslagskopior!).

    Sedan finns det säkert en hel del antika metoder i omlopp på min arbetsplats som jag inte har koll på.

  22. Bravo, Dieva. Det är ju egentligen inte en anakronism, jag och PC — men din fantasi får härmed pris.

    Det fyra IBM-kulorna kom ni ju på. (Hittade dem övergivna och ledsna i ett radioskt förråd.) Tejpen och gemen hade varit godkända förslag — inte en själ använder dem längre.

    Radioapparaten är i mångas anseende en anakronism, men alls inte på en radiostation. Där går de konstant.

    Sedan får jag nog snart börja anse mig själv som en vandrande anakronism.

    Imorrn åker jag till Göteborg!

  23. Tackar!

    Ha så trevligt i Göteborg, själv ska jag dit nästa vecka.

    Vilket påminner mig om att jag måste stämma av lite tider med kollegorna där nere så att jag hinner träffa Ö-helena också.

  24. Men jo, både tejp och gem använder jag fortfarande ganska flitigt. I det sistnämnda fallet kanske inte nödvändigtvis för att gema (om man nu kan använda det som verb).

  25. Jag funderade på om gemen skulle ingå i anakronismen, men jag ansåg inte att de gått ur modet så jag bestämde mig för att de var moderna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.