År: 2007

Det kom ett mejl från RS med en uppmaning om att delta på ännu en sådan blogg-grej-som-alla-andra-gör. Jag stönade så högt av leda och tristess att jag väckte min djefla man (som alltså vaknar av stönanden men inte jordbävningar eller barnskrik) … men. Jag är ju mycket road av att ljuga.

Jag ska berätta fem saker om mig.
Men bara fyra är sanna.

1. Jag har en nyårsafton suttit i en bastu i Luleå med Vasiljev.

2. Jag har i tonåren i Täby pussat komikern Uffe Larsson.

3. Jag har högst motvilligt opererat båda knäna i Lund.

4. Jag har skakat av skräck framför Tomas Pontén i Stockholm.

5. Jag har kommit tvåa på 3 200 meter i stadsmästerskapen i Dallas.

Ni ser att jag är väldigt listig i mina påståenden, va? Och att jag har framställt mig som en synnerligen intressant, berest och idrottslig person? Er uppgift är att lista ut vad som inte är sant och sedan kommentatorsgissa.

Min gamla kåseribok Die hard, liksom (2001) skickar jag till alla som gissar rätt. De som redan har den (jag har gett bort den en och annan gång förut), kan få något annat som inte är lika roligt.

Svar (och förklaringar) kommer på söndag. Tag förresten gärna upp denna stafettpinne så att jag får gissa hos er. Man måste ju inte skicka ut pris – det räcker med äran! (Men jag vill bli av med böckerna; bilden på baksidan är förfärlig.)

Tjugohundrasju … 2007, 2007, 2007.

Jag kommer att skriva fel årtal ända in i april.

Nu har vi diverse viktiga saker att tänka på:

1) Är det bäst att få skriva in kommentarer som jag har här, eller som andra har i ett litet pop-up-fönster? Jag gillar ”mitt” sätt bättre eftersom jag om jag vill se inlägget kan öppna det i ett annat fönster. Men det kanske bara har med vana att göra? Vilket sätt är mest användarvänligt?

2) Ni har ett digert jobb framför er: att svara på Bloggvärldsbloggens enkät. (Kopiera frågorna därifrån så slipper ni sudda och fixa bland mina svar.) Aequinoxia, Tvillingmamman C, R Skriverier, Flinn, Milda Matilda, Emi, Erikapik och Ica har redan svarat.

3) Tid över? Här kommer pysseltips:
Nu ska jag skriva ut 100 foton från 2006 på vår skruttiga skrivare och klistra upp på en stoor kartong och sätta upp på en vägg som jag har tröttnat på att måla. I en inredningstidning hade detta kanske beskrivits så här:

Om du har en neutral vägg som ska fungera som blickfång, kan du göra dubbletter av dina favoritfoton och rama in dem. Ekramar matchar lättast mörka möbler och håller längst. Be en hantverkare sätta upp tavlorna eftersom de kan vara tunga. Tänk på att låta färgerna i bilderna passa med gardinerna i rummet eftersom de annars kan ge ett något rörigt intryck.

Med min tur kommer skruttskrivarens färgpatron att vara slut om fem minuter. Men det är inne med svart-vitt igen, va?