Månad: mars 2007

Det mäts och stöts och blöts i bloggvärlden. De som inte ens visste att de var statistiker sitter plötsligt och jämför unika besökare, antal länkar och ser man på – är inte några störst! Alltid är det någon som vinner.

Jag hinner uppriktigt sagt inte riktigt med. Man ska mäta, räkna, analysera och vinna … och tävlingsmänniskan i mig håller på att spricka, för jag vill ju vinna jag med!

Fast då slog det mig: varför är det ingen som mäter kommentarerna? Eller kommentatorerna? Vem har de längsta kommentatorerna fredagen den 9 mars 2007? Jag är 172 cm, hur långa är ni? Va? Är det inte intressant? Äsch då.

Men här då: vem har de klokaste kommentatorerna? De mest välformulerade? Vi kan väl börja mäta (det plötsligt så populära men stenåldersmässigt trubbiga verktyget) LIX på kommentatorernas kommentarer och finna att jag vinner? Kolla bara, under gårdagen nämnde jag lite slött att ”kull” ibland kallas ”pjätt”. Vips, rasslade det från kommentatörerna in fakta värdigt en 60-poängsuppsats! Läs bara:

Ica: Det heter pjätt i Småland också.
Petra: I Norrköping sa vi datten!
Tvillingmamma C: Vad heter den som är kullare? Vi sa alltid; du är haan på äkta Tyresömål.
Översättarhelena: Datten lekte man i Småland också.
Studiomannen: Fler synonymer: dunk och pajs.
Lotten: Den småländska Dattenfejden mellan Ica och Översättarhelena, kan vi inte utropa den nu?
Den blyga: Den som var fasttagare stod. ”Nu får du stå” – och sedan var man den som tog.
Alice: Uppfödd i Malmö har jag alltid sagt pjätt. Däremot säger min sambo, uppvuxen i en håla utanför Kristianstad, plätt.
Orangeluvan: I Luleå sa vi ”ska vi va?” (=vara med varandra och göra något kul idag), medan tioåringarna i Täby sa ”ska vi leka?”.
Moster Mjölgumpa: Jag bor i Skåne och jag säger inte pjätt utan istället plött.
Emi: Och hemma hos oss lekte vi tagen. Sambon som är uppväxt i Älta (några fjuttiga hundra metrar från Haan-tyresön dårå) säger däremot kull.
Bert: Men som inbiten Lulebo har jag ett minne av att vi kallade den där leken för sur.
– Skall vi leka sur?, sade vi.
Och till den man fick tag i, sade man: ”Du är!”
Översättarhelena: Äsch, Ica är ju från Kronoberg (södra Småland). Det är en helt annan sorts småländska än min, fast i sällskap med mellansvenskar och galna gotlänningar och såna kan vi ändå känna en viss samhörighet.
Cecilia N: Ordet tafatt [ta fatt] har inte använts i lekdiskussionen. Men det kanske bara är nån sorts byråkratisk term för att slippa krångla med lokala ord? Och den som jagade var den som had’en.
– Vem ä det som har’n?
Agneta: I Jönköping, lekte man inte kull eller pjätt, man lekte gubbe och till den som blev tagen sa man »du e’«.
Petra: Den som kullade i Norrköping var ”ät” (= du är det).
– Du ät, skrek man när man kullade.
– Vem ät? Vem ät?
– Robban ät! Spring!!!
Orangeluvan: Jag har egentligen inte förstått vad ”haan” betydde förrän nu. För vi sa inte ”vem är det som ha’an?” utan ”vem ÄR ha’an”.
R Skriverier: I västra Stockholm (Mälaröarna) lekte alla kull, och inget annat. Den som ”hade den” var haan.
– Vem ere som har’en?
– Ve’n’te. Jo’re e Micke som e haan fö’resten, passarej så han inte kullarej.

Ser ni? Nu råkar jag veta att man i dessa stressade RSS-tider visslar förbi kommentarerna utan att läsa. (Förra meningen innehöll fyra ord i rad med dubbelstavat s. Bara det borde ge mig förstaplatsen på någon lista.) Rusa inte förbi. Läs kommentarerna. I alla fall här är kommentarerna dubbla nöjet. (Ordet här i förra meningen skulle jag ju kunna länka till min egen blogg och då lura er att nyfiket klicka samtidigt som jag då hamnar på förstaplatsen som ”väldigt länkad till” på någon lista … eller?)

Allmänbildande fotnot: RSS är ett sätt att liksom via ett tillägg i datorn prenumerera på favoritbloggar. Tjong, får man en signal så fort bloggar uppdateras.
Allmänbildande fråga: Räknas RSS-prenumerationerna in i de där listorna över ”unika besökare”? Svar: Nej. Om man har många RSS-are som läser ens blogg, syns det inte i statistiken.
Tävlingsinriktad undring: Vinner jag ”Den som länkar mest till andra bloggar” idag?
Uppriktig uppmaning: Skriv kommentarer. I alla fall idag. Överallt där ni känner för det. Tveka inte. Tala – om inte annat – om hur långa ni är.