Nu har jag ställt om de sex sju väggklockorna vi har. Dessutom har jag satt på en liten lapp på allihop: ”Sommartid” står det på lapparna. Annars kommer ofelbart repliken:
– Men vad är klockan på riktigt?
Och den frågan går inte att besvara utan en tidsutredning. Eftersom jag har huset fullt av mina och andras barn och måste ta hand om sommartiden, ber jag om ursäkt och publicerar en bit av en gammal text här. Men den är aktuell! (Tänk om jag hade publicerat något om ”Nu är hösten här” eller ”God jul, alla!”. Det hade inte varit särskilt aktuellt.) Here we go.
—–
Natten till den 6 april 1980 var den kortaste i mitt liv. Det var då vi för första gången vred klockorna bakåt framåt för att få sommartid.
Först pratade alla i ett par år om sommartidens vara eller inte vara. Nya killar på skolan stoppades raskt in i rätt fack med hjälp av följande tre frågor:
– Är du för eller emot kärnkraft?
– Är du för eller emot sommartid?
– Är du för eller emot videobandspelare?
(Man kunde faktiskt vara emot videobandspelare. Tanken var att filmer ska ses på biografer och tv-program var det ju ingen som behövde spela in. De som strävade emot mest kallade dessutom apparaterna för tv-bandspelare.)
Just denna helg 1980 pågick en basketturnering i Luleå. Jag var – när jag inte spelade själv – engagerad som protokollskrivare och tvungen att klockan halv åtta på morgonen infinna mig i en idrottshall som låg helt åt pepparn. Jag (som är morgontröttast i världen) och Sveriges alla bönder var starkt emot införandet av sommartid.
– Korna! argumenterade en bonde. Dom kommer att mjölkas mitt i natten!
– Sömnbrist! invände jag så fort jag fick en chans. Tänk så många bilolyckor som kommer att ske just denna söndag när alla har sovit för lite!
– Djurens biorytm rubbas så de kommer att producera sur mjölk och segt kött! argumenterade en annan bonde.
– Sommartid, vaddå sommar? tjoade jag. Vi har ju fortfarande meterhöga snödrivor!
– Skörden! påpekade en tredje bonde. Man kan inte skörda innan daggen är borta, och daggen vet inte vad klockan är!
– Vaddå mer dagsljus? skrek jag i protest när sommartiden kom på tal. Vi har ju ljust hela nätterna här uppe! Jag vill ha mer nattmörker – inför det om ni kan!
Basketsöndagen med sommartidspremiär blev katastrofal. Jag kom för sent till baskethallen för att busschauffören som körde åt pepparn klivit upp ur sängen för sent. Första matchen fick ställas in för att ena laget glömt allt om sommartid och kom en timme för sent till matchstart. Det andra laget hade tänkt fel och flyttat klockan en timme bakåt, varför spelarna då kom insläntrande i hallen två timmar för sent. Ett herrlag från Solna hade i morgonvillervallan bytt byxor med Tärendös damlag, varför de fick spela i de snävaste shorts som någonsin skådats. Jag skrev dessutom fel, fel och åter fel i alla protokoll som kom i min väg och åt ingen mat på åtta timmar.
Natten till idag var det alltså dags igen. Vred ni klockan en timme framåt? Kom ihåg att idag ska ni inte åka buss, inte komma i närheten av basketprotokoll … men kolla shortsen och framför allt: ta med matsäck.
22 kommentarer