Hoppa till innehåll

Etikett: skrivregler

Dumburksfråga

Fråga:

Hej!

Jag har haft en genomgång om våra skrivregler för mina arbetskamrater idag. Det kom upp en fråga om hur man skriver tv i olika sammanhang.

Skriver man en tv, flera tv-apparater?
Heter det tv:n eller tvn?
TV eller tv?

/S.R.

Svar:
Du, det konstiga är att SAOL vill få oss att skriva teve. Och det gör ju nästan inga. Om vi gjorde det, skulle vi dessutom skriva tevear och teven. Fast jag tror inte att det blir så. (Nu pratar vi alltså om pråkets utveckling – hur SAOL genom att föreslå nya varianter kanske kan få oss att börja använda dem. Som guss och keff, t.ex.)

Men tillbaka till dumburken nu. Skriv inte TV med versaler – det är i och med senaste upplagan av SAOL helt ute!

Så är det med förkortningar; när de dyker upp och är nya för oss, har de versaler. När vi har blivit vana vid dem (i detta fall efter endast 50 år, hrrm), duger det finfint med gemener. Se bara på AIDS, HIV, DVD och SMS, som ju idag skrivs med små bokstäver.

I klarspråk:
Skriv tv och tv:ar samt tv:n – och om du vill, är det helt ok med tv-apparater. (Lika ok är det ju faktiskt att skriva teve, men det ser man inte så ofta.)

———
Plattv är förresten ett på alla sätt roligt ord.

Share
Lämna en kommentar

Väldresserade telefonnummer

Läsa långa siffersekvenser är svårt; det påminns vi om varje gång vi betalar räkningarna via internetbanken och försöker läsa OCR-koden med presbyopi-drabbade ögon. I väntan på att bankerna inser att det är privatpersoner och inte datorer som läser in post- och bankgiroblanketterna numera så kan vi glädjas över att det i alla fall finns regler för telefonnummer:

Systemet förklaras enklast genom exempel:

016-123 45
016-12 34 56
016-123 45 67
016-123 456 78

När det gäller mobiler är reglerna lite oklara. Språkpoliserna har bestämt sig för att skriva riktnumret med tre siffror:

070-888 55 41 istället för 0708-88 55 41

Sedan tycker vi att man ska bryta mot alla regler om det förenklar livet för användarna.
Ta det här numret till exempel:

11 81 18

Känner du igen det? Det verkar nog mer välbekant om vi skriver det så här:

118 118

Share
3 kommentarer

Om semikolon – och tankstreck!

Semikolonet är egentligen ett ganska behändigt skiljetecken; problemet är bara att så få behärskar användningen numera. Och om läsarna känner sig osäkra inför semikolonet så är det knappast lämpligt att skribenterna använder tecknet.

Dagstidningarna har insett detta och där förekommer knappast semikolon längre. Tomrummet har fyllts av tankstrecket – en utveckling som enligt min åsikt är av godo.

Är det inte i själva verket så att semikolonet stoppar läsandet, medan tankstrecket gör att texten flyter vidare?

/Per Stenson

Share
Lämna en kommentar

Nya Sportspegeln

Jag är en kuf som blir ledsen när jag missar Sportnytt på var- och lördagar och Sportspegeln på söndagar. Igår presenterades ”Nya Sportspegeln” med ny vinjett, ny inredning i studion, lite allmänt nya idéer och ny logotyp (eng: logotype). (Jag brukar säga ”logga”, men det brukar anses slarvigt. Bara så att ni vet.)

Igår funkade nästan ingenting för dem, men det gjorde inget. Vi fick se några halva reportage och några reportage två gånger. Det är roligt med misstag och nerver.

Men loggan! Förlåt, logon. LOGOTYPEN! Jag (som inte är journalist med tillgång till alla pressreleaser) kan inte hitta en bättre bild än så här, men det står faktiskt:

sport
Spegeln.

Kan ni se framför er hur denna idé föddes?

– (Gäsp.) Alla bara tittar på Jihde. Ingen tittar på mig.
– Mhm. Ingen tittar på logg…
– Exakt! Ska vi hitta på en ny?
– Ja! Och om vi skippar bindestrecket ser det coolare ut. Bindestreck är fula, skapar liksom obalans i textmassorna.
– Mjaeh, jag gillar bindestreck.
– Men om du får en punkt istället?
– Ja! Punkter är liksom definitiva på ett liksom finit sätt!
– Fast då vill jag ha en versal på ett konstigt ställe, det bryter av på ett så himla intressant sätt.
– Ok. Men då vill jag ha punkter på alla andra skyltar i studion.
– Bra. Ska vi låta programledarna få nya tänder också?
– Ja, vi kan vi ju i alla fall sandpappra av eventuella ojämnheter.

Share
24 kommentarer

De, dem och dom

Subjekt och predikat, objektifiering plus …öh … kvamperfekt. Gäsp. Svampperfekt. Jag vill bo i en zzzvamp …

Zzzzzz.

Strunt samma, enkelvarianten för dem som tvekar:

1. Tag en mening som är svår. (Jag träffade de? dem? i bastun på nyårsaftonen.)
2. Tänk mängdlära!

De är samma slags ord som jag, han, hon och vi. Sätt en ring runt dessa ord, de bor ihop i ett kollektiv och äter linssoppa tillsammans.

Dem är samma slags ord som mig, honom, henne och oss. Sätt en ring runt dessa ord, de bor i ett annat kollektiv och firar alternativ julafton ihop.

(Om Fredrik Lindström hade läst över min axel nu, hade han börjat berätta om hur dialekterna stökar till det och att det bl.a. i Skåne och Norrbotten är helt ok att säga ”Jag gav den åt han” fastän det i korrekt grammatisk mening … eller en grammatiskt korrekt mening … är fel.)

Nu kommer vi till det listiga!
3. Tag meningen som ska ha de eller dem. Testa om det passar bäst med jag/han/hon/vi eller mig/honom/henne/oss där det nu ska stå de eller dem. Om det låter bättre med han, ska det stå de. Om det låter bättre med honom, ska det stå dem.

Jag träffade han i bastun på nyårsaftonen. Nä huuuu.
Jag träffade honom i bastun på nyårsaftonen. Javisst, jättetrevligt.

Alltså ska det stå ”Jag träffade dem i bastun på nyårsaftonen.”

4. Tvekar du fortfarande? Skriv då dom; det är bättre att skriva dom än att välja fel på de och dem. Tycker jag.

Zzzzzzzzz? I så fall: de nakna karlar som jag träffade i bastun på nyårsaftonen 1982 ingick alla i det sovjetiska ishockeylandslaget. De hade väldigt ont i ljumskarna allihop.

/Lotten

Share
36 kommentarer

Interpunktion vid citat

Hej Per!

Jag såg ditt svar på hur man sätter punkt vid parentes, och undrar om du har lika enkla regler för hur man gör på engelska? Jag känner ibland att det inte är samma regler som gäller.

Dessutom undrar jag om det är lika lätt att sätta punkt när man hanterar citat, speciellt om citatet innehåller punkt? Tag citatet:

”Glass är gott.”

Kan jag skriva att Nisse tycker att ”Glass är gott.”, men det tycker inte jag. Eller skulle jag tagit bort punkten (och versal) och skrivit att Nisse tycker att ”glass är gott”, men det tycker inte jag?

Och hur blir det om man avslutar en mening med ett citat, t ex jag håller med Nisse om att ”Glass är gott.”.

Det ser inte så vackert ut…

/P.

PS Anledningen till att jag hittade din sida från början var etymologin av ordet fika. Jag har hört en berättelse om att fika kommer av namnet ”Fortifikationsverket” som var tryckt på många kaffemuggar som användes av militären. Efter hand så förkortades formen och man började prata om att man tog en fika. Rent påhitt eller sannolikt?

– – –

1. När det gäller interpunktion på engelska vill jag varmt rekommendera boken ”Eats, Shoots & Leaves”. (Observera hur jag placerat kommatecknet!) Boken är en bestseller i England och finns t.ex. att köpa på Amazon.

Punkt vid citat är krångligt. Regeln är att om citatet är en hel mening som avslutas med en punkt i originaltexten och citatet föregås av kolon (hänger du med?) så skriver man så här:

Tag citatet: “Glass är gott.”

Ingen extra punkt efter sista citattecknet. Utan kolon blir det:

Tag citatet “glass är gott”.

Här skulle jag ha liten begynnelsebokstav i citatet.

2. Det där med Fortifikationsverket tror jag inte alls på. Men jag har haft fel förr!

/Per Stenson

(Denna artikel är överflyttad från http://bergman.typepad.com/sprakkladan/)

Share
Lämna en kommentar