Här ligger jag med skorna på – under täcket i den äktenskapliga sängen.
Det brukar jag förvisso inte göra, men si jag for som en skottspole hit och dit hela dagen så att läsglasögonen immade igen och så fick jag så ont i knäna att jag knappt orkade stappla uppför trappan och så föll jag ner i sängen och somnade – och på något sätt lyckades jag dra täcket över mig som vore det natt och alls inte sen eftermiddag.
Detta meddelar jag på detta sätt eftersom det är det enda jag hinner skriva innan jag måste iväg och jobba som volontär på en ideellt driven biograf här i stan. Hela den första veckan som blott enbarnsfamilj for iväg som en ödla i en flottpanna och idag har äldste sonen (han den där Tjugosexårige Erik som bor i Lund) klassåterträff här i huset, så nu är det fullt med folk i pottan igen.
Och hur har alla andra det?
- Har ni röstat?
- Har ni lagat fredagsmys?
- Har ni städat och piskat mattor?
(Såna här frågor ställer man sig när man inte längre måste snyta ongarna, laga/jaga overaller, laga mat till Orsa kompani eller ens byta däck på bilen.)
Nu kom jag på en sak! Hilfe!
Jag undrar när den här upphittade läskflaskan producerades. Det står inget datum på den – så länge sedan är det som den var i ropet.
Jag mejlade raskt Carlsbergs Bryggerier (dit Apotekarnes hör), men kan in tänka er vilket icke tillfredsställande svar jag fick …
Hej Lotten
Vad spännande! Vi har undersökt i våra arkiv nu och vi kan tyvärr inte hitta denna typ av information.
Mvh Anna Anderberg
Börja med att titta längs flaskans nederkant. Där finns siffror och bokstäver som talar om när flaskan är gjord. Troligen står det plm, vilket förstås är Plåtmanufaktur AB.
Sen letar ni rätt på sången som har refrängen ’alltid blir jag så förbannad på det’ med bl a Martin Ljung och Lena Nyman. Den är troligen från Glaset i örat.
Nu har ni hoppeligen två parametrar som snävat in tidsperioden.
Den öglan ger smärtsamma minnen från barndomen! Mitten 80-tal? Kommer ihåg att den ersatte flärpkapsylen som ens svaga barnfingrar alltid gick bet på men de där förbaskade öglorna skar sönder fingrarna i stället.
Eller om det var tvärt om.
Flärpkapsylen som man rev av åt sidan fick jag nog aldrig tillfälle att skära mig på, för si mina föräldrar lät oss aldrig dricka läsk! (Obegripligt, godis, glass och efterrätter med mandelmassa fick vi i långa banor.)
En gång per år fick vi tre syskon dela på en flaska äcklig Grappo, och då (på nyårsafton) serverades den redan öppnad. Och så gick vi med halm i skorna fem mil till skolan varje morgon.
Mellan flärpen som drogs åt sidan (före min tid) och dragkapsylen med ring fanns fingermördaren med flärp som drogs upp över kapsylen.
Den där rätt tidstypiska logotyputformningen använde Apotekarnes vid mitten av 1980-talet; jag har hittat uppgifter om åtminstone perioden 1985–1987.
Här i en annons i Kalle Anka & C:o från sommaren 1987.
Känner inte igen flaskan (vägrade läsk som barn) så jag svarar på annan del av inlägget.
Vi fick lunchbesök härom dagen (föräldrarna och gamla vänner på besök från England) och gjorde ett ryck dessförinnan och dammsög alla golv och skakade de flesta mattorna. Varje gång vi skakar mattor undrar jag varför vi inte gör det lite oftare, så kanske inte himlen skulle förmörkas av processen.
Kan det vara därför jag har fått ont i halsen?
Ska nu försöka sova nån timme till.
Se där, en mattskakare. Jag skakar ALDRIG mattorna, men nu har jag investerat i en hederlig gammal
trämattpiskarottingmattpiska…Heder åt dig, Magnus A., som är så bra på att lurka reda på exakta årtal och fakta.
Jag måste säga att jag inte har något explicit minne av den här kapsylen med ring – däremot minns jag tydligt den som Båthuspenilla nämner; en raktöverflaskandragning utan ring. Den delen man drog i, var liksom lite räfflad för att man skulle få grepp.
Vi måste fortsätta att utreda!
Oj, är det så att vi har en nykomling i båset? Välkommen Hanna! (Vanligtvis har vi en Örjan som sköter välkomnandet, men jag tror att han sover nu, så här i ottan.)
Den där piercade kapsylvarianten har jag aldrig sett trots att jag är storkonsument av julmust. Mystiskt!
Och så undrar jag hur arkivsöket gick till hos Carlsbergs Bryggerier. Snabbsök i datorn? Eller har dom kollat med Företagsminnen (Centrum för näringslivshistoria) där arkivet är deponerat? Undrar man ju.
https://naringslivshistoria.se/wp-content/uploads/2015/11/Deponenter-hos-Centrum-for-Naringslivshistoria-uppdaterad-20151211.pdf
Skakar mattor gör inte vi heller. Däremot putsade jag nyligen diverse tavelglas med fönsterputs samt dammade av nederkanten på tavlornas (Här ville stavningsterroristen ha ’tvålarnas’. Nej, så långt har vi inte gått i vår renlighetsiver att vi dammtorkar tvålarna.) baksida; där är ju liksom en liten utbuktning som samlar damm. Mycket damm …
Hittade information om RingCrown-kapsylen.
Se där, HK – ”Invented in the early 1980s it was originally called MaxiCrown and later became known as RingCrown.”
Men att det inte finns mer info på Carlsbergs arkivhyllor är ju skrämmande …
Annars vilar jag mej mest efter torsdagens Soppakalas och med den sammanhängande mattskakning, uppställande av bord och stolar, travande av tallrikar, samt bärande av öl och vin.
Första torsdagen i månaden kommer ett varierat antal av vännerna hem till mej på soppa. Det har de gjort ganska länge nu. I torsdags var det 100:e gången och 34 kom! Den här gången var det inte jag som lagade soppan, det är ganska sällan jag gör det numera.
Både värmen och ljudnivån stiger när vi blir så många, men trivsamt blir det ändå!
Det vet vi nog inte Lotten, förrän vi kollar (eller ber någon kolla) arkivhyllorna hos CfN.
Karin: Har länkat din fråga vidare till min vän Eva Ersson Åbom, som arbetar på CfN.
Vår lilla dödspatrull är nu i Skottland. Från Gotland till Skottland. Där får han black pudding till frukost och har skjutit en hjort. Milde tid!
Nu har vi räknat ut att det är björnjägarna i Lille Makens dalasläkt som går igen i vår yngste gosse. Där finns även spelmän och kurbitsmålare. Kunde inte dom generna har fått ta över i stället?
ÖR: Hoppas på er haggisrapport
https://www.youtube.com/watch?v=qJSjAGVV6Zg
http://www.robertburns.org.uk/Assets/Poems_Songs/toahaggis.htm
”Drag rakt ut och upp över kapsylen.”
Mitt schema är ju oftast onsdag till söndag. Så min ”fredagskväll” kommer väl imorgon.
Om det inte vore för att jag jobbar måndag till fredag nästa vecka. Ingen ”fredagkväll” den här veckan alltså.
Skaka mattor ger ofta oroväckande stor skillnad. Men Lotten, jag undrar om du inte skaffat en mattebankare i rotting. En i trä låter väldigt stel.
Uppfinnaren Finn-Korkki har kapsylen fortfarande i sortimentet.
http://www.finn-korkki.com/en/caps-and-closures/26-mm-ringcrown
Tillverkningen startade 1984.
Fast numera vill bryggerierna hellre ha Crown Caps. Finns i vackra färger.
http://www.finn-korkki.com/en/component/content/article/11-hidden-category/204-crown-caps-stock-colours
🙂
Börje! Välkommen hit med ”Finn-Korkki”, som jag måste säga var ett av det bästa namn jag har hört!
Ja jösses, Cecilia N.: Rotting! Tack!
Nu har vi röstat. Och ni då?
Om haggis har vi inget hört, Örjan. Den ömme fadren sms:ade ”Nån haggis?” och fick till svar ”Det är som pölsa, va?” men ingen rapport huruvida baggis hade förtärts.
Nu har vi röstat. Två små flickor i rosa tyll och med diadem följde med sina päron och fick lite sista-minuten-information om vad det hela handlar om. ”Man röstar för att det ska bli som man vill ha det”, i grova drag. ”Mera hamburgare”, jublade dom små prinsessorna.
Jag röstade som sagt redan på Gotland förra veckan, men när DDM idag skulle rösta här i kvartersskolan, var det 45–60 minuters kö.
Han gick hem igen för att invänta bättre tider … men tänk om köerna (som beror på ändrade regler när det gäller hur många som får ta partilappar samtidigt) påverkar folk som inte gillar att köa. Och därmed hur många som röstar?
Jag kvistade över till skolan ett stenkast bort i morse för att rösta. Valsedlar fanns bakom en skärm. Bra. Istället för som tidigare i gången mot lokalen. (Annan lokal nu eftersom jag flyttat, men jag tror det är lite nya bestämmelser.)
Nu är jag på kontoret på jobbet och här röstas det också.
Att Frank Andersson nu är död, tar mig oproportionerligt hårt mitt i en viktig valvaka.
Smärre drama i vallokal. Herr M hade inget leg med sig. När jag skulle ta fram mitt och legitimera oss båda, då var det tomt på körkortets plats. Va? Vava? Vavava?Overklighetskänsla. Jag är en person som har ordning på mina körkort.
Jag cyklade till paketutlämningsstället där jag senast legitimerade mig för sådär två veckor sen, medan herr M cyklade hem och hämtade plånboken. Ingen framgång på utlämningsstället, men under väntan på herr M:s återkomst återfanns mitt körkort bland några pappersnärsdukar i ryggsäcken. Inte riktigt den mest tippade platsen.
Men sen kunde vi rösta.
Även det som inbegriper vårt nutida liv blir obegripbar historia! Jag läste i magasinet Archaeology att de håller på att genomföra arkeologiska utgrävningar på Woodstock-fälten. Stora scenen är ännu inte lokaliserad.
Det förgångna har snabba vingar.