Den röda tråden är som en avfälling till Julkalendern. Styvmoderligt behandlad och under lång tid ignorerad. Fem i tolv kommer en massa diskreta mejl till mig och så lägger hakke upp sina teorier i kommentarerna och så tar PK och Pysseliten fram blädderblock medan Zkop och Flygbengan slår sina kloka huvuden ihop så att det säger tjong i hela Skåne.
Och så har vi ju Rosman, som idag skrev:
”Jag tror att den röda tråden är Jocke Berg och Kent.”
| 1. Bob Dylan | de döda spelar Dylan, ”jag vill dö” säger Lennon |
| 2. Barbara Cartland | alla dog – hennes bröder, hennes män, hennes livskamrat på äldre dar |
| 3. Tove Jansson | tsunamin 2004 orsakade många människors död |
| 4. Barbapapa (Annette Tison & Talus Taylor) | luckan utspelar sig i helvetet med djävulen som värd, ”intill döden uttråkade” |
| 5. Ulf Lundell | är ju dötrist, lagkommentarstexter (tack Magnus A) om Brottsbalkens mord och dråp |
| 6. Piet Hien | jättedöd, Kumbel = gravsten
/Husk o leve, mens du gør det/ |
| 7. Edith Wharton | ett ex som dog, ”leva efter förruttnelsen” |
| 8. Prince | dog 2016, ville dö? |
| 9. Mary Shelley | skapa liv ur död, massa mord |
| 10. Pewdiepie | pewDIEpie & öldöd |
| 11. F-R de Chateaubriand | ”världen kommer att minnas mig – inte som en skinnpåse med ben, snarare som en skiva blodigt kött, skuren mitt i bästa filén” |
| 12. Dario Fo | dog 2016, lik |
| 13. Sjöwall & Wahlöö | Wahlöö dog punktligt, deckare, mord, deadline |
| 14. Simone de Beauvoir | död, ”sa hon avled” |
| 15. Ursula K. Le Guin | ”det är vi, döden och livet” |
| 16. Göran Palm | dog 2016 |
| 17. Leonard Cohen | dog 2016 |
| 18. Josef Stalin | dödade jättemånga, alla blev glada när han dog, döden är lösningen på alla problem |
| 19. Harry Chapin (Cat’s in the Cradle) | dog i bilolycka, barnen dör av illvilliga katter |
| 20. Heliga Birgitta | död, dödskallar |
| 21. Nelson Mandela | död, hans far dog när han var nio |
| 22. Grace Hopper | jobbade tills hon dog, ”stänga butiken” |
| 23. George Martin (Beatles) | dog 2016, massa döda polare |
| 24. Max von Sydow | mötte Döööööden |
DRT 2016 = DÖDEN
Eller Döda poeters sällskap. Eller Kent (the very popular rockband som inte alla har hört talas om), som åkte på sin avskedsturné med dödstema, vilket jag inte alls hade något emot. Braska på bara, sug ut märgen ur de skallrande benen! Vi ska alla nån gång dö!
Däremot sades dessa ord på Kent-scenen (jag var ju där, förstår ni):
– För oss är inte det här slutet på någon sorts karriär. För oss är det här bara slutet på en period i vårt liv.
Ser ni? Man går vidare. Det är positivt. Jahapp, säger man och dammar av händerna från magnesiumkarbonat som vore man en gymnast i OS 1976, och så tar man på sig sjumilastövlarna och ställer in kompassen. Men tidningsjournalisterna framställde det som om det vore slut på Kentgrabbarnas liv, vilket ju var en helknäpp feltolkning.
Och detta skriver jag för att jag redan den 1 december bestämde mig för att detta det tolfte året med Julkalendern skulle bli det sista.
Det har varit så vansinnigt roligt att skapa den med er, det har varit så vansinnigt roligt med er spiritualitet och era oerhört smarta samt roliga gissningar. Om ingen har gissat rätt har jag varit nöjd, om alla har gissat rätt har jag varit nöjd – och när ni i kommentarerna redan i oktober har börjat mumla ”snart är det Julkalender” har jag varit mer än nöjd.
Men sedan den satans knäoperationen den 10 januari 2013, får jag inte sova mer än tre timmar i stöten eftersom någon då skjuter in knivar och häller salt i ett sår som inte finns. Och då blir december en enda stor klump knäck i hjärnan.
Jag har tänkt ”nämen om ett år har knäet läkt, då kommer jag att vara frisk”, men nu ser det ut som om jag kommer att ha den här fantomsmärtan på en centimeterstor plats i vänster knä tills jag dör. Och att inte få glida ner i rejäl djupsömn en enda gång på snart fyra år funkar som att ha spädbarn fyra år i sträck: man blir rätt trött.
Till er alla: ett oerhört stort tack för de tolv roligaste decembermånaderna någonsin!
Julkalendern (2005–16) är död.
Länge leve påsarna under ögonen!
Flygbengan har gjort en finfin bild till minne av oss alla:
