Idag åkte jag till Stockholm med ett tåg som var fullt av jättesnoriga men förtjusande galonbyxebarn. Ibland tog de i så att trumhinnan min stod som en spinnaker – men jag tänkte mest på snoret eftersom jag inte har varit sjuk på alldeles för länge.
Jag åkte till ett möte på Kungliga Biblioteket, där alla böcker finns. Och alla tidningar. Och allt annat med bokstäver. Samt en bokhiss som kan förflytta böcker mellan våningarna lätt som en plätt. Så här ungefär:
Fast den såg ut så här – och tänk nu på att människor enligt de fastställda reglerna icke får medfölja:
(Inte alls lika viktigt egentligen är att jag ska stå på scen med KB:are under Bokmässan för att berätta om hur de digitaliserar antika dagstidningar från första halvan av 1800-talet. Nåja. Titta nu på hissen igen.)
När jag kom fram till KB stod det brandbilar på korsan och tvärsan och folk vandrade omkring utanför byggnaden som om de inväntade t.ex. en överraskningskonsert med ABBA.
– Humdidum. Nä, jag bryr mig inte. Men snart händer det nog nåt. Visselvissel. Jag ställer mig här. Sedan går jag hit så ser jag bättre. Nej, jag bryr mig inte ett dugg om vad som händ… oj, nu händer det nåt!
Brandlarmet hade bara gått lite fel, så det gick bättre för böckerna inne på KB än för andra i t.ex. Alexandria, Linköping och Berlin.
På tåget på väg till Vimmerby hamnade jag bredvid en tjej med galopperande halsböldshosta med grönt snor och förmodade feberdimmor. Hon sa förlåt, jag är lite förkyld och hällde sedan alla sina baciller över mig under två timmar med hjälp av nys, host, snörvel och snyt. Jag kröp ihop, stängde alla slemhinnor, andades grunt och sög in luft från hållet som inte var hennes. (Och jag är inte rädd för förkylningar i vanliga fall.)
Lite senare, på en av mitt livs 563 ersättningsbussar lastade jag upp livets nödtorft (te och Mac) och konstaterade att det fanns eluttag.
Bakom mig på bussen satt förstås två hostande tjejer. Och på vägen till mitt natthärbärge i Vimmerby gick jag fel och blev både kall och hungrig. Inget te har jag hittat. Fötterna är som isklampar och lampan inne på toa bara lyser och lyser och ingen knapp till den hittar jag.
Nu känner jag hur mina vita blodkroppar bereder sig på det som komma skall. Marsch! Attack!
(prosit)
Knepigt det där du. Riven ingefära med vitlök honung och citron i varmt vatten? Inte en brygd jag gett mig på, men nåt sånt sägs fungera.
Varm dusch på fötterna, rent av hela kroppen.
Det är inte så att det är en rörelsedetektor till toalyset och du springer fram och tillbaka alldeles för mycket? (Eller så har den fått spunk och lyser hela tiden för säkerhets skull?)
Har inte du gått vilse i Vimmerby nån gång förut har jag för mig?
1. Barnbaciller är aggressiva
2. Du promenerade antagligen från KB till Centralstationen
3. Stax innan stationen finns specialbutik för whisky.
4. Påstående finns att whisky är bra för att förhindra förkylning
5. Köpte du någon medicinflaska?
Antager att mitt påstående om whiskyns preventiva effekter är bekräftat i din översättning av whisky-boken?
(Om jag har lyckats koda rätt ska filmen starta efter 2 min.) Va? Nej, den startade precis med en gång.
Cecilias recept plus gräslig alkohol tror jag på. Vad heter den där gröna … Jägermeister! Det funkar inte heller, men det känns i alla fall som man gör något.
Håll fötterna varma och ha handsprit i väskan.
Skulle du bli dålig Lotten så ta en whisky. Du blir inte bättre av den men det blir roligare att va sjuk…Så sa en kund till mig en gång. Och minsann. Han hade rätt!!
Bond-förkylning inom riskhorisonten?
Oj då. Äsch, pffsschh, hhrrrmmm …
Jag vet att det är en jättedålig övergång, men i alla fall: apropå femtioårsjubileet jag nyligen utpekade, och det faktum att Bond-titlarnas snårighet i översättningshänseende nyss har varit på tapeten, kan jag inte låta bli att dela med mig en översikt över alla de små Bond-visorna genom historien. Och det är inte bara låtarna, om man besvärar sig med att titta kan man se hur mycket intressant folk som har varit inblandade. Roald Dahl har skrivit screenplay, till exempel. Duran Duran slutar med ”my name is Bon. Simon le Bon.” Jättekul om man är lagd åt det hållet, men alldeles förfärligt tidsslukande …
”Kalla avrivningar och is uppi näsan”
Det funkar i alla fall mot hög feber, tack för rådet Lotten! PK (och jag) har återhämtat oss och jag klarade mej även från att bli smittad.
Paketförmdlingen informerar: På söndag kan paket levereras till Zürich. Då ska jag dit för att köra
vidarevilse till Stans på måndag.Nu vaknade jag med varma fötter och en lätt huvudvärk. Hm. Inte snorig, inte ont i halsen. Och ingen whisky på flera mil.
”Kalla avrivningar och is uppi näsan” rekommenderar jag bara till andra. Själv ska jag ta en varm dusch och hälla te neri strupen. Sedan ska jag prata skrivregler inför 80 glada smålänningar.
Stavas det inte Mars Attacks, Lotten? Och det var inte vita blodkroppar som anföll.
Anne Parriauld spelade vampyr i en film, där Robert Loggia blev jätteläskig. Där fick vi lära oss att bita rätt person, annars händer hemska saker. Vad hette filmen?
Jag blev tipsad om att äta 5-10 vitpepparkorn morgon och kväll, i akt och mening (för) att hålla magsjuka på distans. Ska det vara ett för, med akt och mening i meningen? Inte va?
DET FINNS EN BASKETKORG I FÖRELÄSNINGSLOKALEN!
Jag känner mig friskare än någonsin.
Ja tänk vad lite det krävs ibland…
Basketkorg bättre än bisky!
Bhisky skulle det ju ha varit. Undrar vart h tog vägen.
Är inte typ hela världen småförkyld, snorig och täppt just nu? Det är väl alla basselusker som ses efter sommaren och har grillkväll, kafferep och rejvparty.
Lotten, dags för lite ”torsk spray”:
http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/lundabolaget-ska-fa-forkylningen-att-torska
http://coldzyme.se/munspray
Har själv provat och det fungerar bra!
OT: Vi har just besökt fiskgjusebryggeriet (gratis parkering bakom grinden) och till vår djupa smärta fann vi att produktionen av fiskgjuseöl är nerlagd. Vi köpte fågelskrämmeöl istället. Det är ju ganska nära?
Fågelskrämmeöl … Aha!
JR: Den där torsksprejgrejen verkar intressant. Man kanske skulle ta och köpa en och annan aktie i det bolaget?
Jesper: Den har jag faktiskt inte sett, vilket ju var underligt. (Jag lever i villfarelsen att jag har sett alla filmer.)
Jomenvisst. Och en tisha med gubben på.
Håll för öronen nu Lotten. SG har ni varit på Whychwood? Är det Scarecrow som avses? En trevlig pale ale, är det den som är organiskt odlad? Och som marknadsfördes som Circlemaster tidigare? Prova gärna deras King Goblin om du inte gjort det, en av dom bästa alearna på systemet.
Nu kan du rycka ut fingrarna ur öronen igen Lotten.
In me fingrarna igen, Lotten!
Braks Bitter
Hobgoblin
Scarecrow
Ingen King Goblin, sorry for that.
Nu kan du ta ut dom.
Men jag hör ju inte vad ni skriver.
Bra.
Innocent Blood, ja… Ack, ljuva minnen… Undrar om den fortfarande är bra?
Skogsgurra, får ni betalt för att åka omkring och dricka god öl?
Nej. Men det är en väldigt bra idé. Hittills har vi fått betala själva. Om du känner någon sponsor så klistrar vi gärna lite extra reklam på bilen. Mot rundlig ersättning, förstås.
Vi funderar dock på att skriva en bok om oplanerat resande. Aldrig något bokat. Låta utropstecken i ortsnamn avgöra målet. Och ge ut en guide till ett antal gratis parkeringsplatser i Europa. Nästa blir Bletchley Park. Där ska vi träffa andra tokar som också samlar räknestickor.
SG: Det låter som ett särdeles passande ställe att träffas på för den gruppen av människor.
Glömde; i min Google Chrome är filmen alldeles osynlig – obefintlig.
Dieva: Jag har ingen aning om varför det blir så — jag har ju också Chrome. Men här kan du klicka och se samma sak hemma i Youtubes vardagsrum:
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=F0i19PQvrk4#!
Se det gick mycket bättre!
Öl hit och Whisky dit. Pommac ska det vara!
Tack för den, LL99 — jag kommer inte ihåg att den var så rolig! Skynda njuta! (Den var måhända inte rolig då?)
Jo den var rolig. Är rolig.
Men åh, jag måste också tacka LL99! Jag blir alldeles fascinerad av hur tiden går. Laddat från ett gammaldags hederligt slitet (eller bara illa inspelat) videoband! Bilar som man nu associerar till gamla häckar (nej, inte såna utan såna)! Vingar på bindor var något helt nytt! Wow.
Dom där med vingarna verkade ju enligt reklamen vara så bra och göra människan så lycklig att till och med jag kände att jag nog behövde sånna.
Hum, hur lyder det där gamla skämtet … nåt om en liten flicka som ber mamma att köpa tamponger åt henne, och mamma blir förstås konsternerad men lyckas i alla fall fråga varför. Lillan svarar nåt i stil med att hon hörde i reklamen att när man använder produkt X kan man simma, och det vill ju flickan så gärna kunna.