Kommentatorn Skogsgurra skickade en gammal tidning till mig: Se 36/1970 med Ricky Bruch på framsidan.
(Han är inte den förste. Många kommentatorer har under åren på vindar och i källare stått begravda i ”gammal skit” och då helt korrekt tänkt: Men vänta nu, den här vill nog Lotten ha! Särskilt nakenbilderna!)
Jag är av den bestämda uppfattningen att vi är för lättkränkta idag, och måste därför skaka och ruska om er lite. Först en australiensisk komiker som heter Steve Hughes (med ett förflutet som hårdrockare).
1. Man får bli kränkt! (Men det händer inget.)
Och nu AB Björnkranars avancerade bamsereklam från 1970, där alla reglage är samlade och stödbenen är hydrauliska. Jaja, det var ju i Se, som hade naket både här och där, så nog kunde de ta ut svängarna med sin 4-hjulsstyrning. Jag har skrivit om naket förr, och jag vet att tiderna förändras och att den här bilden inte på några som helt villkor hade godkänts idag. Men … vad tycker ni?
2. Hon är utnyttjad!
Slutligen information från Tobaksbranschföreningen, som 1968 bildades av Svensk Tobak AB och internationella tobaksföretag. Reklamen nedan (om det nu är reklam) är intressant eftersom det inte var förrän i mitten av 1970-talet som Konsumentombudsmannen beslutade att tobaksreklam måste innehålla information om tobakens skadeverkningar. Vilket väl antyds här?
3. Käka inte cigarettfimpar!
Nu är frågan bara hur man bäst umgås med tobak.
Oh, hinner inte titta på Hughes men måste oprovocerat hävda att barnet på bilden skulle kunna vara min storasyster. Vansinnigt likt!
Min lilla mamma har förresten alltid sagt att jo, visst rökte vi, men aldrig inne och aldrig i närheten av baaaarnen. Jäjä, på en av mina tidiga födelsedagar togs ett foto där den överfulla askkoppen är parkerad bredvid tårtan. Så kan man också umgås med tobak. Hu!
Det mest provocerande hos Björnkramar är alla utropstecken! Efter alla meningar! Det är det värsta jag vet! Enformigheters enformighet!
Jag blir så utmattad av alla utropstecken i björnkransannonsen att jag knappt noterar de nakna (ohydrauliska förmodar jag) benen som sticker ut ur förarhytten.
Kan vi unisont uppröra oss över tv-programmet som visar mammor som skickar sina döttrar på modellkurs? ”Daniella äääälskar att visa upp sig och modella och stå i centrum.” Sa jag att döttrarna är nio år?
http://www.tv3.se/mammor-minimodeller/om-programmet/det-har-ar-mammor-minimodeller-pa-tv3
Tidningen Se hade en intressant utveckling från bildtidning till porrtidning. Tidiga Se hade små bildserier, nästan som film fast långsammare, teman som ”kyckling kläcks och kryper ur ägget” och sådant. Rart.
Orangeluvan: Har jag inte sagt att du inte får titta på såna där tv-program?
Jag tror minsann att jag har en sådan där bildserie som föreställer en blindtarmsoperation, PGW. Rart.
Utan trosor i Lidköping vill jag säga, men det har jag ju faktiskt ingen aning om.
Vi springer ju bara med och skriker ja ja till alla påbud. Spelar ingen roll om det handlar om sex till åtta brödskivor om dagen, fullständig sexliberalism eller dess motsats, som verkar gälla nu. Inse för fanken att det är osäkerhet och rädsla för ”vad grannarna ska säga” som styr vårt beteende i alla lägen. Inte någon egen inre övertygelse.
Själv har jag försökt gå hyfsat opåverkad och har varken idkat gruppsex eller total avhållsamhet. Och jag kan inte säga att jag mått illa av det. Rökt har jag också gjort. Mellan 1955 och 1986. Det har jag nog mått illa av. Men kunskapsläget var lite osäkert före åttiotalet. Och sedan tog det tid att komma från rökningen. Lång tid.
Se, som jag skickade till Lotten var ett svar på hennes intresse för Ricky Bruch. De nakna tanterna följde med på köpet. Fanns i alla nummer av Se vid den tiden.
Det här med sexism, fördomar och kränkningar i framförallt reklam tycker jag är intressant. Den käre maken blir alltid så upprörd över alla töntiga karlar som dyker upp i dagens reklam och då tänker jag ”pay back” för alla dumma blondiner. Men det måste vara snårigt att vara reklamare idag.
Sitter och läser björnkramar hela tiden och fattar inte vad det har med Se att göra och undrar om de har samma förläggare eller tryckeri eller något annat med Bamse … Men nu såg jag att det var kranar det rörde sig om.
Klart att de får upp kranarna, hydrauliskt eller ej, med såna kranförare … Det är ju t o m riktigt jämstält med kvinnliga sådana …
(Är det nu jag måste poängtera ironin?)
Blindtarmsoperation, så mysigt. Ähum. Tror jag föredrar kycklingen.
En intressant aspekt av reklam (jag är ju i utkanten av branschen och har varit i produktionsdelen i den) är att det är en ganska homogen grupp som jobbar med reklam. Förvånansvärt mycket reklam (av den som syns mycket) är gjord av mestadels män 25-45 år gamla som bor i storstad. Jag tycker det syns. I synnerhet på reklam som riktar sig till kvinnor.
Håller med, vi är för lättkränkta idag. Varför blir folk inte förbannade eller ledsna nuförtiden, utan jämnt och ständigt kränkta?
Morbror Oa, where art thou?
Så här kränkta vi blev förra året. Snökränkta och väderhånade. http://www.karinenglund.com/wp-content/uploads/2012/01/krankt.jpg
Och här vill man ju bara: ”Men HEJ bridal dresses in pakistan 2013 with prices, du KAN donera! Kolla uppe i högra hörnet!!!”
PS du får ta bort 🙂