Ibland tar jag cykeln fastän jag vill köra bil. Jag slår mig för brösten och ser till att alla vet att jag är en miljövän. Sedan kommer jag på att rally faktiskt är en ganska stor ”idrott”. Jag borde dra mina strån till stackarna oftare, tänker jag då och så tar jag bilen igen.
Ibland läser jag med stort nöje skvallertidningar. Jag skäms och blir röd om öronen och tänker lite på några välformulerade Nobelpristagare och så läser jag vidare om nobla skådespelerskor istället.
Vänta. ”Äntligen hemma från BB”? Nä nu. Blev de kvarhållna mot sin vilja? BB är väl ett utmärkt ställe att vara på, varför skulle man vilja åka hem därifrån?
Ibland är min plånbok så full att den nästan inte går att stänga. Coop-kuponger som ger 5 % rabatt, 25 rabattkronor på Ica, tre-för-två, två till priset av en, handla för 10 000 och få en tusenlapp i rabatt. Jag skulle förmodigen tjäna på att skippa alla rabatter och ta hand om äppelträden i trädgården istället.
Ibland får jag brev. (Klicka.)
Tack, Alcro.
Ibland undrar jag om Annika Hagström utövar voodoo på mig. Jag borde vara kåsör i lokaltidningen i stan, eller hur? Men vem anlitar de? Jo, Annika Hagström. Jag var kåsör i Hemmets Veckotidning tills de kom på ett nytt koncept – att anlita Annika Hagström.
Ibland önskar jag mig prassliga, trassliga, skramliga draperier i alla dörröppningar här hemma. Så enkelt, så billigt, så mysigt, så himla 1973.
Ibland …
(Ja, det här är ett trick: nu ska ni i kommentarerna fylla på egna ”ibland” och eftersom mina egna spretar värre än Edward Scissorhands fingrar, kan ni ju spreta ni också.)
—-
Man ska fylla sin hjärna med så mycket kunskap som möjligt. Nu lärde jag mig att en nobel från 1344 (under Edvard III) till slutet av 1500-talet (under Elisabet I) var ett engelskt guldmynt.
Ibland får jag för mig att dricka kaffe istället för te. Jag ångrar mig varje gång! Kaffe är bittert.
…om man inte häller lite whiskey i… och råsocker.
Kanske lite vispgrädde.
Då är kaffe gott!
Ibland sitter jag bara och väntar på inlägg i lottens blogg.
Kanske är ett sätt att undvika arbete ett tag.
Nej självklart inte. Det är för att lottens blogg inkl. kommentarer förbättrar mitt allmänvetande.
För några dagar sedan fick jag t.ex. reda på att jag är en miljöbov. En ignorant miljöbov!
Jomen så gör jag också, Desperate Housewife — tänker ”lite kaffe för omväxlings skull!”. Sedan sitter jag där och grimaserar som vore jag tre år.
Grädde och whisky kan man för övrigt med fördel hälla i nästan vad som helst.
*sjunger*
Miljöbovar är vi allihoopa, allihooopa, allihooo…
Iblaaa-a-aaa-aand … är inte det en gammal Di Leva-sång?
Jo, här var den.
Agriekonomisk kommentar:
Det är ÄPPLENA, inte träden Du ska ta hand om!
Det är aldrig för sent –
Hösten 2007 smäller det!(?)
Men varför i hela fridens dagar skulle man vilja läsa Annika Hagström istället för Lotten Bergman? Jag anar ugglor, det gör jag.
Ibland borde jag sannerligen göra något annat än det jag gör. Ofta. Något nyttigare. Som nu.
Vår bonus blev också 0 kronor. Lite snålt att inte betala ut det, tyckte vi (min man satte upp den på kylskåpet, tillsammans med en gammal reklamslogan från Lindex: ”the future is trousers and more!” så sant, så sant!
Ibland sitter jag här och läser Lotten när jag borde städa.
Ibland undrar jag om jag är vuxen.
Ibland önskar jag att mina barn var lite tystare, lite lugnare och lite snällare (så deras mamma fick läsa Lotten i fred) men sen inser jag att det är en omöjlighet och går istället först till doktorn (för att få en fyraårings öroninflammation bekräftad eller demnterad) och sedan till lekparken så att de kan motionera av åtminstone lite spring i benen.
Ibland, eller rätt så ofta, önskar jag att skoluppgifter bara gjorde sig själva medan jag tänker på dem. Inte att jag måste göra dem. Det räcker med att tänka ”nu gör jag det här referatet av den knastertorra vetenskapliga artikeln på tjugohundraelva sidor om det oerhört smala ämnet som i verkligheten inte intresserar någon mer än forskaren som skrivit den” och så är den gjord. Vore inte det riktigt skönt? Det skulle gärna få fungera med tentor också.
Ibland struntar jag också i allt skoljobb och tar ledigt några timmar för att inte göra något särskilt alls.
Ibland önskar jag att jag kunde vinna ja, säg, 100 000 i resecheckar eller kontanter och så kunde jag bara dra.
Ibland tycker jag att det skönaste som finns är att lägga sig nybadad i en renbäddad säng, där lakanen är manglade. Då behöver jag inte alls vinna några pengar för att resa.
Ibland önskar jag att alla andra tänkte och fungerade som jag, för att det vore så mycket lättare då. Fast det skulle nog vara ohyggligt tråkigt också.
Ibland vill jag ge min mamma en kram. Då gör jag det.
Ibland skriver jag alldeles för mycket i kommentatorsfälten …
Ibland tycker jag att alla borde skriva lika mycket som Trulsa i kommentatorsbåset.
Fast ibland önskar jag att jag inte blev spilld på. Just nu, t.ex. Öl innanför kragen! På Centralen! (Inte min öl. Främmande, rödbrusig mans öl. Mansöl?)
Ibland sitter jag och läser blogginlägg och tiden bara går och går. Med ett leende på läpparna. (Lustigt att tiden har läppar, eller hur?)
Ibland är det läggdags, inte blogginläggdags.
Ibland får jag jobbiga wv (ztgnju).
Ibland är det läggdags i flera timmar!
Ibland vet jag inte hur jag ska kommentera.
Ibland är du inte ensam om det, Bengt!
Ofta tror jag. Viljan kanske finns men inte modet…
Ibland – nej det slår inte an någon sträng i mitt inre
Suddenly last summer dyker upp i stället…
Ibland äter jag frukost framför datorn. Ibland är det ganska mysigt när det regnar och alla barnen och maken sover.
Ibland är det trevligt att gå till jobbet, speciellt efter två och ett halvt års mammaledighet när man vet att barnen har det underbart hemma med sin far.
Ser ni? Nu håller kommentarerna på att utvecklas till en ibland-dikt!
Har Hemmets skrotat dig? 🙁