Hoppa till innehåll

Lotten Inlägg

The Big Chill

Man måste ju åka pulka när det är snö. Frågan är bara varför det inte säljs vuxenpulkor. Fast när man nu har minimusikspelare och mikrotelefoner kanske detta bara är precis som det ska vara.

 

Ja, jag simmar fortfarande i Den djefla mannens kängor.

Men man måste ju också blåsa såpbubblor när det är kallt, eller hur? Det måste dock vara riktigt kallt, minst tio minusgrader. Uppdatering: Tydligen funkar bubbelmakeriet mycket bättre om man har såpan i en termos så att den håller sig varm.

Åttaåringen fokuserar. Om man gör fel får man nämligen väldigt kall såpa i munnen.

Uppdatering: Om det är mellan –28 °C och –35 °C fryser bubblorna omedelbart, varefter de sjunker mot marken. Men innan de landar, stiger de mot skyn igen! Det kan vara så här: trycket inne i bubblan sjunker med temperaturen och när trycket minskar, lyfter bubblan. (Dock får ni gärna faktagranska mig och rätta eftersom jag egentligen inte vet vad jag pratar om.)

Om man ska vara lite vetenskaplig här, finns det massa, massa att diskutera: man har ju varm andedräkt och såpan är flytande. Hur lång tid tar det innan bubblan fryser? Och kan man skynda på frysningen genom att tugga på isbitar först? Fryser bubblan från övre delen eller undre först? Och spelar det någon roll egentligen? (Ja, om man forskar i ämnet.)

Elvaåringen, Åttaåringen och Sexåringen är såpbubbleforskare. Bubblorna ramlar snabbt ner på marken, men går inte sönder.

Om man petar på bubblorna, blir det hål i dem som vore de tomma ägg. Om de däremot går sönder redan uppe i luften, singlar små skrynkliga bubbelskal ner mot snön. När det är bortåt –30 °C går bubblorna sönder som porslin – med ett klingande ljud – och lägger sig som små skärvor på marken.

Undrar om pilarna ligger kvar ute i snön.

En liten filmsnutt i ämnet finns här. Såpbubblerekord när det är varmt finns här. (Där kan man även få svar på frågan ”kan man blåsa bubblor med en spindel i munnen?”.)

Vad gör andra ungdomar när det är kallt och snöigt då? Ett vågat konstverk i vår busskur förstås.

Fotot är taget från fel sida och rebusen är faktiskt ganska svårtolkad. Osignerat verk.

 

Fotnot: The Big Chill är en sevärd film.

Share
23 kommentarer

Lovtal till språkpoliskåren …

… håller Ragna Fahlander på Dalarnas Tidningar.

(Tack för tipset säger vi till Husse!)

Sen måste jag erkänna att det går runt i huvudet på mig när jag försöker hålla isär brevlåda och postlåda. För mig är det som sitter vid tomtgränsen en brevlåda och det gula som jag stoppar frankerade försändelser i en postlåda. Men enligt NE är det precis tvärtom.

Uppslagsverket: ”brevlåda, behållare i vilken brev samlas upp för sortering och utdelning. Brevlådor finns uppsatta vid postkontor, vid lantbrevbäringslinjer och på lämpliga platser inom tätorterna.”
Ordboken: ”1 låda i vilken post samlas upp för vidare befordran: brevlådetömning; stoppa vykorten på ~n; ~n töms flera gånger om dagen”.

Uppslagsverket om postlåda i artikeln brevbäring: ”I dag skiljer man mellan postutdelning i tätort och i glesbygd. Den förra sker till postlåda vid adressatens tomtgräns eller genom brevinkast i lägenheten”.
POSTLÅDA finns märkligt nog inte med i NEs ordbok, men SAOL 13 ger definitionen ”privat brevlåda”.

/Olle

Share
2 kommentarer

Bloggus galnus

Jag har som rimligt mål att blogga en gång per dag. Ibland hinns det inte med, varför jag måste straffa mig själv med tagelskjorta eller två inlägg en annan dag. Ibland skriver jag texter som nästan ingen begriper eller bryr sig om. Då måste jag belöna mig med ett glas vin en simpel måndagskväll. Efter basketträningen. (Ni hör? Gunde Svan hade svimmat.)

Kall kyckling och chips. Grönsak.

När jag sitter där och sippar smuttar och klockan närmar sig halv tio på kvällen och jag läser en klädkatalog som Fjortonåringen har beställt och jag sabbar för henne genom att skriva larviga kommentarer till fula kläder och jag slabbar med kycklingbrosk ser jag i ögonvrån kameran. Och det enda jag tänker är:

– Finemang. Det här kan man nästan blogga om.

Jag har inte den blekaste aning om huruvida kycklingen var god eller ej. Men det kan jag ju blogga om.

Share
31 kommentarer

Bloggrelaterade yrken (uppdat.)

Under 2009 kommer följande nyyrken att uppfinnas och hela världen därmed kravla sig ur krisen:

Bloggbiträden – assistenter som på sjukhus och andra vårdinrättningar servar patienter med klockslag, replikskiften och krokiga provinstrument samt röntgenbevis.

Kommentarsvarare – automatiska sådana för att underlätta livet för t.ex. Kenza:

Inlägget på 110 tecken har 348 kommentarer. Jättejobbigt.

Tävlingskontrollanter – uniformerade sajtpatruller som håller koll på bloggpriserna, bloggutnämningarna, nomineringsförfarandet och kategoriindelningen.

Bloggetymolog – insamlare av excerpter till den stora Blordboken som kommer att utkomma i 73 band år 2018. Exempelhäften med ordförklaringar och tips på läsning kommer dock att presenteras en gång per dag av bloggtorgens speaker’s corner-talare.

Stekjärnsjournalister – mejlande intervjuare som fixar frågor men låter den intervjuade bloggaren skapa själva texten. Jfr >boilerplate och skjutjärn.

Bloggpoetertwitterkvitter, bambuhuser, jhaiku samlas i bokstävlarnas rimliga sammansvärjning: RSS-lyriken.

Länkmäklare – förmedlare och försäljare av länkar som ger god avkastning.

Mina dribblings- och tangentbordsglasögon. (Att bilden är arrangerad syns på den främmande datorn.)

Under 2010 dyker även dagensoutfitfotografer, tangentbordslärare, faktaboksbläddrare och bloggmanagers upp.

Har jag glömt någon yrkesgrupp?

Uppdatering
Framför allt är jag inte först (jävlar): Jardenbergs lista.

Fler förslag finns i kommentatorsbåset!
Dieva: personal blogselector, ergo bloggspökskrivare
Pysseliten: bloggopeder
Plastfarfar: blegoknektar
Anna bidrar med nya sjukor: bloggoman och bloggofob. (Jag känner flera som har drabbats av det senare, jfr >bloggallergi.)

Share
36 kommentarer

Nyårsaftnar som mött mig

Förra årets tolvslag såg ut så här. 

Min alldeles egen jag gick fem mil till skolan med halm i skorna-historia är denna:

När jag, Broder Jakob och Orangeluvan växte upp i skuggan av det aldrig uppbyggda Stålverk 80, fick vi på nyårsafton sitta med de vuxna och skåla. Vi tre fick dela på en 33-cl-flaska med Grappo. (Grappo må låta som ett namn på en hund, men är alltså besk grapefruktläsk som ser ut som spökvatten.) Pommac? Men neeeeej, då hade det ju varit gott.

Min alldeles egen nämen hej vilken rolig och vild ungdomstid du hade-historia är denna:

Nyårsaftonen när vi gick i nian, var jag och Bästisgrannen i Stockholm. Som de lantlollor från Luleå vi ju var, hamnde vi helt fel i en lägenhet i Alby, där Lidingökillarna – som vi kände sedan språkresan till Eastbourne – halade fram hasch. Knark! Vi, som inte ens hade luktat på glöggen än, kastade oss ut och ner till tunnelbanan igen. Nu är det ju hela 18 stopp från Alby till T-centralen, så det tog sin tid – inte förrän kl. 23:54 var vi framme.

– Vart ska vi?
– Till fyrverkerierna!
– Vilket håll?
– Mot vattnet!
Vattnet? Det här är ju Nordens Venedig!
– Spring!

Vi hann ner till en korvkiosk med utsikt mot Djurgården och stod när klockan slog strax bakom en vinglig man som åt på en rå, fryst hamburgare utan bröd. Då och där bestämde vi att det här minsann var en komplett misslyckad nyårsafton. Vilket ju inte är sant idag, när det är en av nyårsaftnarna som jag faktiskt minns.

Eftersom nyårslöften är så här himla jättesuperduperintressanta, brukar jag aldrig lova ett endaste dugg. Men nu!

  • Jag ska ta vara på den sömn jag eventuellt får.
  • Jag ska vara rädd om de datorer som inte blir stulna.
  • Jag ska sträva efter att läsa Tintin högt med olika röster minst en gång i veckan.

Gott slut på er alla och tack för alla kommentarer!
___

Oj. Jag sitter vid en för mig okänd dator av annat märke än jag är van vid. Allt är jättekonstigt och annorlunda och när jag nyss skulle formulera den synnerligen komplicerade avslutningsmeningen ovan, funderade jag tydligen så länge att någon i burkens inre ville hjälpa mig med en stor skylt. ”Om du trycker fem gånger på shifttangenten sätts funktionen ’Tröga Tangenter’ igång.”

Oh, the irony.

Share
40 kommentarer

En julklapp och en härmisbloggare

I julklapp fick jag två teaterbesök och ett biobesök, två övernattningar på hotell och en frufridag. (Sådana julklappar kan rekommenderas: man skriver bara på ett papper vad man vill ge bort och stoppar det i ett kuvert. Betalningen kan ju ske vid ett senare tillfälle och om man har riktig tur, plockas gåvan aldrig ut av mottagaren.)

Barnen installerades hemma med instruktioner om matlagning och stearinljusförbud, varefter vi gav oss åstad mot en helkväll: 1) Bondfilm Med Hopplös Titel 2) restaurangbesök. Den djefla mannen hade bokat bioplatser i god tid eftersom jag vill sitta bra och långt fram samt i en så stor salong som möjligt. Två skyltar mötte oss på bion:

Gå förbi! Men vart? Till vem?

 

Ser ni mig?

Alla som ville plocka ut förbeställda biljetter slogs med dem som ville skälla på den trasiga projektorn och alla som bara ville köpa biljetter till en helt annan film. Alla trodde att just de fick gå före i kön.

– Mäh! sa jag.
– Bah! sa Den djefla mannen.

Snabbt fattade vi beslutet att hyra en dvd-film och köpa hem dyrpizza för att äta med barnen. Men då hade filmuthyrarbutiken brunnit ner.

Bara ett varningens ord: inom de närmaste dagarna tänker jag besöka Ikea, åka tåg, köpa en kalkon och dessutom klippa håret. Ni andra kan kanske planera utifrån det?

Tillägg
Se på fan: Jonas Thente på DN härmisbloggar. (Fast han kallar det prao.) Är det månne en ny genre i hemlisbloggarbranschen?

Share
29 kommentarer

Tiden läker alla tår

Den lilla tån som klämdes i dörren den 20 november ser ut som ett ägg. Den är lite fin i kanten och vill inte gå på promenader i kyla, för si då lägger den armarna i kors och håller andan tills den tuppar av.

Eller i klarspråk: blodcirkulationen verkar inte vara riktigt ok – den domnar bort.

Nu är jag visserligen ingen pumpstjej eller en klackmadam utan snarare en barfotabrud. Men nu är jag less på att som en clown gå omkring i Den djefla mannens militärkängor.

Titta, lite snyggare blir den i svartvitt. (Det finns en nagel, den bara är skymd. Av sin tå.)

Lotusfot är detta nu icke, men inte heller kroppskultur. Ska vi döpa den? Skriva sånger till tåns ära? These feet were made for walking …

 

Skratta ni, allt kommer tillbaka, även detta skomode. Själv hoppas jag på mockasininvasion.
Share
13 kommentarer

Far och flyg, 2008!

Jag kom nyss på att jag inte tycker om 2008.

(Jajaja, allt är relativt och korven den har två. Låt mig nu få tycka lite illa om 2008.)

Jag jobbade under 2008 som ett jehurelä men fick tioöringar i lön, var ful i håret nästan hela tiden (randig som en zebra eller gul som en polsk … snickare), blev bestulen först av en tjuv, sedan av försäkringsbolaget, kunde pricka av ännu ett år utan utlandsresor men med svinkall sommar, bröt min lilltå som nu trots sex veckors vila ser ut som en häl, renoverade ingenting och ser alltmer ut som John Hurt. Se:

Jag lägger mig snart att sova på en rullbandspelare jag också.

Ur NE:s definition av ett relä:

”Reläet är en mycket robust komponent med lång livslängd och tämligen god tillförlitlighet, men kräver i allmänhet underhåll i form av rengöring etc.”

Uppdatering
Ni som undrar vad som kan hända i ett kommentatorsbås, ska klicka här nere och läsa. Ett förvanskat citat kan ta oanade vägar.

Share
39 kommentarer

Den röda tråden 2008

2005 Utan Personligt Ansvar
2006 Kompetens
2007  Tack för maten, den var god. Hälften spydde, resten dog.

Den röda tråden var de två första åren ett sorgebarn. Jag hade liksom för höga ambitioner och var för luddig i ledtrådarna. Tredje året var på tok för simpelt. Men i år var ni minsann inne på DRT redan från första luckan.

Nu får vi hoppas att jag har arbetsbrist i december nästa år, för att jobba på radion, åka runt och hålla föreläsningar, ta hand om hus, hem och barn samt förvirrad make går inte att kombinera med en Julkalender, hur väl förberedd man än är. Det femte året måste ju bli det bästa. Tack alla ni som har erbjudit mig pengar och julklappar och klippkort på tjänster livet ut. (Men eftersom jag bara vill ha femton miljarder kronor, en modern bil och ett heltidsanställt hembiträde är det bättre att jag jobbar ideellt.)

Jag utgår från hakkes eminenta uppställning i dan-före-dan-luckan. (Han chansade dessutom på allsköns trådar – här är en: ”Herre min skapare helvetes djävlar!” Mycket bra.)

1: Fay Weldon (En hon-djävuls liv och lustar) – Djävulen.
2: Gunilla Wolde (Totte bygger) –  Fadern Modern och den helige Totte eller kanske Fadern, sonen och den ekonomiskt sinnade modern.
3: Herbjørg Wassmo (Huset med den blinda glasverandan) – Huvudpersonen befinner sig i ett helvete.
4: Bert Karlsson (i största allmänhet liksom) – Svordomar.
5: Richard Scarry (bl.a. Vad gör folk hela dagarna?) – Gode gud.
6: Åke Edwardson (böckerna med Erik Winter) – Satanister.
7: Franz Kafka (Processen) – Promotor Fidei … djävulens advokat.
8: Charles Baudelaire (”Kadavret” ur Ondskans blommor) – Död och Mulle Meck … alias Lennart Jähkel.
9: Alfred Hitchcock (Mysterier & Fåglarna) – Deus ex machina.
10: Steve Jobs (hans fiktiva blogg) – 666.
11: Carl-Johan Vallgren (Den vidunderliga kärlekens historia) – Djävuls konkubinat.
12: Stefan Rüdén (Sofia dansar go-go) – Herrejävlar.
13: Aksel Sandemose (Jantelagen ur En flykting korsar sitt spår) – Fan tro’t.
14: Hugh Laurie (en dialog med Bertie Wooster och Dr House) – Guds vilja.
15: Dante Alighieri (Den gudomliga komedin) – Divina.
16: Elin Wägner (Kvarteret Korpen) – Idun, gudinna.
17: Bamse (av Rune Andréasson) – Mr Blonde är djävulusisk.
18: Thérèse Raquin (av Émile Zola) – Huvudpersonernas helvete.
19: Barbro ”Bang” Alving (aka Käringen mot strömmen) – Hennes eget skaparhelvete.
20: Salman Rushdie (Satansverserna) – Satan.
21: Astrid Lindgren (Mors lilla lathund) – Paradiset som är barndomens somrar.
22: Lasse Granqvist (Sverige-Finland 6-5, hockey-VM 2004) Det helvete som krig är.
23: Emily Dickinson (”I'm Nobody! Who Are You?”) – Grod(d)jävlar.
24: Dan Brown & Stieg Larsson (den förre skriver, den senare redigerar) – Associationer till änglar och demoner.

Det absolut roligaste som hände i DRT-kapitlet var ändå när ni (helt felaktigt) listade ut att DRT var W (www) och Översättarhelena kom på att vi på julafton skulle få se Östen Warnerbring blogga eftersom:

1 Fay Weldon, 2 Gunilla Wolde, 3 Herbjørg Wassmo, 4 Ian Wachtmeister?, 5 J.W., 6 K.W., 7 L.W., 8 M.W., 9 N.W., 10 O.W., 11 P.W., 12 Q.W., 13 R.W., 14 S.W., 15 T.W., 16 U.W., 17 V.W., 18 W.W., 19 X.W., 20 Y.W., 21 Z.W., 22 Å.W., 23 Ä.W., 24 Östen Warnerbring.

Ni kan redan nu utgå från att liknande villospår kommer att läggas ut nästa år, när den röda tråden inte är World  Wide Web utan We Are All the Winners. Not.

Förutom de allerstädes närvarande Galenskaparna/After shave funderade ni på hem-ljuva-hem, den andra sidan, skuld och oskuld, droger, begravda hundar, ondska, hin håle, oanade talanger, styrka, kraft, rättvisa, byggnader, himmel och helvete, det goda och det onda, allehanda konstruktioner, den heliga familjen, himmel och pannkaka,  ”gå din egen väg”, starka kvinnor, integritet, starka människor som har jobbat i motvind och ”våga vara sig själv”.

Även ett sanslöst roligt fiskspår dök upp med allehanda teorier om lubb, sik, id (karp), franska hajar, Kay Pollak och Ö(sten Warnerb)ring. För att inte tala om sökandet efter joddlingsbara hemlisbloggare!

Samt Lenas fantastiska skogsteori som inte höll hela vägen, men ändå:

Wolde-nästan wood, WASSmo, ALfred, VallGREN,SandeMOSSe, ALving, LINDGREN och Granqvist.

Jag ber att få tillägga: Wodehouse.

Här kommer nu DRT: Himmel och helvete! (Vilket innebär att flera av er har rätt, vilket i sin tur är ett enormt steg framåt i DRT-karriären, vilket ju bådar gott när jag planerar nästa års december.)

Illustrationer:1. Black Sabbath
2. Tenacious D (ny länk, titta ända till slutet)

Himmelhelvete

3. Emanuel Swedenborg (som kan vara bra att ha koll på inför framtiden)

God fortsättning! Nu ska jag bara få av mig tvångströjan så att jag kan börja blogga som vanligt igen. Himlarns … hur fan gör man det?

Share
14 kommentarer

DRT-luckan

Jag ska på facitsajten ikväll lägga ut lösningen till DRT – Den Röda Tråden.

Ända sedan 1 december har ni gissat på den. Flera av er har faktiskt kört i bussfilen och till och med mejlat mig med egna idéer. Några av dem har varit så bra att jag har tänkt ”äh, jag byter DRT”.

Nu tänkte jag bara öppna och låta luckan stå vidöppen i några timmar. För enkelhetens skull får ni en sammanfattning – skapad med stöd av den som hakke gjorde i förrgår.

1: Fay Weldon (En hon-djävuls liv och lustar)
2: Gunilla Wolde (Totte bygger)
3: Herbjørg Wassmo (Huset med den blinda glasverandan)
4: Bert Karlsson (i största allmänhet liksom)
5: Richard Scarry (bl.a. Vad gör folk hela dagarna?)
6: Åke Edwardson (böckerna med Erik Winter)
7: Franz Kafka (Processen)
8: Charles Baudelaire (”Kadavret” ur Ondskans blommor)
9: Alfred Hitchcock (Mysterier & Fåglarna)
10: Steve Jobs (hans fiktiva blogg)
11: Carl-Johan Vallgren (Den vidunderliga kärlekens historia)
12: Stefan Rüdén (Sofia dansar go-go)
13: Aksel Sandemose (Jantelagen ur En flykting korsar sitt spår)
14: Hugh Laurie (en dialog med Bertie Wooster och Dr House)
15: Dante Alighieri (Den gudomliga komedin)
16: Elin Wägner (Kvarteret Korpen)
17: Bamse (av Rune Andréasson)
18: Thérèse Raquin (av Émile Zola)
19: Barbro ”Bang” Alving (aka Käringen mot strömmen)
20: Salman Rushdie (Satansverserna)
21: Astrid Lindgren (Mors lilla lathund)
22: Lasse Granqvist (Sverige-Finland 6-5, hockey-VM 2004)
23: Emily Dickinson (”I’m Nobody! Who Are You?”)
24: Dan Brown & Stieg Larsson (den förre skriver, den senare redigerar)

Ni som vill, kan komma med gissningskommentarer fram till midnatt! Även ni som redan har gjort det på andra håll. (Hjälp, vad har jag jag gjort – gett mig själv ännu en midnattsdeadline?)

Share
37 kommentarer