Det är inte lättja som håller mig från att blogga om allt som händer denna sommar (jag har för bövelen fortfarande inte rapporterat färdigt om Englandsresan i juni!) utan pur upptagenhet. Tröskeln för att öppna datorn är hög (väldigt dåligt bildspråk, för trösklars höjd och datorers öppnande har sannerligen inte mycket med varandra att göra) när dagarna bara far förbi som en racerbil på rymmen.
Jag vaknade förra måndagen, körde till Tullinge för att hjälpa Moa (den nuvarande Tjugosexåringen) & Co att tapetsera renoveringstapet i två rum som hade förtifjuttron tapeter lager på lager, varav minst fyra var strukturtapeter. När det var halvgjort åkte jag till Bandhagen och somnade ovaggad hos söstra mi. Detta upprepades i tre dagar och sedan… var allt inte alls färdigt. Min tapetserarkompanjon Ina fick slita hund med fintapeterna medan jag åkte på viloläger.
Rummet som kallas Ateljén hade tapet som gick att riva bort i större och mindre partier. Rummet hade även plastlister, plastdörrfoder och runda hörn.Grrr.Arbetsrummet ”Kontoret” hade svarta tapeter, randiga tapeter, knottriga tapeter, blommiga tapeter och tapeter som varken hade fäst på spackling eller brutalbetong. När jag trodde att jag hade rivit färdigt och började kleta klister, skrynklade ännu ett tapetlager plötsligt bara ihop sig och ramlade av och låg som blöta skinnslamsor på golvet. Här på bilden är jag INTE på bra humör.Här känns det lite bättre, för skinnslamsorna är bortsopade och en hel vägg har klätts med den bängliga renoveringstapeten.En enorm fördel med att åka på arbetsläger: man får krubb! Svart frukostkaffe i plastmugg serverades – starkt kontrasterande – med en nygräddad jättecroissant!
Och så hem igen, där ett plaströr i medelåldern plötsligt krackelerade.
Ja, det måste sägas: den vackra porslinsfoten till handfatet har synnerligen effektivt dolt pungvattenlåset och det gulnade röret.
Oskar (den nuvarande Tjugoåttaåringen) har tack och lov starka armar och nypor, och med dessa samt polygrip, metallsåg (i brist på plastsåg?),Youtubevideor, akututryckning till ett byggvaruhus samt en och annan svordom – när en packning fanns vara av fel storlek – lyckades vi med detta mästerverk!
Pungvattenlås på er alla!
Så var det då dags att stoppa in Ida (den nuvarande Trettiotvååringen) och hennes familj i en bil. Barnvagn, blöjor och kläder samt pryttlar till fem personer (som alla tack och lov inte behöver blöjor … än) och kommentarer som ”men kolla, mina knän får ju plats hääär” kryddade resan till Stocka i Nordanstigs kommun.
På ett rastställe stod en mystisk bil med massa böteslappar. Vi letade efter lik, men fann inga.
Vi lånade två basketkompisars sommarhus, som till min stora besvikelse inte alls behövde tapeter, nya rör, golvslipning eller några träd fällda. Fast jag hittade i alla fall en trasig rullgardin som jag med list och mod lagade utan att fråga om lov först.
Men plötsligt gick barnvagnen sönder! Hurra! Laga laga laga! Barnbarnet M (3 år) och jag klurade och klurade.
Men nej. Ack o ve. Vi fick ge upp. Söndervridna plastbitar låter sig ju sällan lagas. Basketspelarnas hela släkt engagerades i jakten på finurliga reservdelar som i Apollo 13, grannar kom med kloka åsikter, en moster kom med tröstande sockerkaka – men vagnen är oåterkalleligen trasig.
Nu en varm rekommendation till alla barnfamiljer på resa i Hudiksvallstrakten! Besök Trolska skogen! Jag ska inte skriva mer – kolla på länken om ni är intresserade. Men några bilder!
Inne på dass hängde gamla koppar i taket!Inne i ett litet hus fick barnen leka som på 1970-talet!Rutiga rutan och ett troll!Avslutning på kantareller!
Och så en fantastisk upplevelse i Harmånger: ett nostalgimuseum inrättat av två polare på 1980-talet!
Allt i denna avdelning kommer från en Icahandlare som lade ner och gav bort allt han hade. Han fick de två polarna att skriva på ett kontrakt där de lovar att inte sälja köpmansdisken till någon. ”Om han visste att vi har satt upp Konsumskylten bland hanses grejer hade han vänt sig i sin grav.”Jag hade kunnat ge mitt vänstra knä för att få gå in och klämma och känna på allt!”Ramlösa är alkoholfri” … för Ramlösa är inte öl – eller öl är inte alkoholfri?
Nu har jag sammanstrålat med kompisarna Eva & Kicki, och vi ska sova en natt i Stocka före resan norrut mot Byske. Nyss var vi på restaurang Måsen och krubbade (inte krängde) stekt strömming fastän köket egentligen hade stängt!
– Inga problem – det fixar vi! sa servitrisen glatt.Stocka med utsikt mot Rönnskär. (Den där lilla dungen till vänster såg spännande ut och ”skogen borde ju leda hem till huset” sa vi.)Som yra höns pratade vi om väderstreck, laddade ner Naturkartan och sneglade ner på våra Birkenstocksandaler. Men jodå, en stig gick ju så fint från hamnen hela vägen hem. Vi började gå.Efter bara 100 meter hittade vi en spännande båt! Vi fortsatte att gå.
Vi gick och gick. Nu borde vi ha snubblat omkull, tappat sandalerna, hittat liket som hänger ihop med den mystiska bilens böteslappar och gått vilse så att närmaste orienteringsklubb hade fått rycka in och leta. Då hade den här skogspromenadshistorien varit något att läsa om.
Men inte då. Vi bara gick och gick hela vägen hem till huset. Ack.
Nääääää. Det här kommer förmodligen att gå helt åt tjottahejti. Det är förstås jättekul att vi (med pyttemarginal) gick vidare från slutspelet, så jag ska fira detta med att simultanrapportera på sedvanligt manér.
Kommer ni ihåg Bragden i Berlin 2012, när vi låg under med 4-0 mot Tyskland och plötsligt gjorde fyra mål på raken? Well, det är detta minne vi måste trösta oss med när vi ligger under sådär rysligt mycket att vi hellre skalar potatis eller klipper tånaglarna än kollar på matchen.
Se bilden nedan: så här basunerade SVT ut dagens startelva, och jag är mycket nöjd eftersom vi har 197 cm målvakt än en gång. ”JWZ” (Jacob Widell Zetterström) kan jag nog kalla honom eftersom dubbelnamnen ställer till det när jag ska skriva snabbt.
Fransmännen då, hur många fnuttar och cediljer och cirkumflexer måste jag kunna skriva snabbt? Aha, plättlätt om de som gissar startelvor har rätt:
Att vara i USA och heta ”Upame[ri]cano” måste ju vara en hit.
Kommentatorerna har i förväg talat om att ”Frankrike är ett världslag som vill ha mycket boll” och att ”Sverige måste våga vara smarta”. Jag borde ha blivit fotbollskommentator:
– Frankrikes lirare har helt klart känningar i ljumskarna.
– Sverige har käkat taggtråd och har dobbarna utåt.
– Den franska målvakten har för stora vantar, det ser ju vem som helst.
– Om Ralf Edström, Marcus Allbäck, Glenn Hysén och Olof Mellberg hade varit med, hade vi inte haft den blekaste chans så stelbenta som de numera är.
Uppvärmning. Tydligen är planen både ”hård och bubblig”, vilket låter helt omöjligt.
Nu är det åtta minuter till matchstart, och TV4-sändningen har pajat. Jag har på radion, och vet därför att alla spelare är på planen för nationalsångerna och att den som vann slantsinglingen valde att byta sida, så att båda målvakterna joggade över planen till en annan målbur.
’6
Det har gått mer än fem minuter av matchen, men allt jag har gjort är att springa upp och ner, upp och ner mellan mina två routrar eftersom bilen inte kommer igång.
’09
Okej, jag har bild! Det är dutteliduttspel och kommentatorerna myser och säger ”så här får det gärna se ut”, men det låter som på en knastrig telefonledning i Luleå 1973.
’13
Nu fick Frankrike matchens första hörna, vilket är komplett ointressant. Men det är kul att se hur alla spelare inne i straffområdet klänger på varandra som stora myror.
Tydligen tränar Sverige som enda lag på ”fasta situationer” under uppvärmningen, vilket kommer att starta en trend, sanna mina ord. Och flupp, inget mål. Puh.
’20
Frankrike missar mål!
’21
Frankrike gör mål!
’22
Frankrikes mål underkänns pga. offside! Det är fortfarande 0-0!
’23
Drickapaus! Buuuuuuuuhuuuuuuuuuu!
Det som händer i drickapausen är att alla spelare dricker lite avmätt medan coacherna kommer fram med pärmar, OH-plastfickor, magnettavlor med småpluppar och så berättar de för spelarna vad de ska göra. Glubb, glubb, klunk och svälj svarar spelarna.
(Men det kan jag förstås inte se i TV4 eftersom jag matas med reklam istället.)
’26
Yngst i Sverige är Lucas Bergvall, som kommer att bli bofast i landslaget för han tar för sig som vore han minst 28. Jättesupercool. Nu trasslar han fram en boll till Alexander Isak, som nästan gör mål. Kommentatorerna på sin knastriga telefontråd berömmer Sverige, vilket ju måste vara strängeligen förbjudet med tanke på hur det brukar sluta då.
Lucas Bergvall, 20 år!
’31
Nu viftar svenskarna synnerligen upprört och vill ha offside och VAR-granskningarna igångsatta så fort det händer något. Frankrike har haft fyra hörnor och TJONG! skottade Mbappé bollen i stolpen och strax därefter höll vi på att göra självmål. Som om det inte räcker med fransmännens försök att sabba kvällen.
’36
Stolpe! Stolpe! Över! Fransmännen är överallt! Vi har inte anfallit på en kvart! Nu ligger en fransman och har ont. Eller inte, nähe, nu är han uppe och skuttar igen. Hjälp. Jag behöver en vattenpaus.
’44
Om jag hade varit spelare i Sverige hade jag bytt ut mig nu. Bara försvarsspel, massa stryk, massa läskiga stolpskott, jättevarmt och alldeles för få medspelare på planen.
’45
Mål av Mbappé … Vår fantastiske målis JWZ fick precis beröm av kommentatorerna när det hände, så det måste vara deras fel.
’45 +
STROUD FICK FRAM ETT SKOTT PÅ MÅL! JUBEL I BUSKEN! (Det var nämligen ungefär där bollen hamnade.) Och igen! Elanga trillar i straffområdet, men det var redan avblåst för offside! Milda jädra makter vad jag är trött!
PFUIIIITT! PAUS! Puuuuh.
Språktankar i reklampausen:
Har ni lagt märke till att alla talar och skriver om ”maxxing”? Det betyder att man att optimerar eller maximerar något så mycket som möjligt; om man försöker se så snygg ut som möjligt heter det ”looksmaxxing” och om man sover maximalt (eh?) ägnar man sig åt sleepmaxxing. Nu var det ett jädra maxxing hit och maxxing dit i minst tre reklaminslag. Det enda jag tycker om i sammanhanget är att hysteriska modeord ganska kvickt blir omoderna.
Och så dessutom en jädra reklam som är såhär särskrivningsmaxxad.
’46
Pfuitt! Nu är vi igång igen! Isak drar en spanjor i brallan och orsakar en frispark. Frankrike har haft 376 frisparkar och 925 hörnor.
’51
Klockan är 00:10 och jag är sugen på pyttipanna. Det måste bero på mitt synnerligen hårda hantverk i första halvlek; det tar på krafterna att heja på Sverige.
’53
Fransoserna trippar fram på lätta fjät och pfffjuttar in bollen i vårt mål. 2-0 är dock bara halvvägs till underläget i Berlin 2012.
Upp med hakan, Göken! (Stefan Edberg såg ut så här när han låg under. Men sedan tog han sig i kragen och vann rätt ofta ändå.)
’55
Svensk hörna och rena rama Frank Andersson, greppen i målområdet. Alla kramar alla och jag tar 25 bilder på tv:n och ropar på en halvnelson! Inget händer.
’60
Vi ska tydligen ha in en eller två nya lirare, men bytet kommer inte för att fjärdedomarna sover. Samtidigt får Göken en tjottablängare mellan lysmaskarna och ligger och vrider sig på den hårda men bubbliga gräsmattan.
’65
BYTE! BYTE! In kommer Besfort Zeneli (som spelade i Kosovos landslag så sent som 2022) och Taha Abdi Ali (som bara spelade futsal och jobbade i tunelbanan för bara nåt år sedan) medan kämparna Elliot Stroud & Lucas Bergvall går ut och får ispåsar på smalbenen.
’68
Drickapaus! Buuuuuuuuhuuuuuuuuuu!
Bildproducenten zoomar in svenska, blonda tjejer som dricker champagne på läktaren. Strax därefter zoomar han in en hårig fransman utan tröja som äter korv.
’71
Alla fransmän kommer ensamma mot vårt mål medan våra gulklädda Minions försöker intensivt att hinna ikapp. Fransoserna anfaller helt utan att ta hänsyn till oss svenskar, vi som lider med våra spelare. MEN JWZ RÄDDAR!!!
’74
Mbappé gör mål. Suck. Vi ligger under med 3-0. Nu byter Frankrike in ungefär tio nya spelare som ska mosa ihjäl oss nordbor. Nä, ja ä int’ bitter.
Häääär skjuter han bollen i mål.Måste säga att jag är nöjd med denna min bild av Mbappé.
’79
Faktum är att vi har kommit fram på mål ett par gånger nu. Men det är hopplöst svårt att tråckla sig fram eftersom vi är små och få samt gula små kycklingar.
Nu skulle vi göra fler byten, men fjärdedomarna som sov förra gången är lika trötta nu. Alla på svenska bänken är superduperarga. Det är Benjamin Nygren och Mattias Svanberg som kommer in och världens tröttaste Daniel Svensson & Yasin Ayari som äntligen får vila.
’85
Se på fan: Mbappé och Olise som har varit absolut bäst, byts ut. De är inte ens svettiga. NU JÄVLAR SKA VI NOG VISA DEM!
’89
Lindelöf dribblar bort ALLA, och Göken får iväg ett skott! Ett skott på mål! Som målvaktsjäkeln räddar. Nu byter vi ut Isak och tar in Gustaf Nilsson, som är 197 cm – moahahahahaaa på er alla kortkorta fransoser.
’90
Pfuiiiittt. Slut. Det var då för väl. Jag orkar nästan inte ens borsta tänderna efter denna kamp. Frankrike kommer, sanna mina ord, att vinna VM.
Mbappé tackar Elanga för matchen. Eller så pussar de varandra?
Nu kommer jag att stänga av tv:n för att alla analyser efter en förlust bara är deppiga. Men för tusan, vad kul det var att vi fick vara med! Italien kvalade inte ens in till VM!
En förklaring bara: ni som inte är riktigt torra bakom öronen och kanske inte känner till citatet i rubriken här ovan kan läsa på hääääär. (Det är mitt synnerligen viktiga blogginlägg från 2007 som utreder fakta vad gäller referatet från OS i Berlin 1936.)
Nu är klockan strax efter 22 den 25 juni 2026, och Ecuador–Tyskland sänds på SVTplay. Det är bra för oss om Tyskland vinner, och minsann har de inte gjort mål redan! Det knasiga är att även Ecuador har gjort mål, vilket på något outgrundligt sätt inte alls är bra för oss.
Edit: Ecuador slog Tyskland med 2-1! (Då är Ecuador en av alla grupptreor som hotar vår plats. Pfft!)
Här skulle man ju kunna tro att Tyskland är klätt i gulsvart, vilket Bengt Grive hade gillat. Men det är precis tvärtom: de är klädda i mintgrönt och blått!
Vad jag vill säga med detta är att vår (Sveriges landslags) match mot Japan kl 01 (huuuuuuur ska vi hålla oss vakna?) kommer att simultanrefereras på känt manér här. Särskilt för alla som verkligen skiter i VM, trallala.
Här kommer namnen som kallas ”startelvan” … men vad nu? Ny målis! VA? När bytte vi senast målvakt i fopollslandslaget? Detta är en sensation – som om Högosta plötsligt hade ersatts av Salo! (Ba så ni vet: detta byte är ur en en anakronistisk synvinkel helt omöjlig.)
I mål: Jacob Widell Zetterström (197 cm!) Försvarsbackar och finfina glidtacklare: Gustaf Lagerbielke, Isak Hien, Gabriel Gudmundsson Mittfältet som kommer i kläm och får ljumskkänningar: Victor Nilsson Lindelöf (oj, han brukar lira längst bak!), Elliot Stroud [stra-ood], Alexander Bernhardsson, Yasin Ayari (som är bra på att skjuta långskott som går i mål) TRE målspottare: Anthony Elanga, Viktor Gyökeres, Alexander Isak
I rättvisans namn får ni även Japans. Alla som känner till spelarna räcker upp handen!
I mål: Suzuki Backar: H. Ito [伊藤], Tomiyasu, Itakura, Nakamura Mittfält: Sano, Tanaka Lite längre upp på mittfältet: Doan, Kamada, J. Ito [伊東] Ensam på topp: Ueda
Pedagogisk som jag är, har jag med japanska skrivtecken bevisat att Ito & Ito inte är släkt eftersom deras efternamn egentligen är heeeelt olika.
Om ni undrar hur långa vi är egentligen, så finns min hemsnickrade lista här – och vi är tydligen i genomsnitt nästan 6 cm längre än Japans manskap. Vi ska därför nicka som Ralf Edström och Kennet Andersson och göra massa mål, tror jag.
Kolla på uppvärmningen; vi har fått dispens och ska lira med 21 spelare!
’1
Hörna till Sverige! (Jag förstår aldrig upphetsningen, för det blir ju aldrig mål på hörnorna.) Jahapp, en hörna till. Tjoff, donk.
Såhär klyddigt ser det ut framför mål under en hörna. Det tror fan att man inte kan göra mål då.
’6
Sverige puttar omkull japaner på löpande band och spelar sedan kinaschack med urcoola dutt-duttpassningar! Ser jättebra ut!
’9
Japanska fans har klätt ut sig till sin flagga!
Så piffigt!
’17
Det händer inte så mycket – förutom att spelet böljar fram och tillbaka på ett obekant sätt. Sverige och Japan har liksom bollen lika mycket och det är spelare på hela jädra planen. Kul! Oj! En jättestor japan manglar vår lille Ayari. Bra, frispark för oss.
Är det månne kinaschacksplaner i vänster bildkant?
’24
Jahaja, en sån där jävla vattenpaus. Hela publiken buar, för det är absurt och helknäppt. I tre minuter ska spelarna dricka vatten för att reklamkanaler ska kunna visa massa reklam. Jag ser att svenskarna dricker lite, men vilar mer, medan japanerna lägger ispåse på nacken.
’32
Isak Hien får gult kort för att han drar i en japan som höll på att ta sig fram på ”snabbt uppspel”, som vi säger inom basketen – alltså snabbt som fan lite före det försvarande laget.
’36
Isak Hien ligger ner. Nu är det förvisso så att fopollsspelare gör det ganska ofta, men nu finns det ju en ny regel som gör att om man ber om läkarhjälp, kostar det mycket i form av spel med tio mot elva ett tag. Nu byts Hien ut mot unge Lukas Bergval, som alla gillar.
Hien har ont och klappas om av vår långe målis, som påminner om någon, men jag kommer inte på vem.
’45+3
Jakob the målis räddar ett skott med vänster långfinger, så där fick han nytta av sina många centimetrar! HURRA!
Ni ser: 0,3 cm marginal.
PFFFUIIIITT! Halvtid! Kissa & snusa!
’46
Nu kom jag på vem vår nye målvakt påminner om.
Lika som bär.
’55
Nu skulle jag precis fara ut i svordomar för att japanerna tillåts mangla de våra. OCH DÅ GÖR JAPAN MÅL! Jag är jättearg på domaren. (Svordomarna väser jag sammanbitet fram eftersom alla i huset sover och jag inte har fått tillåtelse att väcka dem.)
’61
MÅÅÅL! Elanga bara tjongade in den från fem kilometers avstånd snabbt som Lucky Luke! Minst 100 km/h, klatjofs!
Helt utan förvarning!
’66
Japan stoppar in nya gubbar för att Sverige ligger på och pressar väldigt hårt. Vi är faktiskt väldigt mycket bättre nu! Och dååååååååååå kommer den där förnicklade vattenpausen som ingen begriper sig på!
Men under pausen visar SVT bilder från hela Sverige, där folk sitter på t.ex. Stadion och kollar på storbildsskärmar utomhus och hur de vrålade och tjoade och hoppade av lycka när Elanga satte sitt kanonskott.
’75
Oj vad många byten … jag hinner inte riktigt med! Japan sätter in minst en Watanabe, vilket var min barnflickas efternamn runt 1964–65. Sverige byter in Ken Sema och Daniel Svensson, som inte alls är långa.
’79
Det är 71 000 människor på läktaren. Ungefär lika många bor väl i Skellefteå?
’85
Jag tycker lite synd om Göken som försöker och försöker, men som bara blir brutalmanglad gång på gång. Nu gav han tillbaka med samma mynt, och fick gult kort.
’88
Oh dear, nu har Lindelöf kramp i båda benen och kan inte fortsätta lira! Starfeldt kommer in för honom. Nygren kommer in också. Kanske en spelare för varje Lindelöf-ben?
Nej, nån annan svensk byttes visst ut ungefär då. Det är då för väl att man får göra så många byten numera, annars hade vi bara varit åtta på plan nu.
’90 + massa minuter
Vi har tusen miljoner målchanser för att Japan har backat ner i försvar och bara bollar gris när de får bollvittring. Japanen som nästan heter Tamagotchi dutteliduttar med Watanabe och allt är jättenervöst.
PFUIIIITT! Slut! Och det är inte alls sorgligt, för 1-1 är ett utmärkt resultat eftersom vi är garanterade en sextondelsmatch åttondelsmatch. Det blir säkert nån fullständigt hopplös blåbärsnation som vi vinner mot, eller hur?
När nu statstelevisionen äntligen kan visa OS igen, tror jag att BNP går ner lite som i Julkalendertider. Oj, vad spännande det är med allt från fingerduttar på curlingstenar och kullerbyttor i skidspåren!
Jag såg en lustiger liten snutt (så anger jag källa när jag inte har den blekaste aning om var jag såg det) som hävdade att man har samlat alla farliga sporter till vinter-OS. Alla snälla sporter sparades till sommar-OS: man springer kort eller mycket längre samt hoppar & kastar både högt och långt.
I vinter-OS är det sylvassa skridskor – ibland i kombination med brutala tacklingar – och stålkantade skidor i 150 km/h som gäller. Till yttermera visso lägger fantastiska atleter nästan all sin vakna tid på att kasta sig utför branta backar eller isrännor på absurda kälkar.
(Lite osolidarisk mot NE är jag nog; jag har länkat till Wikipediaartiklar.)
Vilka är ofarligast? Curling eller längdskidor? Nu kommer en helt ovetenskaplig men djupt seriös genomgång vad gäller topp fyra i farlighet! Tre kriterier har jag: hur
illa det kan gå
från vettet man är som ställer upp
ont det gör att se på.
1. Rodel – stackarna! [CC] Källa.2. Skeleton – kälken är i alla fall lite vadderad så att det ska vara bekvämt att fara huvudstupa nedåt snabbare än jag någonsin har kört bil. [CC] Källa.3. Bob – där åkarna i alla fall har kofångare? [CC] Källa.4. Störtlopp – det här är den gamle Franz Klammer någon gång på 1980-talet. [CC] Källa.Är det short track som är femma på denna dopaminkickslista? (Här kan ni se massa bilder på när skridskoskenor är farligt nära kroppsdelar.)
Jag njuter storligen och intensivt av alla svenska framgångar under detta vinter-OS. Ibland blir det så nervöst att jag måste blunda eller i alla fall titta mellan fingrarna med kisande ögon. När det går dåligt för oss, beter jag mig mycket illa och svär och hötter med näven mot skärmen och tv:n.
Jag är med andra ord inget att ha i motgång …
År 1910 åkte man kanske bob lite långsammare? [CC] Källa.Avslutningsvis undrar jag om vi tillsammans kan komma på fler av salig Bengt Grives färgbeskrivningar från när han kommenterade konståkning för massorna som inte ägde färg-tv. De som är bekräftade är
mörkvitt
bordellrött
spaljégrönt
sängkammarrosa
blåbärsrisgrönt.
Uppdatering på kvällen den 17/2, när jag utan problem kan kolla på tre OS-sändningar på en och samma skärm!
Sverige–Norge i curling, Sverige–Lettland i hockey och så Big Air-final.
Jag sitter på tåget mot Skåne, där jag i en stuga på landet ska ratta in TV4 och se på Sveriges jätteroliga match mot Ukraina.
؟
Och där kom ett ironitecken, för vi är inte precis jätteroliga på plan, vi svenskar. Efter gårdagens skrattfest med två förlängningar och en omgång straffar (Spanien slog ut ett vilt kämpande Kroatien med 5-3 och Schweiz lyckades helt obegripligt slå ut Frankrike med 8-7), kan vi egentligen bara hoppas på många mål, inte massa fnitter.
Avspark sker kl 21.00 på Hampden Park i Glasgow, Skottland. Alla skottar i Sverige är förstås jättearga för att de inte kan vara på plats.
Sveriges startelva!
1. Robin Olsen (lång målis med förtjusande knottror på ovansidan av handskarna)
2. Mikael Lustig (mager veteran som har ett gult kort) 3. Victor Nilsson Lindelöf (arbetshäst som jobbar i det tysta) 24. Marcus Danielson (har gult kort, debuterade i landslaget när han var 30) 6. Ludwig Augustinsson (osynlig, vilket inte behöver vara fel)
7. Sebastian Larsson (gammal kapten från Eskilstuna) 8. Albin Ekdal (son till journalist-Lennart, nästintill osynlig) 20. Kristoffer Olsson (som har ett ruttet gult kort för han var på dåligt humör) 10. Emil Forsberg (som stänker in mål på löpande band i detta EM)
XX. Dejan Kulusevski (21 år, ny i startelvan, har starkt spring i benen) 11. Alexander Isak (21 år, snabbfotad, har obegripligt nog inte gjort mål än)
Ukrainas spelare heter kanske så här på engelska. Hur de transkriberas på svenska och om de är just dessa spelare som gäller, återstår att se.
Ukrainas coach är den forne målspottaren Andrij Sjevtjenko. Det är som om Sverige skulle coachas av Zlatan.
Här sitter jag med min kompis Ami i Olseröd på Österlen när hon klämmer ur sig:
– Albin Ekdals mamma förlöste mig. Ukrainas nationalsång har ingen melodi!
Albin Ekdals mamma! WOW! Coolt! Det här blir en bra kväll!
’4
Nu springer alla huller om buller i solskenet! Jag sitter bredvid Ami som har förlösts av en fin mamma. Ekdal själv är … osynlig.
Ser ni Albin? Nä, jag tänkte väl det.
’7
Hörna till Sverige för att Ukraina drällde bollen över kortlinjen. Ploff, alla springer och hoppar och knuffar varandra.
’10
Mobilen ringer. Det är min djefla man, hemma och rätt ointresserad av fopoll.
– TV4 har försvunnit! Den finns inte längre med i utbudet!
– Tyst, Robin Olsen räddar!
– Vad ska jag göra, Lotten?
– Öh. Eh. Ami har förlösts av Albin Ekdals mamma!
– Vem?
– Ami! Nu måste jag kolla på matchen!
’12
Det är inte kul. Alltså spelet. HÖRNA IGEN! Inget hände. Gäääsp.
Hm. Men. Hur kan en kanal bara försvinna mitt i ett EM?
’17
Nu händer det så lite att det är dags att tala om hur domarna är klädda.
De är knallrosa!
’23
Kommentatorn sa ”Sebastian Andersson”. Detta skapar så mycket huvudbry här i Olseröd att åkern utanför vissnar av syrebrist. Andersson? I startelvan?
’25
För Sebastian Larsson känner vi ju till. Han är från Eskilstuna och inte osynlig. Men Andersson? Vem? Va? Vi kan inte släppa denna okända Andersson.
Förresten har Sverige kycklinggula dräkter medan Ukraina fick de blåa. Förmodligen drog vi nitlotten, för vi spelar bättre i blått.
’28
HELVETE! (Förlåt.) Ukraina gör ett jättesnyggt mål! Vi ligger under! Vi leder inte! Dumma ukrainare! Och han heter Zintjenko, den jädra målspottaren till dumming.
Och ingens fel var det egentligen. Ukraina gjorde bara rätt. Nu ska vi sparka bättre och springa lite snyggare.
’32
Min frustration vet inga gränser. När ukrainarna faller omkull och fejkar smärta och skador och tar sig åt ansiktet för att det gör sådär ont som det bara kan göra på en fyraåring, ja DÅ. Då jävlar.
DÅ! Då tar jag en bild.
’37
Nu filmas Janne Andersson, vår coach, av produktionen. Han ser bekymrad ut. Jag är bekymrad. Kommentatorerna är bekymrade. Min kompis Ami som har förlösts av Albin Ekdals mamma vill visa bilder på sina barn och diskutera regeringskrisen.
Ukrainarna ser ut som om de är klädda i barnpyjamasar, så det så. Den gula färgen är mycket finare.
’40
Kommentatorn säger att bollen går til Anders NIlsson. ANDERS NILSSON??? Vad ääääär det för gäng som vi har på planen? Jag har aldrig hört talas om Sebastian Andersson och Anders NIlsson!
’42
”Kulan” Kulusevski springer in i en ukrainare och faller som en fura. Ja, så är det med 21-åringar; de står inte emot nånting. Hårda vindar, regnoväder eller hagelstormar – de bara lägger sig ner och kvider av smärta.
’44
Min syster Orangeluvan sms:ar:
– De spelar som en skål med gröt.
Ami, hon som har förlösts av Albin Ekdals mamma ni vet, hon säger:
– Det här är inte kul.
DÅÅÅÅÅÅÅ! DÅ KOMMER LILLFOPPA!
– Emil Forsberg gör 1-1!!! skriker jag.
– Det gör inget att han är ful i håret! skriker Ami … som verkligen bara bryr sig om Albin Ekdal. Eller hans mamma.
Emil Forsberg är inte ens forward! (Asså en sån som spelar närmast målet.)
’45
Pfuitt!
Hur i hela friden kan denna jäkla sport engagera så många så mycket? Egentligen är ju hockey och basket mycket, mycket roligare. I sina stunder är till och med curling fem gånger roligare än när fopollarna bara duttar och duttar. Men när Lillfoppa gör 1-1 plongar det 13 gånger i min mobil. Alla är så glada!
’46
Pfuiiiitt, säger den rosa domarn med sin pipa och banne mig häller min kompis Ami inte upp ett glas vin till mig i samma sekund.
– SKÅL FÖR FAN!
(Idag är tydligen dagen när jag svär.)
’52
– Så nu spelar vi åt höger? säger Ami.
– Nej vänster.
– Är det vår målvakt mitt på planen? säger Ami?
– Nej, han mitt på planen är han i… JO DET ÄR DET! Vad fan gör han där?
– Vill du ha mer vin? säger Ami.
(Puh. Det gick bra. Men vad tusan gjorde han där, Robin Olsen?)
’56
Nu jobbar vi lite i uppförsbacke och motvind. Ukraina skjuter i stolpar och ribbor och i varandra och på vår fina, men tokiga målvakt. Som springer mot mittplan ibland.
Och så anfaller vi! Och Emil the Foppa skjuter i stolpen! Livet är underbart!
’59
Nu är vi heta. Alexander Isak har missat tre gånger, Foppa två, alla andra en gång var. Misslyckadena är demokratiskt fördelade. Robin Olsen tar det mesta på andra sidan.
Peppar, peppar, ta i trä.
’65
Jag är ju synsk, numera. Redan igår påstod jag att Tyskland hade åkt ur turneringen – fastän det inte hände förrän idag. Och nu säger jag att de där stackarna på sidlinjen som bara värmer upp och värmer upp borde få komma in eftersom Kulan ju är trött efter sin coronasjuka häromdan.
HÖRNA! (Vi blir alltid omhemult glada över hörnorna fastän de aldrig resulterar in nåt.)
– KULUSEVSKIJ GÖR NÄSTAN MÅL!
Kommentatorerna är väldigt glada över det som inte hände.
’67
Här kommer en uppiggande bild.
Gäsp.
’70
Lillfoppa skjuter i ribban och har enligt kommentatorerna ”oflyt”. Enligt mig är han skitbra. Han har bara lite otur.
Kulan är trött. Han får gult kort för att han drar en ukrainare i tröjan. När drog jag senast nån i en tröja?
Hm. Kanske 1969.
’75
– Vem är Storfoppa? undrar en historielös sms:are.
Jag slår mig för pannan, svär lite extra, inser att jag sitter på väldigt höga hästar. Tar mig i kragen och håller i text en femminutersföreläsning om Peter Forsbergs storhet som hockeyspelare och hur fötterna svek honom tills han på ålderns höst med eldprutande pilar vann Mästarnas mästare.
’79
– Är det en fluga på tv:n eller är det min glaskroppsavlossning som spökar? säger min kompis Ami.
– Det är vår målvakt.
(Det var en fluga. Men när spelet är så här … intetsägande … måste man krydda till replikerna lite.)
’81
Ludde Augustinsson ligger ner och har jättekramp! Han kan inte rulla av planen ens. Kanske är det ryggskott?
Ah, han byter med Pierre Bengtsson! Han är illa däran!
Och Lustig byter med Krafth! Oh, the lovely soldatsnamn! Nu kommer vi att marschera in massa mål!
’85
En ukrainare luuuuurar domaren så att Emil the Foppa får gult kort! Vår svenske hjälte svär mer än jag och spottar en storloska och går med betämda steg ut i tamburen. Eller sidlinjen, menar jag.
Här ser man ju med all önskvärd tydlighet att Emil inte gjorde nåt.
’90
Domaren är fortfarande rosa. Ba så ni vet.
Pink lady.
’90
SVERIGE HAR HÖRNA!
[konstpaus]
DET HÄNDE INGET!
’92
PFUITT! FÖRLÄNGNING!
(Jag hade förstås mycket, mycket hellre skrivit ”pfuitt, vi vann”, men nu får jag istället roa mig med att titta på de reklamreklamreklamreklamreklamreklamreeeklaaaaam i TV4.)
’94
Nu har vi 2×15 minuters spel på oss att avgöra. Om vi inte gör det, blir det straffar. Och vet ni vad – det spelar ingen roll hur vi vinner, bara vi gör det. (Plattityderna haglar i mitt huvud, rakt ner i tangentbordet.) Men i sammanhanget måste det nämnas att jag förkortar mitt liv genom att vara så fruktansvärt nervös hela tiden när vi spelar.
’97
Bytestrafik!
”Bra med trippelbyte” säger kommentatorn å ja ba: varför det? Kulan byter med Quiason. Isak byter med Berg. Larsson byter med Claesson.
Och samtidigt får Markus Danielson ett rött kort för att han klantade sig i en försvarssituation och sparkade knät ur led på en ukrainare.
Ser ni vad ukrainarens knät mår dåligt om en tiondels sekund? Det gör jätteont.
Vi spelar alltså nu med en man mindre. Färre. Albin Ekdal (vars mamma förlöste min kompis Ami) kommer att få flytta upp på planen. Sverige måste bygga om på planen ungefär som när man flyttar ett kök från bottenplan till ovanvåningen.
’100
Den osynlige Kristoffer Olsson byter ut – Helander kommer in. Varför vet jag inte.
’104
Om man nu ska vara helt ärlig och inte samtidigt jinxar hela alltet, så är det faktiskt så att detta att man får en person utvisad inte alltid betyder att det går åt helskotta. Ibland betyder det att laget liksom sluter sig, samlas kring svårigheterna och …
Men nej.
Emil Krafth knockas. På riktigt. Jag tror att vi har gjort alla våra byten, men Krafth har ingen kraft att ens resa sig upp. Han är helt slagen. Han sitter ner. Pratar lite tyst (föreställer jag mig) med läkarna. Reser sig upp. Ska han kanske spela vidare? Han är jättejättebra på långa inkast. Vi gillar hans kastmuskler.
’105
Stackars ukrainarn som fick Danielsons fot på sitt knä haltar sorgligt ut.
’106
Krafth kastar in bollen jättejättelångt och Emil the Foppa skjuter långt ovanför ribban.
En ukrainare ligger ner och dör lite pga. smärta i en vad. (Vilket kritiseras storligen i dessa tider när den danske Eriksen faktiskt var riktigt illa ute i allra första matchen.)
Han – Ukrainas kapten – byttes ut efter detta. Och han är lagets bäste straffskytt.
’107
Nu är det 13 minuter kvar. Om det ”går till straffar” (alltså fortfarande är aovgjort efter förlängningen) spelar det ju ingen roll att vi bara är tio spelare. Men dessa 13 minuter är låååååånga. (Säger vi – som sitter stilla i en soffa sedan kl 21 och inte ens har haft ro i kroppen att gå och kissa.)
’112
En ukrainsk spelare heter Malinovski. Det känns så bekant.
’114
Markus Berg är också knockad. Har tuppat av i straffområdet efter ett ukrainskt knä i tinningen. Ispåsarna sprätter och vattenflaskorna yr. Min kompis Ami säger:
– Har han fått ont i örat?
Ja.
’116
Och i den 116:e minuten är Markus Berg återuppstånden! Han är sannerligen återuppstånden!
’119
Pyjamaskillarna i Ukraina är elva på planen. De gula rosorna är tio. Ingen får nåt vettigt gjort. Jo, vänta. Nu har vi visst gjort nåt för en ukrainare för han har jätteont.
Här sparkade han med benen som en treåring.
En minut senare reste han sig upp och spelade vidare som om inget hade hänt.
’120
Noooo. I den sista spelminuten (med oklart antal extraminuter) gör Ukraina tyvärr mål. Nu ligger vi under med ett mål.
Men målgöraren hade i alla fall sport-bh på sig! Alltid nåt!
’121
Ja, och pfuiiiiit så är detta EM slut för oss! Men vi är i gott sällskap: Tyskland, Portugal, Frankrike och Sverige kan dricka öl resten av juni …
Jaha, det var det. Min kompis Ami konstaterar:
– Det där var två ånhalv timme som jag aldrig får tillbaka. Heja Armand Duplantis!
Ja, okej … snart är det ju OS. Men nu kan vi ju med gott samvete heja på Danmark i EM.
Nu spelar vi fopoll mot Slovakien i EM 2020 (fast ja, 2021) och alla ni som egentligen inte bryr er, kan läsa här i realtid vad som egentligen hände(r). För i andra normala sportrapporter nämns till exempel inte kullerbyttor, trasiga strumpor eller fula shorts.
Exakt samma elva personer börjar den här matchen som mot Spanien i måndags, men fem andra killar kan bytas in under de 90 minuterna som ska spelas. För sådana är reglerna numera.
Sveriges startelva!
1. Robin Olsen (lång målis som fläkte ut sig alldeles enormt i måndags)
2. Mikael Lustig (mager veteran som maskade och fick ett gult kort) 3. Victor Nilsson Lindelöf (matchens lirare mot Spanien) 24. Marcus Danielson (Eskilstunakille, debuterade i landslaget när han var 30!) 6. Ludwig Augustinsson (född 1994, ser ut som 17 år)
7. Sebastian Larsson (gammal kapten från Eskilstuna, vars bil brann upp i onsdags) 8. Albin Ekdal (son till journalist-Lennart) 20. Kristoffer Olsson (vår minst kände, känns det som) 10. Emil Forsberg (medlem i dagisligan, numera jättevuxen)
9. Marcus Berg (duracellkaninen som missade öppet mål i måndags) 11. Alexander Isak (som dribblade som en virknål i en myrstack i måndags)
Slovakiens spelare heter – med nästan alla fnuttar på rätt plats:
Dúbravka, Pekarík, Satka, Duda, Hrosovský, Škriniar, Hubocan, Hamšík (som i våras spelade i IFK Göteborg!), Kucka, Mak och Koscelník.
Hamšíks frippa ser ut såhär ovanifrån.
Nu har jag precis förstått att Sverige i genomsnitt har det allra äldsta laget i EM – och då är åldermannen Zlatan inte ens med.
Nationalsång. Av nån mysko anledning regredierar alla män – de sjunger Du gamla du fria med målbrottsröster. Sjöng Ralf Edström?
Än en gång: vad äääär det med målvaktshandskarnas taggar?
’2
Kristoffer Olsson blåser som vanlig omkull en slovak som dör av smärta i baksida lår. Stackarn.
’5
HÖÖÖRNA! Till Slovakien! Det kallas en ”fast situation” fastän alla vajar som liljor i straffområdet och knuffas och … puh. Inget mål. Liljorna drar sig snabbt mot andra målet, där jag tänker mig att vi gör ett par mål såhär inledningsvis.
’8
Från säker källa har jag nu fått bekräftat att Ralf Edström sjöng så det skallrade i München 1974. Men om jag publicerar ett bildbevis kommer TT att skicka en faktura på uppåt 5 000 kr.
’9
Kristoffer Olsson har nog vaknat på fel sida, för han manglar omkull slovaker på löpande band nu. Sverige har tjongat iväg en kass hörna och alla ser jätteförvirrade ut. Oj, nu ligger en slovak igen.
Det hade ju varit ballt om domaren ger slovakerna varningar för att de spelar teater som Mary Pickford på skurborsteskridskor.
(Inom parentes måste det ju tilläggas att svenskarna aaaaaldrig filmar eller trillar i onädan. Näää.)
’18 Sverige spelar i gula tröjor och slovakerna i vita. Lite intressantare är det ju att domaren är ljusblå, den slovakiske målvakten är mintgrön och vår målis är rosa som en My little pony-ballong.
’22
Domaren blåser och blåser och går fram och tittar på slovakerna som har brutit både ben och armar och lider alla helvetes kval. ”What happened?” ser jag att han säger. Slovakerna ser ut att säga bolesť, bolesť, bolesť, bolesť. (Aj, smärta, ont, värk.)
’24
Kristoffer Olsson har inga som helst hämningar utan far fram som Mike Tyson … och får följaktligen ett gult kort (varning). Han ba ”pffft”. (Jag hade blivit så ledsen av att varnas. Jag hade bett om att få bli utbytt och bannat mig själv. I basket kan man ju få hela fem foul innan man får sätta sig på bänken – och då får ju en ersättare komma in.)
’29
Men händer det inget vikitgt på planen nu? undrar ni. Jo, vi springer. Passar. Hoppar. Viftar med armarna. Slovakerna trillar. Dom måste vara runda under fötterna så svårt som de har att hålla sig upprätt.
’33
Men. Hur kunde jag se så fel? Robin Olsen är inte alls rosa. Han är skrikorange. Var tusan är Bengt Grive när man behöver honom?
Eskilstuna-Danielson visar bara med detta brottargrepp att han gillar Hamšík.
’40
Om det är en kul match? undrar ni. Om jag är nervös och tuggar på naglarna? Om jag kanske står upp och hoppar och skriker ANDRA SIDAN ÄR NI KLARA?
Nope. Jag ligger ner i en soffa och kippar efter andan. Sverigetröjan är väldigt varm. Det är trettinånting grader utomhus …
’44
Kommer ni ihåg Kristoffer Olsson som ju fick gult kort? Well, han är fortfarande sådär galet på språng och jag skulle så himla gärna vilja slippa ha honom på plan eftersom vi måste spela med en man mindre om han får ett kort till (efter två gula i en och samma match blir det ”rött” och man åker ut med huvudet före).
’45
Åh! Vi klarade oss! Det är 0–0 i halvtid!
PAUS! Kissa, snusa, gör en armhävning och strunta komplett i analyserna som pågår i studion.
Fast. Den gamla spelaren Toivonen och den gamla domaren Eriksson är jättebra.
(Det är verkligen jättefåniga kommentarer i halvtid. Sverige måste göra ditten, göra datten, han kan inte göra si, han kan inte göra sååå, och här måste Sverige se til att bla bla bla. Sverige måste vinna duellerna. Laget måste vilja mer. Man måste komma ut på kant. De måste vara modiga. Sverige ska inte vara kompakta. Gäsp.)
ANDRA HALVLEK
’47
Ojojojojoj jösses panik, den förbaskade gulkorts-Olsson är kvar på planen.
’49
Svensk hörna – det där som är en fast situation som rör på sig. Alla slovaker faller omkull. Bollen far åt tjotaheiti och plötsligt som på en given signal har alla slovaker rest sig på den tredje dagen och hej vad de springer. Mot vårt mål. Dumma, dumma slovaker! (Jag är så välformulerad.)
Emil Forsberg skjuter jättebra, men bollen tar i ryggen på en slovakgubbe men domarn missar det, så vi får inte hörna och halva Sverige står upp och vrålar ut sin frustration.
’53
Okej hörni. Det ser (peppar peppar peppar peppar) lite, lite bättre ut nu. Vi liksom … springer.
’57
I Sveriges lag finns en ny kille som heter Dejan Kulusevski, som alla vill ha in på planen. Förra veckan insjuknade han i covid-19 för andra gången. Nu värmer han upp på sidlinjen och jag tänker på mig och min egen vilja att över huvud taget stå upp en vecka efter corona.
Här vrålade jag jättehögt – jag skrek PAJALA – för att slovakerna höll på att göra mål. Min nervositet var helt onödig för Olsen tog bollen – och det var dessutom avblåst för offside.
’63
En slovak skäller på domaren. Domaren ger tillbaka genom att blåsa i visselpipan rakt i örat på honom.
– Vad gnäller du för? Jag vet vad jag gör! sa domaren.
– Va? sa slovaken.
’64
Gulkorts-Olsson byts äntligen ut! Viktor Claesson in! Berg (han som har lite svårt att pricka mål) byts också ut, Robin Quaison kommer in!
Nu äre bra mycket mer fart! Nu tjongar vi på bra mycket bättre! (Det vet jag för att Glenn Strömberg som är expert och bisittare säger ”klååt mycke bättre”.)
’71
Alexander Isak dribblar sig förbi dinsaurier och taggbuskar och koner så det står härliga till! Men skottet går strax utanför! Jag är Alexander Isak, för så här såg jag också ut!
GAAAAH! PAJALA!!
’76
Målvakten i Slovakien kapar Quaisons ben! Straff! Vi har straff!!! Men det tar en timme, känns det som, innan han får skjuta. Det ska drickas vatten och pratas och göras byten. Bla bla bla.
Målvakten kapar ben.
Emil Forsberg ska lägga straffen! Hm. Kan han verkligen göra detta? Iiiiih. Jag är så nervös. Han är ju så ung. Eller inte.
Andas … andas … andas …
MÅL!!! Vi leder med 1–0!!!
Bollen satt långt ner vid högra stolpen! YEAH!
’81
Nu dribblar Alexander Isak genom hela durkslaget som är Slovakiens försvar och vi skriker så böckerna här hemma trillar ur hyllorna.
’85
Pierre Bengtsson byttes tydligen in för länge sedan utan att jag eller nån annan har märkt det. Man undrar ju lite vem som gick ut, för det har vi heller inte lagt märke till.
Nu anfaller bara Slovakien. Fasicken, om man anfaller så här länge i basket blåser domaren av för ”24 sekunder”. Jag tycker att vi tar den regeln till fopollen också.
´87
Tyvärr spelar Slovakien som om de har bestämt sig för att göra ett par, tre mål nu innan matchen tar slut.
Nu gick Albin Ekdal och Augustinsson och satte sig på bänken och in kommer Jonas Svensson som ju ser ut som Shaggy. Och Pierre Bengtsson! Det var som fan, han hade inte alls kommit ut på planen fastän han sades passa bollen alldeles nyss. Hm. Jag anar en komplott från bytesansvarige.
’91
Pierre Bengtsson lade sig på bollen och klämde ihop låren som vore den en melon som skulle delas på mitten. Det tyckte domarn var dumt.
’93
Domarn har bestämt att matchen ska hålla på i fem extraminuter. Det känns väldigt jobbigt här i soffan. Slovakien får hörna på hörna på hörna. Även den slovakiske målvakten går upp och anfaller inne i målområdet.
’97
Nu är det så att domaren ska gå fram till tv-apparaten och kolla om det kanske ska vara en straff … nej, han ska … göra nåt annat. Han petar sig i örat. Tiden går. Det har gått mer än sex minuters övertid nu!
– PFUIIIIIITT! SLUT! PUUUUH!!!
Vad fiiiiint! Alla kramar om varandra och tackar publiken! NU VINNER VI EM! (Det gör vi nog inte, men i alla fall.)
Avslutningsvis måste min analys nog innehålla konstaterandet att Sverige nog har kommit på hur man vinner matcher utan att liksom spela särskilt kul eller bra. Vi vet bara hur man utnyttjar reglerna.
Slutligen en rekommendation: kolla på England–Skottland ikväll kl 21.
Jag ska försöka sammanfatta det som händer i det politiska Sverige och försöka se vad den kanske annalkande regeringskrisen beror på – utan att vinkla storyn. (Ni kanske redan har fattat galoppen, men jag har det inte, så det här skrivs kanske mest för min egen skull.) Detta har hänt:
IT-avdelningen på Transportstyrelsen gjorde en dålig upphandling om dataservrar, som hade gått åt pepparn om inte chefen Maria Ågren fullt medvetet hade brutit mot tre (?) lagar så att nästan alla i hela världen plötsligt hade tillgång till information om Sveriges alla fordon, alla körkortsinnehavare och alla järnvägsdriftscentraler i Sverige. Hon fick böter på 70 000 kronor och en okänd fallskärm på X miljoner och tydligen ingen ågren att tala om.
Kompismyndigheten Trafikverket hade kanske kunnat fortsätta att sköta dataservertrasslet tills upphandlingen var i hamn, men tydligen är myndigheterna trots allt inte kompisar.
Säpo kontaktades efter en (lång) stund, men talade inte med regeringen om Maria Ågrens medvetna lagbrott på drygt ett halvår. När de väl gjorde det, pajade komunikationen igen och de ansvariga statssekreterarna och ministrarna lät bli att berätta om debaclet för statsministern Stefan Löfven, mannen utan fnutt på e.
Det blev ett jädra liv, alla bråkar, folk sparkas, alla skyller på varandra och sandlådan är ett faktum.
Denna sammanfattning tog ett bra tag att få till – mest eftersom jag totalt fastnade på de olika myndigheterna som vi har. Jag har hittills bara irriterat mig på ansvarsuppdelningen mellan SJ och Trafikverket.
Rätta mig nu om jag har fel:
Transportstyrelsen har hand om sånt som har att göra med vägar, sjöar och luften.
Trafikverket har också hand om sånt som har att göra med vägar, sjöar och luften, fast annorlunda.
Luftfartsverket har hand om sånt som har att göra med luften och kommunikationerna däri, fast inte som Transportstyrelsen och Trafikverket.
Sjöfartsverket har hand om sånt som har att göra med sjöar och annat vatten, fast inte somTransportstyrelsen och Trafikverket.
Vägverkethar hand om sånt som har att göra med vägar, fast inte som Transportstyrelsen och finns inte längre, för det och Banverket bidde Trafikverket.
Puh …?
Medan Sverige i sin ankdamm försöker få ordning på politikernas (eller vems det nu är) slarv, myndighetsmissbruk och svågerpolitik in absurdum, vänder jag blicken mot USA igen.
För det är så galet, tokigt, roligt och helknäppt. Den lille Sean Spicer kickades och ersattes av en maffiaboss (det är han nog inte egentligen) som kallas ”The Mooch”, och som faktiskt kan vara bland det slemmigaste jag har sett.
Men The Daily Show har en teori: Trump vill egentligen vara The Mooch, och därför har han lagt sig till med dennes gestikulerande. Eller om det kanske är tvärtom.
Uppdatering!
Den 31 juli, sparkades The Mooch. Jösses. Han hann ”jobba” i en dryg vecka … Slut på uppdatering.
Trumpen verkar vara helt från vettet. Han berättade i tisdags för USA:s samlade scouter av hankön(runt 26 000 på en gång, även om Trumpen sa att de var 45 000) att William Levitt hade haft väldigt kul på sin yacht, ”ni vet vad jag menar”. Så här:
– And he went out and bought a big yacht, and he had a very interesting life. I won’t go any more than that, because you’re Boy Scouts so I’m not going to tell you what he did.
(Alla scouter skriker och hurrar, vilket är obegripligt.)
– Should I tell you? Should I tell you?
(Alla scouterna applåderar våldsamt, vilket är lika obegripligt det.)
– You’re Boy Scouts, but you know life. You know life …
Förutom att man i USA numera applåderar och skriker av älskansvärd förtjusning åt en despot, har man på scenen bakom talaren som vanligt placerat folk som utstrålar mild och blid eller helt galen kärlek. (Fullständigt obegripligt!)
Fast Buzz Aldrin visade med all önskvärd tydlighet vad han tyckte när Trump pratade i nattmössan inför massa vetenskapmän.
Men tillbaka till historien om den där mannen (William Levitt) med yachten, som Trump har dragit massa, massa gånger. Varje gång är det en till synes ny historia med nya vinklingar. (Detta är jag van vid, alla mina släktingar gör så. Men vi är inte statsmän.)
I sin bok ”How to Get Rich” är Trump 47 år när han träffar Levitt, i talet häromdagen är han ”a very young man”. I talet sa han att han träffade Levitt på en fest när denne bara hade två veckor kvar att leva – trots att Levitt bevislingen låg på sin väldigt utdragna dödsbädd i ettåthalvt år innan han verkligen dog.
Och (jag knyter ihop säcken) nu detta med att Obamas regering lyckades genomföra konststycket att ge transpersoner i dem amerikanska armén lika stor rätt att jobba som andra. Det tar Trump bort i ett par, tre twitterinlägg.
Fast Pentagon hälsar nu lugnt att militären tills vidare kan strunta i Trumps dumheter och att man fortsättningsvis släpper in transpersonerna i det militära
Såja. Många politiker i både Sverige och USA verkar enligt min vetenskapliga undersökning vara både maktgalna och inkompetenta. QED.
#/media/File:Lizzy_Yarnold_2017_Lake_Placid_WC_(1_of_3).jpg){kind=link}
#/media/Fil:Bobfahrer_Davos.jpg){kind=link}