Hoppa till innehåll

Etikett: presidentval

Presidentvalet i skuggan av kossors framtänder

Minns ni fokusork? Just nu är min fokusork på topp! Jag kan springa, jag kan stå på händer, göra stolliga grimaser och dricka kaffe samtidigt – men varför skulle jag det? Istället jobbar jag som en normal människa (adjunkt, that is) på högskolan, kollar N.Y. Times-rapporterna om Trumpen & Biden, gör stolliga grimaser och pratar ihjäl mina kolleger.

Jag är med andra ord onödigt fascinerad av presidentvalet och den amerikanska kartan, som just nu (torsdag eftermiddag) ser ut så här.Som papegojor upprepar vi – liksom alla andra – mantrat om att folk är galna, att röstningssystemet är barockt och att vädret är rätt skönt trots allt.

– Men har ni hört att 18 miljoner danska minkar ska avlivas för att de har drabbats av ett muterat coronavirus som har smittat människor?
– Mmmm.
– Galet.
– Blir många snygga pälsar av dem.
– Hade inte Plupp en mink?
– Nej, en hermelin.
– Och en lämmel.
– Båda två vareju.
– Just det.
– Vad gör man med minkar nuförtiden? Ingen vill väl ha päls?

Så går dagen. Jag hittar på texter som studenterna ska läsa och analysera samt konvertera. Jag bekantar mig med betygssystemet och alla säger vi att distansundervisningen än så länge är lätthanterlig. Så dricker vi kaffe igen. Å ja ba:

– Vet ni att kossor inte har några framtänder?
– Vasaru?
– Va sa hon?
– Vem har tappat framtäderna?
– Vet ni att kossor inte har några framtänder i överkäken? upprepar jag.

Tystnaden är brutal. Alla famlar efter sina mobiler. Någon mumlar ”idissla” för att få tag i ett säkert halmstrå. En annan försöker rabbla kons magar för att visa att kon inte är ett helt obekant djur, men ramlar raskt in på de halländska åarna.

– Vommen, bladmagen, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan?
– Nej …
– Våmmen är lätt att komma ihåg. Sedan kan man se framför sig ett nät som är täckt av blad och på detta löptränar Leon Spinks! säger jag.
– Vad har han med kossan att göra?
– Han hade ju inte heller några framtänder i överkäken!

– Åh fan.
– Det var det konstigaste.
– Men nu tar Biden nog hem Georgia.
– Hans tänder är helt klart fejk.
– Joo.
– Men alltså det där med minkarna …

Jag ser att den amerikanska kartan inte har förändrats nämnvärt, att Trumpen tjoar och Biden muttrar och bestämmer mig för att nu ska jag lära mig att stå på händer.


För övrigt anser vi alla att den senapsgula ”Guldbron” på Slussen istället ska heta Mässingeleden.

Share
46 kommentarer

McCain Defeats Obama!

Eller kanske inte.

Finns det något som jag gillar, så är det att faktakontrollera. Sicken tur då att jag fick jobba på Nationalencyklopedin i tio år – före internet, före Wikipedia och före mejlrevolutionen. Och före Nationalencyklopedin. Jädrar vad jag har dubbelkollat fakta i böcker, fax och telefon i mina dagar.

(Hur gammal är jag egentligen?)

Rubriken ovan kommer sig av den kanske största blundern i tidningshistorien – den från 1948, om president Dewey. Ni minns honom inte? Nämen kolla då:

Fast president Truman på bilden ser väl rätt nöjd ut ändå?

Att fel vinnare utsågs i en jätterubrik berodde på att

  • alla mätningar före valet visade att Dewey skulle vinna stort, trots att han var en tråkmåns
  • den mest erfarna av journalister spådde för blott andra gången på 20 år fel
  • de som skötte tryckmaskinen på tidningarna strejkade
  • de som trots allt skrev texten gjorde det på vanliga skrivmaskiner
  • utan tryckmaskinen var pressläggningen mycket längre än vanligt.

Journalisterna som tog rövaren, satt alltså och skrev med sina pekfingrar på tröga tangenter och fyllde i bokstäver så nära deadline de kunde. Om något blev fel, XXXX-ade de bara över det. Eller skrev över den gamla texten med sådan emfas och så många gånger att den rätta versionen syntes bättre och svartare än den ursprungliga som var fel.

Chicago Daily Tribune publicerade förstås senare en rättelse och bad om ursäkt. Det gjorde NE också i sina rättelseblad, för hur man än bär sig åt, så blir det alltid fle. Fel. (Vilket jag berättade om här. Tjorust, anyone?) Nu tycker jag att fler ska göra som SvD, som varje dag listar (några av) den gångna dagens tryckta fel.

Nu måste jag ange källa – annars blir jag ju en texttjuv och plagiator, vilket minsann inte något att skryta med. Besök källan för mina Dewey-kunskaper: Regret the Error. Njut sedan av korrigeringar som dessa:

”Det råder inte en salmonellaepidemi, vi publicerade felaktiga siffror från 2007.”

”Vi ber om ursäkt. David Hasselhoff blev inte full i en bar och irriterade inte några gäster.”

”Paudhima Shari är inte Nilanjans far. Hon är hennes mor.”

”Jason Cundy är inte död. Men blommorna som ni skickade är vackra.”

(Trots citattecknen har jag tagit mig friheter och översatt lite som det passar mig. So sue me.)

Det finns även en bok om sådana här misstag – en bok som jag härmed skriver upp på önskelistan till i jul. En bok som jag kommer att lägga ovanpå de andra 23 dammiga stackarna som jag sneglar mot varje kväll.

Fotnot
På svenska skriver man president med gemen, på engelska med versal. Och än så länge har vi ”vacklande bruk” när det gäller Internet, som väl inte längre kan sägas vara ett namn, utan ett begrepp – internet.

Share
23 kommentarer