När jag började lägga ut texter på internet runt 1997 hade vi tre barn och huset fullt. Några år senare hade vi fem barn och huset proppfullt. Ännu några år senare började barnen flytta till Lund, och då fyllde jag huset med två meter långa basketspelare som tog såpass stor plats att det kändes som om huset var fullt igen.
Nu är huset under några intensiva dagar sådär fullt att det faktiskt känns som förr. Alla fem barnen och tre respektive samt tre små barnbarn snorar, ålar, klättrar, kasar och kräks i husets alla vrår. Häromnatten strax efter midnatt:
– Nykräk! hördes ett tjut över nejden.
– Lakan?
– Alla!
– Lägg i en hög här så sätter jag igång en maskin!
– Var är barnet?
– Där, på golvet bredvid sängen.
– Sovande?
– Sovande.
En morgon:
– Hur var natten?
– Den tog slut kl 05.
– Och ni andra?
– Pluggade till 02.
– Hade online-karaoke med USA.
– Måste ha gått i sömnen, för jag vaknade i våningssängen.
– Men var det inte där du somnade?
– Var det? Jamen dåså.
Nyss under lunchen:
– Kom och ät! Det blir rester!
– Mmmmmm. Lax med chicken nuggets och HP-sås.
– Ris, tomatsoppa och en klick tacofärs. Yes!
– Köttbullar med varmkorv!
– Lystring! Eftersom grönsakerna är slut måste alla äta ett äpple!
I söndags lagade jag under tjo och tjim en paprika-, morots-, lök- och tomatsoppa där det sista steget var att ta fram stavmixern och BBBRRRZZZZZZ:a loss.
– KLONK! sa det i grytan.
– Oj, sa jag och lyfte upp stavmixern fastän den fortfarande var igång.
– Men mamma, sa något barn och pekade på blodröda stänk över hela spisen.
– Det sa klonk. Måste ha varit hårda morötter, konstaterade jag och försökte igen.
– KLÅÅÅÅOOONCKK! sa det i grytan.
– Men vad tusan … det låter ju metalliskt, sa jag och såg framför mig när Pippi Långstrump äter spiksoppa.
– Men ligger det nåt i grytan? sa ett barn.
– Kan det ha med induktionsspisen att göra? sa ett annat barn.
– Vi måste nog kolla vad det kan v…
– EN SKED!!! avbröt jag triumfatoriskt.
Nu visade det sig att den lilla skeden, som på ett outgrundligt sätt hade lagt sig i grytan, hade fått misstänkt stora och djupa skåror. Tänk om det låg en eller annan metallflisa i soppan! Och här var vi tolv runt bordet där ingen av oss ansåg att vi hade tid för tarmvred eller -perforation! Efter ett snabbt krigsråd tog vi fram den allra största magneten.
Noggrant skrapade hela soppan ren från eventuella metallspån. Sedan åt vi med glatt humör och njöt av lifvet.
Alla överlevde!
Jag minns från ungdomen en tysk som blev känd genom att dela upp ett sportflygplan och äta i delar, så lite spiksoppa kan nog gå bra. (Det enda han tyckte var riktigt äckligt och svårt att få ner var däcken.)
Det låter underbart med fullt hus! Krama, pussa, klappa, torka och hälsa från hakke. <3
Hakke, var det del i en plan att smuggla in flygplanet i delar till Östtyskland för att sedan sätta ihop det och fly? Isåfall var det en skitdålig plan.
Bättre med skrapad sked tror jag än som när maken skulle tvätta av stavmixern och glömde att först dra ut sladden. Blev spridda röda fläckar som inte var soppa och karln raklång på golvet. (Han har en tendens att svimma vid plötsligt blodvite.) Som tur var, vart det bara några skärsår och inga bitar som behövde sys eller så. Och en bula i huvet.
Härligt med fullt hus! ”En tioårig son” fick mig att fundera en stund (vem, vems?), men så insåg jag att det handlar om ”några år senare” dvs Sigge.
Dina, vilken dramatik! Själv har jag klantat mig med både elvisp och färgblandare. Om man tar upp dem ur soppan, respektive färgburken, och förväxlar tryck-ut-knappen med på-knappen kan man få ett stänkmålat kök eller rum. Tomatsoppa går ju att torka bort. Linoljefärg på fel plats är knepigare.
Jag känner en som kan böja skedar (inte med tankekraft, med fusk, meddelar han själv) men ingen som brukar äta dem.
Ni verkar ha trevligt. Och alla gillar varandra?
Vi har det jättebra och väldigt kul – men just idag kräks fyra vuxna och två barn. (Fast fyramånadersbarnbarnet kräks mest för att hon ju faktiskt är fyra månader gammal.)
Spik i foten!
Godmorgon! Det står inget i tidningarna om tidsomställning, men vi har ställt fram klockorna en timme iallafall och telefonen håller med. Hoppas det är rätt.
Det är rätt, Bid! Nu är klockan t.ex. 16:18 och inte alls 15:18!
[Stor smiley.]
Nu är min köksklocka glad, för den synkar med resten av landets köksklockor. Att INTE ställa om köksklockan på hösten till så kallad normaltid är min privata lilla motståndsrörelse mot det där hit-och-ditandet (eller fram-och-tillbakandet).
Det är som jag: mina protester mot politisk galenskap är så pyttesmå och jättefåniga, men jaaaag klappar mig på axeln och mumlar”Bra, Lotten, bra”.
Allvetande Båset:
Bra svenskt ord för ’resilience’?
I betydelsen komma tillbaka, återgå till ursprungsform …
Dina: Återhämtningsförmåga.
Dina!
Jag hittade fina exempel på hur man löser sådana här trixiga översättningsproblem: man drar till med TVÅ ord! (Meningarna är hämtade lite här och där på nätet.)
Her resilience after the accident was remarkable.
Hennes återhämtningsförmåga efter olyckan var anmärkningsvärd.
Hennes psykiska motståndskraft efter olyckan var imponerande.
The ecosystem showed great resilience after the wildfire.
Ekosystemet visade stor motståndskraft och förmåga till återhämtning efter skogsbranden.
We need to build more resilience into our infrastructure.
Vi behöver bygga in mer robusthet och motståndskraft i vår infrastruktur.
Resilience is key in times of economic uncertainty.
Förmågan att anpassa sig och återhämta sig är avgörande vid ekonomiska kriser.
Pssst: Jag tycker inte att ”motståndskraft” passar in så bra.
Tack!
Återhämtningsförmåga får det bli, hur långt det än är.
Det är onsdag , den allra första i april (dvs. 2 april) klockan var nyss tre också här i Tyskland när det det tjöööt ooaaaeeeyyyyiiiiiyyyyeeesaoo en ”riktig” siren! Och en annan ekade i fjärran. Basatt ni vet att beredskapen är god.
Hur gick det sedan? Alla välbehållna?
Själv har jag äntligen kompletterat mitt TBE-vaccin. Det visar sig att jag börjat på proceduren fyra gånger, men missat att ta boosten som ska till efter ett tag. Men nu är jag boostad och klar. Dessutom sa vaccinationskliniken: ”Vi har just fått in vår-coviden – ska du inte ta den också?” Såklart! Rekommenderas!
Jösses vad jag flänger, hörni. Är det inte kräk, diarréer och feber, så är det födelsedagar och biltrubbel samt massa krångel med e-fakturor.
Nytt blogginlägg kommer imorrn!