Ujujujujuuj, vad enkelt det var i lucka 5!
Eller inte.
Hur som helst stod lettrådarna som spön i backen eftersom vi som fick njuta av ekvilibristen i luckan när han levde, faktiskt minns rader & rim i massor.
Jossilurens lyckades nog klura ut vem som hade signerat luckan:
– M v. S var väl med när HB drog till Amerikat? eller om det var tvärtom? Eller om det… Vänta, NU fattar jag ko-bilden! HB är Korlando Obloomlo.
Kaffeflickan:
– Jag. Fattar. Noll. Nada. Zero.
Ingela:
– Har haft en melodi av HB som ringsignal i mobilen allt sedan det gick att välja egna sådana.
Katt:
– Nu när det är så kallt får man sätta på sig en kofta.
Det gör jag ofta.
Kråkan:
– Oj sicket galleri med let-trådar, och alla leder både hit och dit till många namn och till många låtar att nynna. Jag lägger mej still i en vik och gungar med … med ett stort glas glögg i min famn hamn.
Sara Sundquist:
– Ah. Det var då en målande beskrivning av denna rocker!
Peter A. Sjögren
– Äsch, jag vet ju vem HB är, men det är svårt att formulera en spirituell ledtråd. Zero idéer helt enkelt.
En tjusig tjej i Klockrike (aka Två brum och rök i Klockrike):
– Idag skulle jag kunna ge hur många lettrådar som helst, men jag måste hejda mig.
Det var alltså Robban Broberg (1940–2015) i lucka 4, som enligt alla dog alldeles för ung trots att han faktiskt var nyss fyllda 75 när han gjorde det. Det är tur att det finns en Wikipediaartikel att hålla i när åskan går, för mina kära tidningsarkiv är svåra att navigera i eftersom Robban bytte namn då och då, som vore han Prince eller nåt:
1957–1968 Robban Broberg
1968–1974 Robert Karl-Oskar Broberg
1974–1982 Zero (den deppiga perioden)
1982–2015 Robert Broberg.
Inte nog med detta – den 29 mars 1958 vet SvD att berätta om Sveriges första skiffle-band, som under ledning av ”Roban” Broberg gjorde succé. Grabbarna i Robans skiffle group var 14–17 år och lirade på lokal fem kvällar i veckan. Resten av tiden ägnades åt radio, tv, skivkontraktsskrivande, musikskapande och lite skola.
Det verkar på tidningsartiklarna som om Robban var kritikernas älskling under 1960-talet; han får idel (välförtjänt) beröm på alla håll och kanter. Jag kan inte ha varit mer än sex–sju år när Tjejer-skivan kom och vi alla vrålade CARÅÅÅÅLA och trallade till Ingelalalalalalaa. Här kommer ”Carola” i något slags jubileumsprogram från 1987, när tv1 bytte namn till kanal 1:
Robban gjorde inledningsvis massvis av roliga stolleprov som inte alls byggde på musikskapande. Han anlitades som pratkvarn och idéspruta av nästintill alla, till exempel hade han tillsammans med det 65 år äldre rivjärnet Julia Cæsar ett radioprogram med inbjudna gäster. I ett annat radioprogram presenterade han ”dunderhållning” med klanen Ekman (Hasse & Gösta m.fl.). Han gjorde film, han gav ut plattor, han hade krogshow, han uppträdde överallt – och så gjorde han tv. Barnprogrammet The Pling & Plong Show minns jag mycket pga. roboten Robbot (som numera finns på ABBA-museet).
Om ni vill titta på Pling-plong-programmen, finns de (för tillfället i alla fall) på SVTplay här. Mitt favoritinslag kommer ungefär i mitten av programmen, för då ger sig Robban Broberg ut på Stockholms gator och torg med gitarr och en röd pall, och så sjunger han för förvånade flanörer. (Om ni även vill se shåwwen på Globen 1991, finns den här.)
Så här skriver Klas Gustafson i ”Robert Broberg letar efter sig själv” (länk till Google books, där man kan läsa vidare på egen hand):
Mitt eget möte med Robban Broberg skedde 1985, när jag uppvisningsbuggade och han var inbjuden specialgäst som skulle bedöma buggandet. (Jag minns absolut inget utom att det gick bra.)
Och så ska jag avsluta med ett litet mysterium istället för att gräva ner i mig i Robban Brobergs utbrända år samt deppigheten, sjukdomen och flykten till USA. I min ständiga jakt på scoop, hittade jag en intervju i DN sommaren 1965, när han gjorde revy och sjöng ”Koftan” på Gröna Lund.
– Jomen det vet jag ju – att Cliff Richard har sjungit ”Raindrops Keep Falling on my Head”. Men är det Robban Broberg som har skrivit den?!?!
Sa jag högt och tydligt och googlade med darrande fingrar fram all information jag kunde hitta samtidigt som jag inte svarade på tilltal eller tog ut brödet ur ugnen. Blott ett par minuter senare svarade jag moloket på tilltal och knackade förstrött på det lite för svarta brödet. För den där ”Raindrops” som Robban sålde till Cliff Richard var inte ”Raindrops Keep Falling on my Head”. Robbans ”Raindrops” och de andra tre låtarna finns ingenstans. Ingenstans.
Ack, inget scoop den här gången heller. Nu ska jag lyssna på ”Upp igen” – plattan från 1983 där jag skrålar och vrålar till ”Likbil”, ”Bredaschlade tanter” och ”Här i min skrivmaskin”.
Med denna sång
vill jag skicka dej ett brev men tyvärr
så har jag inget kuvert
Adressboken har kommit bort å
jag har inget porto
Nu ska vi dra en … nej TVÅ vinnare! Tröjorna kommer att skickas imorrn, så redan den här veckan har några vinnare ett kuvert i postlådan. Som vanligt måste ni mejla adress och storlek till mig eftersom jag inte har sparat sånt från förr om åren och ni ju kan ha flyttat och blivit både större och mindre än ni var nyss. Och nu drar jag … Haha! Vad passande: Ingela! Och … PK!
Bra jobb – jättekul läsning – i kommentatorsbåset allihop!
Ny lucka kommer på torsdag morgon!
Dagens embryo!
(Jag tror att Robban Broberg hade gillat detta.)
det är ingen sko på spisen
när räven överraskrar grisen
i rimstruvan sitter embryo
okcså dikctrar till jul ånyo
okcså dikctrar till jul å nyår
endast tomten vet hur det grår
