Av ingen anledning alls snubblade jag över en annons om nybyggda lägenheter i Stockholm år 1919. Alltså för 100 år sedan.
(Ingen anledning här ovan kan läsas som ”djup och innerlig fascination inför dåtidens lyxboende”.)
I vad som ser ut som två lägenheter, men som kanske ändå bara är en, kan man breda ut sig på detta vis i boudoir, fruns sovrum, herrns sovrum (dörr emellan för nattliga eskapader, kan man tänka sig), andra sovrum, kapprum, gästrum, herrum (inpyrt, misstänker jag), bibliotek, salong, matsal, vardagsrum, kök, tjänar-rum (?) samt ett sovrum som jag dristar mig att kalla pigkammare. Jag anar hur serveringsgången såg ut med de förmodat vackra högskåpen och entrérummet med sitt käpp- och paraplyställ.
Annonsen vet att berätta att arkitektfirman heter Östlihn & Stark, som bara existerade under ett decennium innan de mycket väl ansedda arkitekterna allihop startade egna firmor. Det står att det är ovanligt stora rum och utrymmen, att det ligger på en ”öppen plats mellan Narvavägen och Diplomatkvarteret” (huh?) och att september ska skrivas med versal. (Där höll jag förstås helt på att tappa koncepterna och gjorde en miniutredning om månadernas gemener, men fann mig och återvände till våningen.)
Men var är det? Finns huset idag? Hallå, hur ska jag googla?
Jag gav upp, och kontaktade de Östermalmsboende, arkitektinsatta mästerdetektiverna Blomquist & Blomquist. Som visste besked omedelbart: Linnégatan 86.
Snabbt såg jag att en tvåa på just Linnégatan 86 var till salu för nätta 6,3 miljoner kronor – kanske kan man kika in i ett herrum eller en serveringsgång?
Säljhistoriken visar att sedan 2015 har bara två lägenheter av sexton sålts i huset. Och att den största våningen är på 253 m² – det är bombis där serveringsgången bor. Men vips, var tvåan såld och nu kan jag inte spana in elementen, som ju såg ut att vara gamla.
Suck. Fly mig en serveringsgång pronto! [google, google …]
Men si vad Stockholmskällan har åt mig! Bilder från ”generaldirektör Hugo Landelius våning på Linnégatan 86” – massa bilder! Foto: Lennart af Petersens (1913–2004)!
Nu är jag nästan nöjd. Fly mig en bild på en serveringsgång på Linnégatan 86 så lovar jag att hejda mig i googlingsgalenskaperna och göra vettigare ting!
Men hur var det nu med versalerna 1919? Här är en annons som ligger kloss intill planritningen på tidningssidan.
Nope, det var inte bättre förr även om de eleganta lägenheterna var förtjusande – mina älskade skrivregler följdes inte ens då.
Ungefär vid den tiden byggdes husen på Sveavägen 110 och 112. Högst upp i husen, som egentligen är ett hus men ser ut som två, är en gigantisk våning som byggmästaren byggde till sig själv. Den stod tom 1985 när en liten del av Mio min Mio spelades in i en annan lägenhet i huset.
En intressant sak med husen är att det byggdes innan Sveavägen fylldes upp med schaktmasor till Odengatans nivå. Man visste om att det skulle ske och i källarvåningen finns de gamla ganska enkla entrédörrarna kvar.
Coolt! (Och detta, förstår ni som kanske inte har läst i kommentatorsbåset förut, vet Niklas för att han assisterade vid filminspelningen. När jag blir stor ska jag också vara med vid filminspelningar. Vette faen vem jag ska muta, bara.)
Jag hittade en snutt om en begravd bro i korsningen Odengatan–Sveavägen här.
Jag misstänker att Generaldirektör Landelius bodde i det översta etaget. Det stora burspråket ser ut att stämma med det som är byggt där. Ritningen stämmer bättre med våningarna på plan 2 och 3. Jag älskar våningar man kan gå vilse i!
Ojojoj vad du listar ut!
Earth calling mitt kommentatorsbås! Kolla, en förtjusande våning!
Vicken barre! Och fantasieggande – vem sov t.ex. i rummet längst ner till vänster?
Själv bodde jag ett tag i en tvåa med serveringsgång. Det kändes lite överdrivet.
Fopoll?
Hjälp!
Jag sitter i Bergen, No.
Frukosten är bra men har bara norsk Tv med norska kommentatorer!
Norsk frukost
Di norske normen har tagi orntli kommando sier di på fjernsynet.
11,30 hjörne og contring.
Norsken fick till ett skudd, men det gick i ribban och han fick bita i det sura gräset.
Gula kort till höger och till venstre.
Nu vänder det!!
Eller?
– Kvajson, Klason, Larsson, Olsson och en vänstertoffel!
(Sa kommentatorerna nyss.)
För er som inte vet: Sverige spelar fopoll mot Norge just nu. EM-kval och jätteviktigt, men di svenske bara passar norrmän hela tiden.
Nu står alla svenskar PÅ den norske målvakten. Hela publiken buar.
Jahaja, nu gör Norge mål fastän det är offside.
Nääää, ja ä int’ bitter. Alls.
Vi tar ledelse!! Skåring!!
Skriker de norske!
Heja Kråkan! Vad bra att du håller mig sällskap i detta våningsinlägg med fopollstwist!
Nu är det halvtid och en jävla massa reklam och ALLA är helt ense om att norgemannen Björn Jonsson gjorde mål medelst off side, vilket är fusk. (Dålig förlorare? Jag? Pah.)
Här i Norge är det också bara reklam istället för repriser och analyser av offside/mål.
Om en försvarare är INNE i målet dvs bakom kortlinjen, räknas han då som en i försvarslinjen?
Skönt att du kom Lotten.
Pausutsikt från hotellfönstret över Bryggen i Bergen.
Hm. Om en försvarare är INNE i målet, är han ju näppeligen mellan målvakten och anfallaren. Hm.
Nu är det svenskarna som börjar bäst i andra halvlek. Och norskarna stoppar bollen med händerna.
Litt blå-gul bekymring på tribunerna på Ullervål. säger kommentatorerna.
Det var helt klart ett norskt mål som inte borde ha godkänts eftersom (hör nu vilken jävla fotbollsregelskännare jag är) Johnsen (han heter ju inte Jonsson) står mellan den svenske målvakten och han som står inne i målet. Gah.
Uppförsbacke i fotbollen! Och ingen bryr sig om den förtjusande lägenheten!
Ojojojojoj vad de inte har ont i knäna, di där fopollsspelarna. Som de springer och slänger sig och tvärvänder och har sig. Imponerande.
//hej från en avundsjuk
Vad bra att du är här och lider med mig, Kråkan. För nu ligger vi under med 0-2. Var är whiskyn?
Kan dette gå? säger de. Och det gjorde det!
STOLPE! en norsk förstås på Ullevål.
Har en norsk öl köpt i butik för 34 norska kronor. Fortsätter det så här får jag gå på puben där kostar en (1) öl 95 :-!
Albin i dagisligan har ett stort köttsår och blodet sprutar som slemmet i en alien-film. Byte. Shaggy kommer in. (Han kommer alltid in.)
I stället för lägenhetsprat får du trösta dej med detta förtjusande hem för pensionerade sjömän.
Nu då!!
Kom hit Kråkan! Jag har billigt te!
STRAFF FÖR SVERIGE! GRANEN KLIVER FRAM! (Zlatan är nämligen i USA.)
Granen missar, målvakten touchar, Claesson tar returen och gör mål!
Bara 2-1!
I basket har vi ju straffar, och om man missar en sådan, missar man 1 poäng. Om någon tar returen efter den missade straffen och sätter bollen i korgen, får man 2 poäng för det är ju ett ”vanligt mål”. Så tycker jag att det skulle vara i fotbollslandskamper mellan Sverige och Norge också.
Te och kaffe går att fixa på hotellrummet.
Meh! Va F…
En överraskande cykelspark, men det hjälpte icke.
Tihi, vad säger du nu, Kråkan?
(Nu svarar han ju inte så snabbt som man skulle kunna önska, så här har ni en ledtråd: 2-2.)
Yessss!
Yess,yessYESSS!
Tihi. (Gissa vad som hände.)
Vi leder med 2-3, men nu är ännu en i dagisligan skadad så nu måste vi göra ett byte och spela i en minut till. Hela Norges befolkning bor i straffområdet och nu får Norge sin allra första hörna i 96:e minuten och även Norges målvakt kommer och …
…
… skit. Norge gör 3-3. Matchen är slut.
Näää fy på över övertid!
Men om man nu ska vara lite positiv, så är det ju kul med sex mål i en match mellan två erkänt defensivt spelande lag.
(Jag bara låtsas. Egentligen dränker jag mina sorger och ylar mot månen, slår sönder ett gökur och låter bli att hänga tvätten.)
Torsk i Bergen?
I morgon är en ny dag. Med nya hus, och gamla.
Än jag då som sk*t i andra halvlek och gick och tog fram strumpor och borstade tänder och diverse. Det tog lite längre tid än jag hade tänkt, och så kom jag tillbaka ungefär 94:30. ”Men, vaaaa? Tjohoo! … Nähä.”
Är han både HK och Kråka och HK-Kråka i samma bås?
Men hade vi vunnit kunde vi firat här i min namnes hall. Håkons Håkonson hall.
På nyheterna här verkar de skämmas lite för det första målet och fnissar lite mer åt det sista. Lagerbäck säger det var det ”rareste” han sett. ”Alle pusta ut når flöjten gick” ”Nå är vi fortsatt med!”
Jag har skiftat mellan min padda och min telefon och olika namn fanns i respektive minnen. (Jag bytte egentligen under kalendern i december vill jag minnas.)
Jag hade en serveringsgång en gång. Det var mest en liten korridor med en massa dörrar överallt utom i ena änden där det var ett slags fast skänkskåp.
Det var i ett gravt sunkigt och omodernt hus med 7-8 lägenheter dit vi flyttade innan det renoverades. Vi och diverse kompisar flyttade omkring i kåken och bodde här och där medan de renoverade där och här.
När vi kom tillbaka till vår lägenhet var serveringsgången borta, och med den skåpet. Synd, jag ville ha det.
Men vi hade fått ett badrum, och det är ju inte så dumt.
Skaplig hall Håkon Kråkon.
Nu sörjer jag över 1) ovinsten i fopoll 2) all världens bortrenoverade serveringsgångar, men särskilt Magganinis.
Serveringsgång och serveringsgång!!!
Jag vill ha serveringspersonal.
Var köket låg en gång (!) när hallen ovan var ny, på 1200-talet, vet jag inte. Nu ligger det i en byggnad intill, så serveringsgången är ganska lång. Det är väl gästlistan och listan på personal också när det väl blir fest.
Jag skulle gärna vara med en sån gång. (Oj, igen!)
En gång är ingen gång, två är en serveringsgång!
Noterar att substantivet ”priser” får stå med gemener i Minister-Annonsen.
Serveringsgång fanns i mormors och morfars hus, byggt 1946 eller 1947. Även jungfrukammare, fast någon jungfru hade de aldrig. Mostrarna (mammas) brukade sova över där när de kom på besök, om de inte kom flera samtidigt för då fick bara en rum och de(n) andra fick sova på annan plats.
Annars försöker vi studera monteringsfärdiga hus. Försäljarna av sådana är mer inriktade på flashiga bilder av hur snyggt det blir när det är det är färdigbyggt och inflyttat, mindre på planritningar och faktiska upplysningar om huruvida det är dörrar mellan rummen och hur stora de är. Vi har mycket liten användning för badrum i den tilltänkta nya stugan, eftersom det inte finns någon möjlighet att dra in vatten – och då vore det ju bra att veta om den smatten är stor nog för att sätta en säng där istället. Eller nåt.
Entrérummet är min favorit; öppen spis, där tjänarna har tänt en liten brasa som sprakar välkomnande och värmande när jag kommer hem från en frisk promenad eller ridtur i vintervädret! I sovrummen till vänster ska husets unga söner sova, nära till tjänarnas rum där lilla hembiträdet väntar på att bli förfört.
Och nu ska ni höra! På Strandvägen 7a låg ’Landelius hovkonditori’! Man kan på nätet läsa att där serverades bakelser, wienerbröd och choklad; fel! Landelius själv ansåg att så simpla bakverk som wienerbröd fick folk köpa hos bagaren; själv var han konditor.
Begrundar ritningen. Tänk att de byggde så där, den komplicerade profilen med den halsförsedda utbyggnaden som innehåller herrns och fruns sovrum. Och att de byggde en särskild kökstrappa.
Man kan kontrollera formen på flygfotokartan! Det ser ut att se ut sådär, huset. Där kan man också konstatera saken med de försvunna sovrumsfönstren. Det står ett annat hus dikt an sovrumsväggen, så där är inte mycket ljusinsläpp.
Betyder ”G” och ”GR” något annat än garderob? Det finns ett antal små utrymmen med dessa beteckningar, samtliga placerade på andra ställen än i sovrummen. I herrummet, serveringsrummet, vardagsrummet…
Now you’re talking, Magganini! Härligt! Det är precis sådär jag själv sitter och fnular.
Här är en länk till flygfotot där man kan dra och slita i bilden för att se hur det ser ut i olika vinklar och det är verkligen underligt hur huset som ligger kloss intill måste ha förmörkat livet för herrn och frun.
Det kan ju vara så att burspråken i sovrummen finns kvar och kikar in i grannens lägenhet. A room with a view liksom.
Huset byggdes inte exakt som Lottens plan visar. Bland annat uteslöts fönstren mot söder i sovrumssviten.
Kan man ha altandörrar utan dörröppning kan man väl ha burspråk utan fönster.
Då var man här då.
Växte upp i ett hus med serveringsgång, tror huset byggdes runt 1945. I ena änden av huset fanns kök, serveringsgång och ett litet sovrum som mamma kallade jungfrukammare. Familjesovrummen låg i andra änden av huset och var mycket större.
En kul grej för oss barn var de knappar som fanns i vissa rum. Tryckte man på knappen föll en klaff i serveringsgången, för någon tjänsteande att reagera på förmodar jag. Tekniken var säkert nymodig för sin tid, men tjänstefolk var mindre modernt, så jag tror aldrig signalsystemet användes skarpt, och jag tror inte heller att det nånsin bodde någon jungfru i jungfrukammaren.
De där klaffarna fanns även i min mormors våning på Bergsgatan 3 på Kungsholmen i Stockholm. Tre gigantiska rum och ett pyttelitet kök samt en pigkammare.
Och ett kallskafferi i hörnet, kom jag just på!
(Ska leta efter bilder.)
Jag räknade till fyra toaletter, det räcker väl? Attans intressant att titta och fnula på. Känner igen konceptet med serveringsgång och köksdörren för pigan. Farmors lägenhet i Kalmar, den var så där härligt högt i tak, utsikt över Kalmar sund, badkaret var djupt och gigantiskt. Fast vi satt alltid på frottéhanddukar i badkarsvattnet för det var slitet i emaljen och rumporna skinnflådda på lillebror och mig. Huset var byggt 1908, läser jag på Booli. 90 kvm hade farmor, en trea. När hon bodde var det hyreshus, nu är det bostadsrätter värda några miljoner.
Barndomsminnen …
Nämen titta, jag missade två av toaletterna! Dåså, nu klarar de sig, de där 1919. Puh.
Himla trist inredning hemma hos Sandelius. Då såg det festligare ut på konditoriet.
Hej PK i Skebokvarn! Vad bra att vi fick bildbevis! (Ni som inte hänger här under december: Skebokvarn hör till julkalenderlingot.)
Landelius’ hovkonditori var ju hur tjusigt som helst, Ökenråttan! https://sv.wikipedia.org/wiki/Landelius_konditori
Sandelius-Landelius-whatever. Gonatt!
Hörde ni förresten, apropå den famösa flygningen över Blekinge igår när Dagens Eko frågade informationsofficeren om flygningen hade ballat ur?
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7184864
Piloten hade ju fått sina direktiv för hur han skulle flyga, in och ut, enligt informationsofficeren.
Jag är mer bekymrad över planet från London till Düsseldorf som hamnade i Edinburgh. Flygningen är höggradigt automatiserad, okej, men väderstrecken borde väl synas någonstans?
Jag såg inte Orlando Bloom i Skebokvarn, men jag tyckte att jag såg Dan Brown. Men det var på så långt håll att det kan ha varit Brad Pitt.
Om jag hade kunnat stämpla ett HAHA på din kommentar, PK, så hade jag gjort det. Vänta, jag kanske kan hitta en bild istället. Ah.
PK, om du inte såg skillnad på Dan Brown och Brad Pitt, då var det allt vähäldigt långt håll.
Det var långt håll och jag hade solen ögonen och det var mörkt och dimmigt och jag satt i en bil med mörka rutor som körde jättefort och som hade lågenergipittlampor i kupen som bländade mej.
Någon gång i detta båsets begynnelse skrev Niklas: ”Jag älskar våningar man kan gå vilse i!” Om man är lagd åt det hållet är det en stor fördel att vara dysdirektiker (dvs att vara lokalsinneshandikappad), för då klarar man den uppgiften i en etta med kokvrå. Lätt!
Karin, kommer du ihåg (det är klart att du gör) att du hade ont i knät jättelänge, och så trillade du och gjorde illa knät så att det slutade att göra ont?
Well, låtom oss hoppas att jag nu har gjort samma sak. Vänsterknät, det sämsta, knäppte plötsligt till kl 18:23 och gör nu jättejättejätteont. Men jag tror att det bara skojar och att det är som nytt imorrn när jag vaknar och ska upp och prata i radio.
(Jag skulle ju skriva ett nytt blogginlägg. Men nu tog jag en knä-citodon och hela världen samt alla tangenter bara gungar.
PK: Aha, jag förstår.
Lotten: Ja, nu hoppas vi.
Lotten: Hur fick det med knät? Min rolige svåger föll omkull i skidbacken och lyckades trilla så att hans onda höft slutade att göra ont! Underverk inträffar.
Gå vilse i våningen. Här i råttboet kan vi gå runt på lite olika sätt och det innerst belägna rummet kan nås från två håll. Det där förbryllade storligen en hund som besökte oss för nåt år sen. Hans människor och vi ökenråttor satt i det innersta rummet och drack något stärkande medan vovven gick på upptäcktsstråt i environgerna. Han kom in genom dörr 1, såg sej om, tänkte ”Jaha”, och traskade ut igen. Så kom han in genom dörr 2, såg sej omkring och jag kunde se att han tänkte: ”Men här sitter också precis likadana människor. Besynnerligt!”
Oj, oj, Lotten! Hoppas verkligen (värkligen!!) att ditt vänsterknä gör som mitt vänsterknä som efter att ha krånglat i många, många år (20? 30?) bestämde sig för att sluta göra ont. Det fick lite hjälp på traven av en tablettkombo som jag inte minns namnen på, men främst handlade det om något inflammationsdämpande. Plus en lång skidtur (ja, ja, jag åkte vilse), som liksom smorde upp lederna. Hur mår knät idag?
Ack, ÖR, den hunden och jag har mycket gemensamt!
Tackar som frågar. Knät är svullet och gör helvetiskt ont och PANGSMÄLLER vid varje steg. Som om det bor en skelettpistol därinne. Jättekonstigt.
(Men jag blir väl omhändertagen här hemma!)
Jag är inte dysdirektiker, men dysdextriker.
Hur var det nu?
Du har brukat ha ont i höger, men blev bra i det med hjälp av gymnastik, och kan nu gå som en vanlig kvinna — om det inte vore för att du nu akut fått ont i vänster?
Just det: jag har sedan i höstas tränat jättejättemycket sjukgymnastik och blivit bättre på att gå genom att sträcka på mig och spänna magmusklerna. Dessutom har jag kraft-yogat (en sådan yoga som man svettas och blir andfådd av) och lyckats spela basket.
Men nu har något hänt i vänsterknät, det knä som jag gjorde illa på scenen i Folkets Hus i Umeå 2012 …