Det är ju bedrövligt, detta med sömnen.
Vad man än planerar, måste man se till att det på något sätt finns utrymme för sömn. Om jag ska åka till Stockholm för att spela in en film på måndag, måste jag se till att jag ju somnar ordentligt på söndagskvällen så att jag orkar gå upp på måndagmorgonen när alla tåg är inställda så att den vanliga resan måste ersättas med en nordvästlig sväng och byte över Västerås i ottan. Och eftersom filminspelningen fortsätter på tisdag, måste jag sova igen.
Gah!
Om jag ska åka till Skåne och slå runt i Lund men sova i Helsingborg, måste jag se till att sömnstunden infaller under den mörka tiden på dygnet. Annars kommer jag att se i kors, sluddra, vingla och bära mig åt. Upprörande!
Hotellen skor sig alltså på detta vårt ytterst primitiva behov som heter sömn. Och det tycker jag är något som samhället borde göra nåt åt.
Ska vi demonstrera?
Skriva debattinlägg?
Eller bara trösta oss lite i berömda mäns citat?
”We are such stuff as dreams are made on; and our little life is rounded with a sleep”.
William Shakespeare
Pffft. Inte ens Shakespeare håller med mig om att sömnen är ett nödvändigt ont. Jädra medlöpare. Svartfot. Fast vänta, nu förstår jag lite bättre:
”I love sleep. My life has the tendency to fall apart when I’m awake, you know?”
Ernest Hemingway
Skål! Nu känns det lite bättre! Vi tar lite Beppe!
Och så en förstående Jules Verne på det!
”Though sleep is called our best friend, it is a friend who often keeps us waiting!”
Jules Verne
Men jag vidhåller: sömn är verkligen ett nödvändigt ont. Jag vill bara vara vaken.
40 kommentarer