I fredags morse gick jag och min djefla man (aka DDM eller Olle) upp i ottan och konstaterade att det var –20 °C ute. Vi skulle ta bussen kl 05:45, byta till en annan buss, byta till taxi och på detta vis ta oss till Skavsta för att flyga till Belgrad. Där det i måndags var 19 °C, men nu 4 °C och hällregn. Och hur klär man sig då för denna resa?
– Jag tar på mig dunjackan. Och långkallingarna. Och så tar jag med mig vårjackan. Ska jag ha tjockevantarna och pälsmössan? Ska jag … fast om … men … jag kan inte … ska du …?
Sa DDM och höll i ett klädberg som hade tagit honom till Antarktis och tillbaka. Jädra skåning.
– Jag tar på mig tre tunna lager, snygg-kappan och en sjal ovanpå som kan funka som både mössa och halsduk. Fryser jag, så fryser jag i max tio minuter.
Sa jag och pekade på en klädhög som i storlek påminde om packningen som jag tar med mig när jag åker och handlar mat.


Att vi är i Belgrad beror på att Olle fick ett författarstipendium förra våren. Han bodde här i en månad och skrev och höll föreläsningar och blev intervjuad och lärde känna massa människor som han tyckte att jag skulle träffa. Vi är alltså på ”semester” i tre dagar! (Det har vi nog inte varit på sedan 1991.)
Framför allt längtade han efter författaren Vladimir och dennes assistent Ana samt några andra, som vi idag först var på mingelparty med och sedan åt balkanmat med tills ögonen gick i kors och magen skrek på avlastning.


Vi diskuterade språk, kyrilliska bokstäver (mer om det imorrn), kriget, skolor i olika länder, det faktum att vi svenskar skickar bort våra åldringar att bo på institutioner där de inte får laga sin egen mat – och mycket mer. Vladimir och Ana kunde redan allt om Sverige, varför vi snabbt övergick till att prata om Finland, Danmark och Norge samt Ukraina och Rumänien. Samtidigt som vi drack rakija med honung i, men inget annat. Öl? Vin? Champagne? Nääää. (Jag gick på toa och lapade klorvatten som om jag hade gått i öknen med Dupontarna.)

När vi sedan gick på gågatan i Belgrads centrum blev vi attackerade av en man som skrek på serbiska att han hade ont i benet och att vi skulle ge honom pengar. Ana sa vänligt och bestämt till honom att han skulle se till att ta hand om sig och att han ju bor i ett socialistiskt land med fungerande sjukvård och att det faktiskt bara var att knalla iväg till sjukhuset med det där benet.
– Okejrå, sa mannen och haltade iväg.
Barnen där hemma rapporterade via mobilerna att de hade dödat en mus. Både jag och Olle blev imponerade eftersom vi själva bara har lyckats göda dem; mössen snor snabbt maten och rapar tacksamt och inväntar nästa portion. Denna lilla mus hade fastnat i fällan, men inte dött. Den nyblivna sextonåringen hade sinnesnärvaro att filma det stackars halvdöda livet och skickade till oss en filmsnutt med följande beskrivning:
”Musen var väldigt levande när vi hittade den. (Den sprang omkring fastän den satt fast i fällan.) Trettonåringen klöv den med en spade, men den sprattlade lite mer, så jag slog den igen. Jag tror att sprattlet var musklerna som jobbade utan hjärna, för att den var verkligen kluven över halsen.”



Imorrn ska vi på fotosafari med en riktig fotograf! Inte alls: fotografen skickades hem med feberfrossa, så nu får vi roa oss själva!
Den nyblivna 16-åringen bör alltså vara mattegeniet/konstnären?
Aha! Nu förstår jag varför ni balkaniserar er.
Finns det någon möjlighet att få se musmordet?
Ooops, förlåt en blodtörstig en, jag vet då verkligen inte var det där kom ifrån.
(Skoja ba’, jag är jähätteintresserad av mus-i-hus-dramer, ity vi upplever så många här!)
För det tredje förstår jag då verkligen påklädningskomplikationerna. Vi har (som nämnt i förra båset) varit på begravning i dag, och det där med att ta på sig lämpliga kläder att synas i i kyrkan och under lunchen därefter (för en närstående och älskad person) och samtidigt kunna traska runt i artongradig kyla och skjutsa sin mamma i rullstol och hoppas att hon inte går sönder i artongradig kyla … det är ett pussel.
Men oj då, läste jag slarvigt? Snarare, har jag läst slarvigt tidigare?
Är femtonåringen sexton?!?
HURRA!
Såg förövrigt denna tweet. Här är det någon som har
tänkt till ordentligt. Mer sådant!
https://twitter.com/sbattrawden/status/687545357484560384
Jag tror att det är råvaran till frukostgröten som du håller i handen.
På Raffles i Singapore har dom nåt liknande på golvet i långa baren. Jag är glad att jag inte gnällde (vem vore jag att gnälla, för övrigt?) – det var jordnötsskal. Hela golvet fullt. Det skal (oj så humorfyllt!) så vara.
Det blir väldigt halt av alla skalen. Hoppsasteg bör undvikas.
Haha, PK, jag tänkte exakt samma sak. ”Vad är det för spännande med havregrynen?”
Annika: Jag mejlar dig lite blod!
Va vare för mat där uppe på bilden. Nypermanentad pizza?
Jag har fått blod!
Tackar.
(Sa hon leende, och hennes tänder såg oväntat vita och spetsiga ut …)
Jag tycker det ser ut som salamipizza med korvkant. Det måste jag prova att göra någon gång! Vad är annars typiskt i Belgrads kök? I Polen fick vi ju surkål, kål och annan kål hela tiden, vilket jag iofs tycker är gott.
Har blod på fingrarna
För att jag tillsammans med vän ffg flått ett vildsvin.
Skjutet på granngård.
Några viktuppgifter. (Cirka)
Helt vildsvin 40kg
Urtaget 30 kg
Flått och utan huvud 20 kg kvar
Efter finstyckning (dvs benfritt) ca 14 kg kött för matlagning.
Wow! Skippar du syltan och dom inlagda fötterna då?
Pysse: Ja denna gång gjorde jag det. Iddes inte flå huvudet, (men har det kvar ännu).
Dock fått efterhandstips om hur jag jag skall lyckas skära ut tungan, nämligen bakifrån! Dvs skär loss kring tungroten och dra loss! (Käftarna var stängda och gick inte att öppna)
Men vem vet kanske jag även flår huvudet imorgon. Inte för att använda till sylta, men griskind påstås vara gott..
Galtens pungkulor var även kvar. Skall bli intressant att provtillaga ffg.
Örjan, du kanske gör andouilette? Då kan du använda hela svinet.
Den här beskrivningen verkar vara producerad av Jeeves: ”Andouillette is an oblong tube 7–10 cm in diameter, and strong in scent since the colon is used as a casing. Andouillette is rarely seen outside France and has a strong, distinctive odour related to its intestinal origins and components. Although sometimes repellant to the uninitiated, this aspect of andouillette is prized by its devotees.”
Jag har problem med A. Endast en gång har jag uppskattat korven. Men då var den smalare och inte gjord på tjocktarmen.
SG: Svinet var bukrensat när jag fick tillgång till det. Därför inga delar av räntan tillgänglig.
En galt på 40 kilo, den var inte stor. Född i våras/somras, förmodar jag. Då är det säkert mycket fint kött! (Vuxna galtar är inte så goda, vad jag vet.)
Mmmmm, vildsvinsstek med calvadossås … **dräglar lite**
Annika: Håller med, perfekt storlek. Bör inte ha någon galtsmak.
Calvadossås: Bra idé. Fläsk och äpple brukar ju gifta sig bra.
Ni har väl hört historien om kocken som skulle tillaga renläpp åt sin ryska uppdragsgivare? Renläpp är hårt och skäggigt. Han kokade och kokade och kokade och rakade den håriga och eländia renläppen – han hade ingen aning om hur man skulle tillaga den. Till sist serverade han ryssen och hand gäster något som gick att tugga, men som han inte hade en aning om det motsvarade ryssens önskning. Långt senare visade det sig att ryssen inte hade en aning om vad han bett om, han hade bara hittat på något med ren!
Historien var mycket längre, men just biten med att tillaga den skäggiga renläppen tyckte jag var skoj. Men vilken kock var det och vilken ryss … ?
Den där ryssen, Annika, hade nog fått veta att samerna tar tillvara varenda liten bit av renen och så drog han till med nåt. Undrar hur renrakad renläpp presenterades på menyn…
Och när det gäller vildsvin har jag inte tänkt på det där med skatolhalt. Hur gör man i trakter där vildsvin är vardagsmat? Tamgrisar kastrerar man ju för att slippa skatollukten (”galtlukt”), men det verkar lite krångligt med vildsvin. I alla fall om de är vilda. Äter man alltså bara suggor och unggrisar?
Undrar
korsikafarare
Pysse: Vill du indirekt antyda att jag även bör försöka att tillaga gristrynet?
OK finns blogg på Taffel med namnet ”Tryne till knorr” http://taffel.se/tryne-till-knorr
+ Engelske stjärnkocken Fergus Henderson (som startade det hela?) .
Hans kokbok: http://www.amazon.com/The-Whole-Beast-Nose-Eating/dp/0060585366
Karin: Man äter helt enkelt inte gamla galtar.
Min skytt/leverenatör sköt för några år sedan hormonstinn (?) galt utanför sitt svinhus. Galten troligtvis ditlockad av dito hormonstinna suggor.
Försökte sig på olika tillagningsmetoder, men utan godkänt resultat. Resterna blev till hundmat.
OT. Vildsvinsgalt kan väga upp emot 100kg levande vikt. Kör du på en sådan. Stanna inte på platsen utan kör minst 100 m vidare innan du markerar för viltolycka, och ringer polisen.
Skadat, troligtvis inte dött, vildsvin kan var synnerligen aggresivt.
Men Örjan, grisar kommer ju i puberteten jättesnabbt! Det är inte frågan om gamla galtar, utan om tvååringar, typ. Om ens det. Våra förtjusande små forngriskultingar på Eketorps museum på Öland förvandlades på nolltid till odrägliga tonåringar som åt upp museibesökarnas matsäck.
Så om man inte kan äta könsmogna vildsvin måste det vimla av frustrerade galtar på Korsika, eftersom deras fruar och barn blivit goda måltider.
Nämen, det var ju Pysses ryss, ser jag nu. Pysseryssen.
Karin: Hoppas på det bästa med min galt. Vet att grannen, jakträttsinnehavaren har lång erfarenhet av ”lämplig storlek”.
Allt vad vilt och svinen därtill kostar mer än skjortan för oss som bara har stormarknader att ta till. Ni som har lyckats fälla ett vilt är bara att gratulera.
Ska man ta emot vildsvinskött är det bra att veta att det MÅSTE vara besiktat, dvs provtaget och godkänt.
Vi slog till på att dumpa det gamla släktreceptet på värmlandskorv till jul och gjorde en helt suverän vildsvinskorv. Mums!
Blev det fest med Max Raabe hos Skogsgurra och Hyttis ikväll? Igår var visst min handledare med hos Skavlan igen, det får jag se på Play imorgon.
(Jag får snart stryka ”kvällstrött” från mitt cv, så länge jag får behålla ”morgonpigg” är det ok.)
Midnattspysse!
Ha, jag slängde in rubriken här i en anagramgenerator och nu kan jag inte bestämma mig för vilket resultat som blev roligast …
Gardells bit tölpig (alternativt Gardells bi tölpigt)
Tillreda blöt spigg
Bödlar tillse piggt
Riggade blött spill
Bragd lite plötslig
Triggad pöl tillbes
… och många många fler.
Ojojoj, vad jag inte har tillagat stora djur from scratch!
Jag har mött en hel frusen lax en gång. Fick panik och mötte en räddande ängel: dagisfröken kom in i köket och sa att min dotter fått feber och att jag behövde åka hem med henne. Hon skulle ordna med en ersättare till köket.
/Bragd lite plötslig
mött möttare möttast, nu äre banne mej läggdags, jag har ju noll koll.
Sov gott, då, och tillse piggt bödlar i morgon …
Jag har precis svalt sista tuggan efter en storslagen måltid och kan inte tänka mig att sömnen infinner sig någonsin. Och ändå måste jag upp klockan ottan imorrn för att gå på Teslamuseum!
Tesla! Åh. Jag hoppas du samlar material till en stoooor rapport.
… skrev hon, som om hon vore drottning över Lottens bloggande i stället för en ödmjuk mottagare.
Fy mej.
Men äsch, du får önska dig precis hur mycket som helst, Annika! (Sedan gör jag tydligen, som Ninja konstaterade häromdagen, precis som jag vill och tar inte hänsyn till egentligen någonting!)
Precis som det ska vara! Allt blir liksom ännu roligare när du skriver ”i morgon ska jag blogga om korv” och så finner vi nästa dag en text om renläppar, eller korsikanska sumobrottare, eller en liten grön man. Typ. Härligt!
Har JAG konstaterat? Vafalls?
Närdå, då?
I förrgår kl 02:58!
”Jag var fakstiskt före SG med min ölbeställning!
Skillnaden mellan proletärt och monopolkapitalistiskt bajs. När kommer det inlägget?”
Äsch då, jaså det ….
Hej,
ni verkar ha trivts i Belgrad…men, har ni provat det oberoende serbiska mikrobryggeriet (samarbetar med Mikkeller) Kabinet Brewery?? Såg att ni åt på Manifaktura Restaurangen där de har alla lokala organic serbiska specialiteter…???
Det är detta jag menar: http://cohops.se/hantverksolens-intag-i-serbien-kabinet-brewery/