Hoppa till innehåll

Dag: 1 november, 2010

Om silvertejp inte funkar, är det trasigt

Det är höstlov. Man kan hitta på så mycket! Man kan bada i badhus, bolla basket, besöka biblo och gå på bio. Jag stoppade in barnen i bilen, startade och lade in backen.

Rassel, kabånk, klonk och donk!

Nu handlar det inte om vilken sekruttbil som helst, utan den älskade kombin från 1987, som ägdes av en söndagskörande bankman i 15 år. Tyvärr hamnade bilden sedan hos oss, vilket den säkert har beklagat mången gång.

(Fem barn! Orienteringsskor! En klåfingrig djefla man med tummen mitt i handen! Endast tak över huvudet i tunnlar och ett och annat sällsynt parkeringshus à 15 kr i timmen!)

Jag gick ut och tittade. Ptja, lite mossa och rost här och där som vanligt bara. Kanske skulle man tvätt… oj hoppsan. Där hänger minsann avgasröret på halv stång.

Ingen ko på isen! Håll i hatten! Silvertejpen hitåt!

Tänk att jag faktiskt tog fram något att ligga på först.
Tänk att jag faktiskt tog fram något att ligga på först.

– Jag klistrar, jag klistrar, jag klistrar, nynnade jag som en annan Strindberg.

Jag och Kristin i ”Ett drömspel” har mycket gemensamt.
Så fint. Jag och Kristin i ”Ett drömspel” har mycket gemensamt.

En komplicerande faktor i sammanhanget är att nybilen (som nog blir veteranbil snart den också) har tappat kamremmen. Och den kan man svårligen tejpa.

Kära kommentatorsbås: hur gör man om man är en motoridiot som inte har råd att köpa bilar nyare  än ungefär 1990-modellerna? (Om ni inte vet så kan ni snöa in på silvertejp eller superlim istället.)

Share
52 kommentarer