Hoppa till innehåll

Dag: 7 oktober, 2010

Nobelpriset i litteratur 2010

Det här är en tradition som vi ju inte kan sluta med. Men klockan är bara kvart i ett än så länge. Jag uppdaterar kl. 13:01 vem som kommer att tilldelas nobelpriset i december och ägnar mig inte alls åt gissningar i förväg eftersom jag inte är en god gissare ens när det gäller fotbollsderbyn och julklappspaket.

Om jag läser på och letar efter andras förhandstips, vimlar namn som dessa omkring:

Adam Zagajewski (polsk poet – vilket bara det är en snygg allitteration)
Adonis (vacker syrisk-libanesisk poet)
Alice Munro (kanadick som skriver lite psykologiskt om sin barndom)
Amos Oz (israel som studerar människans villkor, vad nu det kan innebära)
Chinua Achebe (nigerian som skriver om Afrika “med universell giltighet”)
Cormac McCarthy (amerikan som skriver våldsamma och blodiga historier)
Haruki Murakami (japan som skriver allt möjligt, bl.a. reportageböcker)
Ian McEwan (britt som gärna skriver om makabra och motbjudande situationer)
Janet Frame (nyzeeländskan som skrev “En ängel vid mitt bord”)
Joan Didion (amerikanska som bl.a. har skrivit om narcissistiska kvinnor)
John Ashbery (amerikansk poet som dessutom är konstkritiker)
Joyce Carol Oates (amerikansk samtidsskildrare)
Kazuo Ishiguro (britt, född i Japan, som skrev “Återstoden av dagen”)
Ko Un (sydkoreansk poet, f.d. buddhistmunk)
Les Murray (australisk poet som skriver om landsbygden)
Margaret Atwood (jättekänd kanadensiska som har skrivit hundra miljoner böcker)
Mario Vargas Llosa (peruansk [spansk] författare som sägs ha ett stort socialt patos)
Michel Houellebecq (fransk författare till “Elementarpartiklarna” – och man vet inte hans födelseår : 1956 eller 1959)
Milan Kundera (tjeck som skriver i alla genrer – minns ni Lena Olin i “Varats olidliga lätthet”?)
Roddy Doyle (irländaren som skrev “The Commitments”)
Thomas Pynchon (amerikan som skriver svart humor)
Tomas Tranströmer (say no more – vår poet som förlorade sitt talspråk 1990)
Umberto Eco (italiensk författare och filosof som skrev “Rosens namn”)

Oj, vad jag har många böcker kvar att läsa i mitt liv. (Lägg gärna märke till hur jag behandlar alla författare lika genom att ställa dem i bokstavsordning efter förnamnet.) Vill ni se mitt nattduksbord?

Inte en enda nobelpristagare här, inte.
Inte en enda nobelpristagare här, inte.

Jag tror att jag hoppas lite på Chinua Achebe bara för att han ser så vansinnigt barsk ut på den här bilden:

"Sätt handen på hakan som om du funderar" sa fotografen som trodde att han hade komit på något nytt.
“Sätt handen på hakan som om du funderar” sa fotografen som trodde att han hade kommit på något nytt.

Ni som har tråkigt på lunchen kan ju se tillbaka på 2009, 2008, 2007, 2006 och 2005 (fast skrivet två år senare, det är väl en intressant och väldigt bruten kronologi?).

Uppdatering 13:01

Förläggarna står och trampar vid dörren som Peter Englund väl står bakom och darrar, kantänka. Han kommer ut i grå kostym och säger … KLICK! Ljudet försvann! Jag hörde inte vad han sa! “Kartläggning av maktens strukturer …” Aha, nu kommer det på engelska! Mario Vargas Llosa! Oj, nu pratar Peter katalanska ett läspande språk!

Uppdatering dagen efter: Nejdå, det var alls inte katalanska, säger Översättarhelena som ser världen genom en lupp (vilket jag är mycket tacksam för). Han sa ”kastilianska”. Vilket egentligen är vanlig, hederlig spanska …  Slut på extrauppdateringen dagen efter.

Ur NE alldeles nyss:

Peter Englund hade ringt till Mario (och nu lade vi bort titlarna) klockan kvart i ett för att berätta. Han var då på väg till Princeton (N.Y.) för att undervisa.

Motiveringen löd tydligen:

Den peruanske författaren får priset för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag.

Hans? Vems? Sin måste det väl vara? Ska se om jag kan hitta ett klipp på hur han sade, den gode Englund.

—————-

Men himla klantreporter! Som säger till förläggare Björn Linell:

– Hur gammal kan Vargas Llosa vara idag?
– Ptja, vad kan han vara? Sjutti…åtta? Sjuttinie?

Vad ska de stå där och spekulera i det för? Slå snabbt upp det för bövelen!

—————

Nu sitter de i studion i SVT1 och är sura och förvånade och bestörta och besvikna för att Vargas Llosa blev nyliberal och så säger de att det ju är alldeles för sent att få priset nuuuu. “Hans tid är förbi!”

Det är sannerligen inte lätt att välja pristagare så att kulturkoftorna (ett ord jag verkligen gillar och använder utan att för den skull vara negativ; kofta är ett fint plagg) blir glada. Men ska man läsa något av honom fastän han är så gammal och liberal, ska man välja “Bockfesten”, säger de nu.

Kritikern Ulrika Milles kan inte förlåta honom för att han i en bok var gubbsjuk.

– Jag är sur! Jag tappade bort honom för länge sedan! Jag gillar inte det här!

Och så intervjuar de folk på stan som säger “näe, jag tycker att det det är roligare när de väljer lite mer okända författare som man inte har läst”. SVT rotar i arkiven och kan inte hitta något nyare klipp än en intervju som gjordes 1990, när han kandiderade i presidentvalet …

Och TV4 visar trav …

—————

Ja just det – han var bästis med Gabriel García Márquez, men de blev sedan ovänner när Márquez  tilldelades nobelpriset. De slogs till och med!

Uppdatering: Den skarpögde Örjan (som läste artikeln som jag ju länkar till här ovan) vet att de slogs redan 1976, när (nu blir det krångligt) de två männen med sina familjer var på semester och ”Vargas Llosa left his wife and children for a stunning Swedish woman”. Enligt artikeln grät frun ut hos García Márquez och hans fru, som rådde den försmådda att ta ut skilsmässa. The stunning Swedish woman försvann ur bilden, Vargas Llosa och hans fru blev vänner igen och förmodligen berättade hon vad hon hade fått för råd. Varpå slagsmål utbröt. Eller så bedrog alla varandra på alla håll och kanter, vilket jag håller för troligare, så det så. Slut på uppdatering.

Gabriel García Márquez med blåöga.
Gabriel García Márquez med blåöga.
"Sätt pekfingret på hakan som om du funderar" sa fotografen som trodde att han hade kommit på något nytt.
“Sätt pekfingret på hakan som om du funderar” sa fotografen som trodde att han hade kommit på något nytt.

————

Ursäkta, men … jag kan inte släppa det här … har jag eller Svenska Akademien fel i motiveringen? Är det  inte “för sin kartläggning …” det ska vara? Vänta …

Ah, vad skönt: det är två olika citat som cirkulerar och Svenska Akademien formulerar sig korrekt. Det som är fel står inte Akademien för. Puh. Där skriver de helt riktigt:

“Nobelpriset i litteratur år 2010 tilldelas den peruanske författaren Maria Vargas Llosa för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag.”

Språkpolisen drar härmed något gammalt över sig och går i kloster eller nåt.

———–

Lite senare:
Språkpolisen satte sig tillrätta för att slå upp några ord i SAOL på nätet. Men ack. SAOL hade gömts undan bakom nobelprisgardinen – alla gamla, trygga länkar gick bara till Akademiens förstasida. Men till slut kom jag rätt.

Share
40 kommentarer