Om jag hamnar på ett snuskhotell, är det viktigaste att det är helt och rent – annars tar jag ju bilder på möglet och hö-hö-hö:ar om det. Man kan höra mig säga:
– Det viktigaste är ju i alla fall att det är rent och fint, sedan kan det få ligga i tjottaheiti.
Om jag hamnar på ett rent hotell långt borti Åväbbla, kan man höra mig mumla:
– Nämen alltså det viktigaste måste ju ändå vara närheten till centrum, sedan får det se ut som det vill.
Nu ligger jag i en hotellsäng på Lidingö.
– Inte Åväbbla? säger ni.
– Mjaeh.
– Rent? undrar ni.
– Jahadå, Den djefla mannen beställde ett ”allergirum”, vilket man kan få utan att visa upp läkarintyg om morotsöverkänslighet.
Det är rent, men man måste åka både tåg och buss för att ta sig hit. Och när man vill ha te, finns det inte som på alla andra hotell (min egen statistiska undersökning har gett detta vid handen) tepåsar på rummet eller ute i korridoren eller ens i foajén.
Nej. Man måste köpa sig te för 20 kronor i lobbyn. Om man vill, kan man få låna en vattenkokare att ta med sig upp på rummet, men då måste man ju köpa en tepåse för 20 kronor eftersom varmt vatten har en lite fadd smak. Jag blev så besviken över detta att jag omedelbart i stor frustration knäckte en flaska med 1,8 dl vin för 85 kronor. Plötsligt var jag inte ett dugg sugen på te. Vi gav oss sedan ut på huppegupptäcktsfärd i korridorerna – och hittade en ismaskinsbokhylla med Ibsens samlade verk!
Vid frukosten fann vi att baconet var kallt och äggen var kalla och att luften var jättekall, men eftersom flingorna var av yppersta klass var frukosten ändå ok. Behållningen var annars taxichauffören som körde oss sent igår kväll när vi hade missat bussen:
– Kan man cykla till Foresta från tunnelbanan? sa min djefla man bara för att småprata lite.
– Rösta? Ska ni rösta? Moderaterna förstör det här landet. Ingen borde rösta! skrek taxichaffören så spottet yrde fram på vindrutan.
– Nej, Foresta … hote… äh, cykla, finns det en cykelbro här så att ma…
– Ska ni nödvändigtvis cykla, finns ju Tranebergsbron. Vad ni nu ska där och göra.
Så varför fick jag just detta hotell att övernatta på i födelsedagspresent? Visserligen rent och trevligt, men inte billigt, inte fabulös frukost och faktiskt ganska långt bort från Söder, där vi ju såg Sissela Kyle igår?
Jo, för den fantastiska utsikten.
Hotellet ligger högt och man kan se långt och känna sig som Jätten Jorm med milsvid vy. Nu är jag ju inte någon estet eller utsiktsmänniska, men den djefla mannen (esteten) försöker tappert sedan 24 år lära mig att bli romantisk. Ett högst otacksamt sisyfosarbete.
Och nuuuu sitter jag på tåget mot Linköping för att spela match. Den djefla mannen ska ta tåget hemåt.
Synd bara att jag nyss upptäckte att det är jag som har bilnyckeln. Kapten Haddock hade i detta läge sagt:
– &%"#€∞£∞£∞$#€%&@£!
Min organisationstalang sprutar omedelbart igång: Var står bilen? Troligen vid stationenen i Eskilstuna.
Finnes reservnyckel i hemmet i E.?
Om så är fallet kan ju lämplig tonåring bussledes, med reservnyckeln försedd, möta den hemvändande…
Lilla vän! Vilken maximal otur, utsiktsmässigt alltså. Ni kunde lika gärna ha övernattat i vårt strykrum (en hade fått sova på strykbrädan, men ändå)som har utsikt över en bakgård.
Själv ÄLSKAR jag dimma precis som Bo Bergman:
”Jag älskar dimman som släpar våt över kajer och torg i natten
och lyktans ögon våta av gråt
och lukten från gatan och visslans låt
från en spöklikt skymtande båt
ute på Mälarns vatten”
Jag skriver av från den inramade, handskrivna ”Stadsbarn” som dikten heter, som hänger vid mitt skrivbord. Min älskade dotter hade hört mej njutningsfullt citera den dikten varje gång det var dimma. Hon skrev av den åt mej, dekorerade med en liten blyertsillustration och gav mej det hela i födelsedagspresent, just ett av de åren då hon var som mest tonårsrevolterande och kastade ut mej så fort jag vågade sticka näsan innanför dörren till hennes rum. ”Jag hatar dej. Jag vill inte se dej!”
Det gick över. – Det här berättar jag för att kanske ge lite tröst till andra tonårsmorsor. A propos dimma …
Sk*t!! Nu blev det fel med radbrytningen i dikten. Första raden ska sluta på "våt", så klart. Annars ser det ju inte bra ut med alla rimmen på "våt" som följer. Jag säger som kapten H: -¤&£#§)]&¤
Ö h t tycker jag att den lilla lilla rutan för kommentarer på nåt vis snöper ens kreativa och rättstavande förmåga. (Det gäller att hitta på nåt att skylla på när det blir fel, hehe.)
Och tänker man på vilka felskrivningar man kunde ha råkat ut för som rim på "våt" så får man ändå vara glad att det inte blev värre …
Hur var Sissela Kyle???? Eller försvann hon också i dimman?
Hotellfrukosten (som helst ska inkludera färskpressad juice), skön säng med bra kudde samt nystädat, brukar vara mina hotellkäpphästar. Jag kan tänka mig att utöka listan men inte begränsa den. Undrar om te på rummet eller bra duschtvål kommer på fjärde plats?
Apropos dimma så var den gamle och jag april 1958 5 dagar i Neapel och såg inte Vesuvius en enda gång…
Men vi hade trevligt ändå!
Det är tanken som räknas
(Och förresten – OM det hade varit fin utsikt, var det ju för banalt att blogga om!)
Först tänkte jag utbrista Arme man! om en så tapper karl som försöker vara romantisk med en kvinna som bara sniffar runt som en blodhund efter mögel i vrårna. Men sen tänkte jag Arma kvinna! att ha en så envis man som släpar upp henne på dimhöljda berg mitt i vintern. Till slut fastnade jag för Lyckos er! som har varandra som gillar att vara på hotell tillsammans.
Så då utbrast jag det.
Herregud! Jag minns att jag var lite spänd när jag skulle boka in dig i Uddevalla i höstas. Att du skulle sova gott och vakna torrt och så. Jag anade nog redan då hur noga du var. Men hade jag vetat hur noga, hade jag nog aldrig vågat utan att själv ha bott på hotellet i fråga, kokat the, men druckit juice och självklart också låtit en mögelhund gå igenom stället. (Men oops – är hon bara allergisk mot morötter eller ingår också pälsdjur som miljölyte?)
Du sa att du sov gott. Puh!
Lycka till med bilnyckeln. Skickar några tröstens ord från Värmland ”de orner se, å orner de sennte så kvetter de”. Hajar du? Och grattis till din romantiske man. Hmm, det närmar sig Valentin…
Fonetisk skrift är inte min starka sida. Men ”de årner sä nog”
Alltså, frukosten är nästan viktigast! Det ska finnas allt!
Nu måste ju någon faktanörd säga något om den dugliga Vilhelmina Skogh – gotlänning minsann – hotell Grand skapare i vars f d bostad du nu sovit. Så då ber jag att få citera:
Vilhelmina Skogh dog helt utblottad på Grand hotell i Stockholm vid 76 års ålder. Hon hade ett omtumlande liv bakom sig.
Under sin storhetstid byggde hon bland annat Turisthotellet i Rättvik och lika ståtliga Järnvägshotellet i Storvik. Hon drev även societethotellet i Bollnäs, Grand i Stockholm och byggde privatbostaden Villa Foresta – som i dag är hotell.
Vilhelmina Skogh var en av de stora hotell- och krogentreprenörerna under sin tid. Hon influerades av den franska matlagningen och introducerade bland annat grönsakerna och olivoljan i den svenska hotellnäringen.
Lokalt i Rättvik såg hon till att samhället fick sin första telefonförbindelse och även elljus.
Obekräftade rykten gjorde gällande att hon dessutom var kungens, Oscar II, älskarinna.
(Jag har förstås skrivit allt rätt, få se nu om den lilla rutan här sköter sig!)
Och utsikt över dimmornas bro hade ni alltså!
Sen hade jag tänkt tipsa om ett hotell i hufvudstaden som jag fått rekommenderat (inte för att jag själv har anledning så ofta).
Men har naturligtvis glömt vad det heter, fördömt! Det ska vara inrymt i ett antal våningar på Östermalm, billigt och charmigt. Nä, jag får återkomma när jag kommer på det. Eller vem det var som tipsade mig (har jag också glömt).
På Foresta har jag varit på en konferens en gång, men för att vara motvalls bestämde jag mig för att inte boka in mig på konferenshotellet som alla andra utan bodde på ett hotell på Söder i stället. Det var visserligen bara halvtrivsamt men serverade en frukost som nästan var i klass med tyska hotellfrukostar (som enligt min begränsade erfarenhet är bäst i världen). Minns inte vad det hette, men det låg typ vid Slussen.
Jag har förlorat en basketmatch med 2 ynka poäng idag. Allt var domarnas fel. Och motståndarnas.
Stackars Eva, som bokade hotell åt mig och såg till att det fanns strykjärn fastän jag inte behövde’t bara för att jag framstår som en hotellfascist.
Alla som tänker boka hotell åt mig: de absolut, absolut värsta hotellen som finns, måste ju vara sådana som man inte kan blogga om. Självklart då att man tackar de högre makterna när ett i övrigt ok hotell serverar möglig leverpastej och hårtussar i duschen.
Men vad är väl ett hotell när man har förlorat en match med 2 poäng?
Den Blyga (oj, vad jag måste kommentera i mitt eget bås) — Sextonåringen tog Sexåringen på axlarna och åkte buss till stationen för att där möte den nyckellöse Djefla mannen. En på det hela taget tydligen lyckad utfärd, efterom bussresor för en sexåring kan jämföras med himmelriket eller Gröna Lund.
Ja, jag har ju utfärdat datorförbud för mig själv så här sent på dagen. Men det är egentligen inte jag som skriver. Eller så har jag hittat en knapp som gör att man kan skriva kommentarerna vid en tidpunkt och sedan — klick — se till att de inte publiceras förrän flera timmar efteråt.
Tänk sedan när vi tågcharterreser ner till […] (fyll i lämpligt resmål) och tar in på hotell. Bäva månde alla hotellägare.
Ö-helena: Det finns ett sjömanshotell vid Slussen. Med träningslokal.
G’natt!
Lotten, om du någon gång ska övernatta i Varberg så finns där bland andra hotellalternativ ett som heter Hotell Gästis. Hur det förhåller sig med tepåsar, allergisäkerhet och annat vet jag inte, men jag tror nog att frukosten är god. I vilket fall så kan man där
ÄTA FRUKOST MED STRINDBERG.
BADA MED LENIN.
SOMNA MED SELMA.
Hotellet har 15.000 böcker!
Hej Lotten, välkommen till Jag kan sluta när jag vill-klubben!
dieva: Det hotellet rekommenderade min krigarfrisör nyligen. Jag minns inte heller vad det hette, utom att det har samma namn som en gata (troligen gatan det ligger på).
Lotten: Vad kul att se Åväbbla i skrift! Jag trodde det var ett uttryck så tokregionalt att det saknar motsvarighet nån som helst annanstans, men så är alltså inte fallet. Härligt! Fast här säger man Åvävvla (ungefär, det är lite otydligt vad man egentligen säger; en viss spanskhet finns tydligen även på dessa breddgrader eftersom vi slirar så duktigt mellan b och v).
Agneta håller jag förstås bara med, Gästis är en upplevelse snarare än ett hotell. Och Varberg lär alltid tillhöra mina älsklingsstäder.
Ok, tågcharter till Varberg, anyone?
Det är ju väldigt vitt, utsikten…
HAHAHAHA! Humor att få dimma på utsiktshotellet! Själv lotsade jag samma dag mina improvänner över Tjörnbron som också har fantastisk utsikt. I vanliga fall. ”Skåda, den ljuva utsikten som inte syns!”
”If you missed the view, at least you viewed the mist” – gammal irländskt djungelordspråk.
Gammalt!
Suveränt, Olsson, den har jag aldrig hört — hur gammal den än är!
Antager Ni aldrig hann besöka Millesgården i dimman.
Borde ha varit en annorlunda upplevelse.
Läst lite på internet om Wilhelmina Skogh och Villa Foresta.
Inser då att Ni åkt från vår hemstad i Södermanland, till ett hotell som ligger på en ö i Uppland, men ändå övernattade i Södermanland.
Ingen gåta. Förklaringen – Foresta ligger i kvarteret Södermanland
Det var som fan, Örjan! Hade jag ingen aaaaning om!
Tack!
Var lättinhämtad information.
Stod angivet i Wikis artikel om Wilhelmina Skogh.
Fascinerande kvinna och genuin entrepreneur.
Likartad person idag som hela tiden vill starta nytt?
Melker Andersson?
Miss Gillette: Jag är rätt säker på att jag fick rekommendationen när jag var i Lund av någon från Varberg? eller möjligen Uddevalla?
Hotell Riddargatan? Nej, det är inte det jag tänker på.
[…] sovit på detta Foresta en romantisk natt med min djefla man som hade valt hotellet pga. utsikten. Utsikten som inte rör mig i ryggen. Vad är väl utsikt mot en rejäl frukostbuffé? I alla fall var det rejäl dimma när vi var där […]