Hoppa till innehåll

Dag: 5 maj, 2006

Ojulkalendern den 5 maj 2006

Dags att gissa hemlisbloggare igen! Våga er på en gissning även om ni bara får fram ”det känns lite som …” eller ”hm, Hjalmar Söderbergskt”. (Ni som inte har varit med om sådant här förut, kan läsa gamla exempel här, här och här.)

Jag skriver alltså här nedan (med röda bokstäver) som om jag vore någon annan – en hemlisbloggare som ni kan identifiera genom att se på stil och … eller … innehåll. Man vet inte om det är en död eller en levande, man vet inte om det är en författare eller en fiktiv person. Dessutom kanske jag har ändrat innehållet så att det passar i nutid. Fast bara kanske. Gissa hur många gånger ni vill och hur fel ni vill – och vinn en av de tre bloggtröjorna (se i högermarginalen).

Vem är det som bloggar så här?

Kunde inte sova på hela natten. Hade lite feber och bekymrade mig för julklapparna. Steg upp kl 11 som vanligt. Kaffet smakade inte alls gott – det var för starkt och mjölkskummet stenhårt. Hon som serverade det slog så hårt i dörren att jag blev förbannad.

Min man berättade på förmiddagen att hans kompanjon skulle äta middag med oss i kväll, och honom tål jag inte. Även om han är svartsjuk och gnäller på sin hustrus smycken och fåfänga &c, så kommer min man överens med honom. Förlorade alla aptit och äcklades av karln när han förra gången fjäskade för mig.

På eftermiddagen klädde jag mig i min rosenröda mysdress och allt föll på plats: frisyren blev perfekt och jag var till och med nöjd med min figur. Men mellan 16 och 20 hade jag ett helt förfärligt jobb i att duka och fixa bordet för 30 gäster. Min man skällde på mig för att jag slösar. Tsst, bagatell. Gav Stina en örfil eftersom hon slog sönder en tallrik.

När det var dags för julklapparna fick jag flest, till stor besvikelse för vissa närvarande. Allt jag fick tyckte jag om – särskilt min briljantring, som gnistrade som Plejaderna. Jag låtsades att jag inte förstod vad min man menade när han kom in till mig och ställde en massa irriterande frågor, gick och smällde igen dörren efter sig. Karlar är alltid orättvisa.

Facit levererar jag runt midnatt som vanligt, trots att alla ni då är på fest och rullar hatt, sover eller är ute och stjärnskådar.

Share
43 kommentarer