Hoppa till innehåll

Etikett: födelsedag

Bildsafari i hufvudstaden

Igår kväll firade jag och mina syskon – Broder Jakob och Orangeluvan – att mamma fyllde 70 år.
Vi var här. (Någon som känner igen stället? Stamgästerna har suttit här sedan 1961. Man måste stå i en otroligt nervös kö och riskerar att inte ens få sitta bredvid varandra om man är fler än en – och vi var ju fyra.)

På väg hem till Broder Jakob gick vi förbi Operan, där en liten tusenbroder hade tröttnat på livet och lagt sig på ett lejon.

Strax utanför gamla Riksdagshuset såg Stockholm ut som ett vykort. När jag var liten och utomlands skickade jag sådana här vykort till nästan alla klasskompisar. Jag skrev med min fula handstil vad jag ansåg var otroligt roliga och helt osanna skrönor om vad jag gjorde utomlands.

I Gamla Stan tog jag denna bild under de andras suckande, huffande och puffande. BH-affären för stora brön på Västerlånggatan sägs vara den bästa och den roligaste. (Jag har själv ingen erfarenhet.)

Så här ser Broder Jakobs ”gardin” ut. Allihop i korus nu:

”Neeeeej, har han hängt upp en Viola Gråsten? Den har ju gått sönder!”

Förfäras åt syndarens illdåd.

Nu flyger jag till Umeå. Schas, väck, flyg fula flygkapare och flygplansmotorstopp!

Share
20 kommentarer

Björn Borg fyller 50 år idag

Den lilla Lotten från 1970-talet förvånar mig. Tydligen (vilket jag skrev om när Stenmark fyllde 50) satt jag varje dag och klippte ut allt på tidningarnas sportsidor. Nu har jag hittat en pärm till, med rubriker som

Åby ger lugnande besked – Ingen fruktan för Brasilien
(Sverige spelade 1-1 mot dem senare.)

Livet är ingenting värt om jag missar finalen, säger Argentinas skadade stjärna Leopoldo Luque (Leopoldo? Vem?)

Ronnie Peterson lämnar Lotusstallet (Observera datumet: 3 september 1978. Inte lång tid kvar.)

Byskes vilja gav resultat (De slog Älvsbyn med 1-0.)

Kjell Johansson är i fin form (Jadå, Björn Borg också, men honom har vi skrivit om så vansinnigt mycket.)
(foto: Jacob Forsell)
Expressen 26 december 1978 . Björnen sover, björnen sover.
Ur artikeltexten:
Borg vaknar. Gör sin morgontoalett. Kammar till det långa håret. Flygkaptenen får sin bild. En ny flight väntar.

Ser ni att han har himla obekväma hörlurar på sig? I bildtexten står det att det kanske är Jerry Lee Lewis han lyssnar på eftersom han gärna ”lyssnar till popmusik i hörlurarna”.

Tillbaka till de andra urklippen. Under VM 1978 var vi tydligen oroliga för Ralf Edström, som var ett så kallat frågetecken i precis alla artiklar. Ett 192 cm långt, värmländskt frågetecken skrev någon till och med. Åby talar ut i pressen dagen före Brasilienmatchen.

– På torsdagen var Ralf under sin vanliga standard, precis som alla andra på träningen.

Det där med långa nyckelspelare som spelar under sin vanliga standard … det … det låter så bekant … hm.

Share
9 kommentarer

Snart fyller Frank Andersson 50 år

Jag har förut berättat om att jag har onödig kunskap som skramlar runt utan kategorisering eller sortering i huvudet. Ingemar Stenmark fyller år 18 mars, Björn Borg den 6 juni och Frank Andersson den 9 maj. (Nej, jag brydde mig inte särskilt mycket om Linda Haglund.)

I King Lear (Shakespeare) säger Cornwall strax innan han skär ut Gloucesters andra öga :

– Out, vile jelly! Where is thy lustre now? (Bort fula slemklump, var är nu din glans?)

Ibland tänker jag att de här kunskaperna som bara tar plats, skulle plockas ut på samma sätt.

Men det var ju alls inte detta jag skulle reflektera över nu. Nej, i en av morgontidningarna skriver man idag om Frank Anderssons stundande 50-årsdag och att brottningen saknar stora personligheter som han. ”Han var stor stark och snygg” skriver de, och ja, det får man ju hålla med om. När han 1977 vann VM med en oväntad halvnelson, stod jag och kikade på tv:n i en dörrspringa eftersom jag av någon anledning inte fick se spektaklet utan hade blivit beordrad i säng av mina föräldrar.

Jag har alltid gillat de här bad boysarna inom idrott – Patrik Sjöberg fick röka och dricka öl bäst han ville, tyckte jag. När vi på Nationalencyklopedin skulle haffa de stora idrottsstjärnornas underskrift och få tillåtelse för att publicera videosnuttar på cd-romversionen, var bad boysarna alltid de svåraste att hitta. Nåväl, nu trasslar jag in mig i minnen igen.

Den där notisen om Frank Anderssons födelsedag avslutas med:

Tävlingen och segern var alltid huvudsaken och det är som den greppvillige och högambitiöse brottaren Frank Andersson vi framför allt kommer att minnas honom. Men minnet av den levnadsglade ”Frankie Boy” lär inte heller tyna bort i första taget. Med alla myter, överdrifter och sanningar.

All right. Men vilka formuleringar kommer man att använda sig av när karln dör då? Jag vet att man skriver nekrologer i förväg på tidningarna, men hallååååå, gräv upp korrekturläsarna igen!

Share
6 kommentarer