Hoppa till innehåll

Etikett: bajs

Badtradition med bajsparentes

Vi tänker slå badrekord. Jag har precis hittat förra rekordnoteringen i html-bloggen som jag hade då: 1999-09-09.

Vi var nyinflyttade, hade bara tre barn, fick plats i bilen och inspekterade kommunens alla badplatser. (Jag måste köpa nya sandaler – använder ju fortfarande samma som på bilden ovan.)

Nu härdar vi oss för att våga oss på att bada 2009-09-09. Det är alltså det traditionsenliga doppet – rekordet slår vi förstås den 10 september. (Alla självplågare och vinterbadare samt fakirer fnyser förstås åt vår extrema mesighet.)

Igår såg jag ut så här. Det var inte särskilt kallt, men inte heller särskilt skönt eftersom jag är svinförkyld och bara måste sympatibada med barnen.

Sexåringen drabbades plötsligt av toalettbehov där på stranden, men eftersom detta har hänt förut visste han vad han skulle göra. Fast det var svårt.

Strandtoaletten – som kanske är en installation av Konstfack – var låst på ena sidan och väldigt olåst (utan dörr) på andra sidan.

 

Eller vaddå dörr, det saknades allt utom just toalettstol. (Om man vill, kan man granska bilden och se vad som finns i toan förutom träbitar, kottar, stenar och flugor.)

Och vad händer? Blir barnen äcklade, upprörda och illamående? Ropar de på hjälp och kräks i en buske? Drabbas de av toatrauma och känner sig strandkränkta? Nej. Sexåringen ropade så det ekade över hela sjön:

– Skynda dig mamma! Bajs! Det här kan du ju blogga om!

Share
10 kommentarer

Eat shit and die!


Steel Magnolias var en liten trevlig bagatellfilm på sin tid (1989). Nu har den vuxit eftersom den var en av Julia Roberts första filmer och Shirley MacLaine är så bedårande elak i den. En av hennes repliker är:

– Eat shit and die!

Japp, Steel Magnolias kan man se igen.

En helt annan film är Full Metal Jacket (1987). Den är ju känd för att den … är just Full Metal Jacket. Och väldigt bra. Underligt är att jag inte har sett den sedan den gick på bio. Oj, Matthew Modine ser lite sliten ut idag.

I denna film är det en rekryt som skriker … tadaaa:

– Eat shit and die!

Nu skriker jag sällan på engelska, och jag har heller inte skrikit ”Ät skit å dö” som jag hörde en ljuv tonåring skrika åt sin öldrickande lika ljuva kompis ute på busshållplatsen inatt.

(Ni undrar om jag var vaken inatt igen? Jahapp. Femtonåringen hade fyra kompisar på övernattning. Sov de? Nej. Hoppade de studsmatta klockan 03.35? Japp. Tittade de på ”Secret Window” i gryningen? Japp. Sover de nu? Jahapp.)

Men. Ni har nu läst allt detta bara för att jag ska kunna publicera dagens bild med lite oklar skärpa.
Mammasnigel:
– Nejnej, glid inte förbi! Stanna här, det är fullt av protein och fibrer!
Barnsnigel:
– Uäärk, jag vill ha ketchuuup!

Denna idyll ägde rum i lördags när det hade regnat ett bra tag. Sniglarna var överallt och jag kände mig lite som Tippi Hedren i Fåglarna eftersom Trettonåringen och Bästisgrannen flaxade omkring mig, tjutandes, skrikandes, pipandes och hoppandes. Själv gick jag med starka, stora kliv rakt fram … tills jag hittade bajsmåltiden. Ett bra tag trodde jag att det var en kompis de käkade på, men han var i så fall i upplösningstillstånd. Jag låg på mage och svor över skärpedjup, regn på linsen och min vanligtvis lydiga kamera och bytte vinkel gång på gång tills … klafs.

– Oj, jag krossade mamman med armbågen!

Är detta en allegori? Symboliserar mamman småföretagarna i världen? Eller är bajskorven kanske en omvänd eufemism som trivialiserar den djupare mening som ju fekalier i poesin plägar ha och som … nej. Det är bara en naturbeskrivning med liv och död.

Eat shit and die.

Share
29 kommentarer

Kiss & bajs! Kiss & bajs!

Ett varmt tack! Någon har redan gödslat vår gräsmatta ! Jag slipper! Ett fyrfaldigt leve för allt som göms i snö!

Nu undrar man ju: vad heter djuret?

Mina kunskaper i fekalieologi är inte fräscha. Katter gräver ju ner sin faeces, eller? Korvarna ser rätt stora ut, är det jättekatter som i The Goodies?

Exkrementer från hundar så här långt in på gräsmattan verkar en smula försumligt – de sitter väl oftast fast i ett koppel?

Kan det vara en älg som har bajsat? Nej, deras spillning ser väl ut som avlånga kulor? Vi som inte ens bor på landet!
Men vad är det där i bakgrunden? Rester från nyårsafton!

Av detta drar vi Sherlock Holmeskt slutsatsen att korvarna kan vara flera månader gamla i alla fall. När de tinar fram ligger de i en grop och ser nya ut. Katt?

Stackars hundar, förresten. Några av deras mest använda toaletter är våra gjutna, jättemaffiga grindstoplar. Men där får de bara kissa när inte jag ser, tydligen. De gånger som jag står i trädgården, drar hundägarna sina kissnödiga hundar förbi stolparna så att det piper i struparna.

– Nej, kom nu, kom nu säger jag! väser matte.
– Men men men varför får jag inte kissa där just idag? piper hunden och spjärnar emot och sätter sig nästan på rumpan som vore det en tecknad film.

Share
21 kommentarer