Hoppa till innehåll

Etikett: apparater

Jag och mina apparater

Idag åkte jag till affärn med den nyss inköpta, sprillans nya, jättesnygga elvispen som plötsligt inte ville vara med och leka längre. När vi tryckte ner knappen som det stod TURBO på, lade den av, spottade ut visparna och slöt sig som en mussla. Visparna som alldeles nyss satt där de skulle, passade plötsligt inte i sina hål. Affärn skakade på apparaten, ruskade på huvudet och sa nääääää. Och gav mig pengarna tillbaka. (Yes! Sedlar!)

Kan man då överleva utan elvisp? Jahadå, här har ni familjen med gräddvisparmuskler och en gammal mekanisk vevvisp.

Så har vi då kameran som gick sönder under Bokmässan. Orsaken var “fel”. Utan förvarning gav den mig en order som var glasklar men som alls inte löste problemet:

Tryck. TRYCK. T-R-Y-C-K! Trycktrycktryck.
Tryck. TRYCK. T-R-Y-C-K! Trycktrycktryck. Tryckelitryck!

Med stor hjälp av kommentatorsbåset lyckades jag häromdagen hitta en kameralagningsbeskrivning som löste problemet. Man tar bara fram sina finaste skrivmejslar skruvmejslar och skrivar skruvar och har sig ett tag och så letar man upp ett litet rött hjul som har hakat upp sig och så pillar man lite på det och häller ner lite symaskinsolja så blir det så bra så.

Kameran utan bottenplatta. Inte alls särskilt imponerande.
Kameran utan bottenplatta. Inte alls särskilt imponerande.
Lägg gärna märke till hur jag lyder order och använder en tejpbit för att samla skrivarna, förlåt skruvarna, som annars lätt dansar ner på golvet.
Lägg gärna märke till hur jag lyder order och använder en tejpbit för att samla skrivarna, förlåt skruvarna, som annars lätt dansar ner på golvet.
Se, vilken bildkvalitet! Bilden är förstås tagen med den nu fungerande finkameran som till och med avslöjar att bitsen är dammiga.
Se, vilken bildkvalitet! (Bilden är förstås tagen med den nu fungerande finkameran som till och med avslöjar att bitsen är dammiga.)

Men min allra finaste apparat är förstås datorn. Eftersom den följer med mig överallt, får den vara med om både det ena och det andra, t.ex.

  • påmmfritt i eluttaget
  • vin i tangentbordet
  • baconfett på skärmen
  • Dramatenskådespelares frustspott (jag satt längst fram på parketten – datorn låg på golvet)
  • te i tangentbordet
  • blyertsstift i eluttaget (det är ju magnetiskt)
  • öl i tangentbordet.

Häromdagen fick datorn och jag uppleva något alldeles nytt tillsammans:

Frågan är bara hur det funkar.
Frågan är bara hur det funkar. Och om man kan kalla det hela en falloid installation.
Share
19 kommentarer

Idé: Håfströms nästa film!

”Jurtjyrkogården” och Stephen King i all ära, men Mikael Håfström kan komma hit till The Haunted House in Eskilstuna för inspirationssamtal: ”Apparatkyrkogården” nästa!

Kaputt: elvispen Resley (ni förstår väl namnet?), matberedaren Ramsay (felstavad, skulle ha varit Ramsey), fina sjuttiotalsmuggen från 1970-talet, hårtorken som inte ens hann få ett namn och strykjärnet Darth Vader.

Allt går sönder!

  • Vispen klarar att röra om i vätska utan motstånd, men jag tror att potatismoset som häromdagen kröp in i motorn har gjort Resley lite svag.
  • Gustafsbergsmuggen i plast är tydligen värd en hacka av sentimentala skäl, men inte så här sprucken och med konvex botten.
  • Den nyinköpta hårtorken hittades trasig högt uppe på en hylla – men man kan fortfarande sätta på den så att den blåser fint. Dock har man där bak direkt ingång till en propeller som drar åt sig hårslingor och små barnfingrar. (Ingen vet hur den har gått sönder trots noggrann utredning och hårda förhör.)
  • Strykjärnet Darth har slutat att pffft-andas. Det blir inte ens ljummet och trots spett och hacka är jag inte människa att ta mig in i det för att kolla sladdar och kopplingar.
  • Matberedaren Ramsey fungerar perfekt. Om det inte bara vore för att den lilla, lilla plastbiten som skulle ha suttit i locket och som låser upp spärrfunktionen har flytt sin kos. Jag har provat att med superlim klistra fast en bit lego och jag har letat efter likadana lock på loppis. But no.

 

Den gamla musikapparaten och den nya kommer inte överens och trots ihärdiga försök (närkontakt) har vi inte fått dem att para sig.

Kök är inte kök utan tillgång till musik. Den gamla bergssprängaren (den dammigare, mörkare på bilden) var så bra, så bra. Därför får den stå kvar och soptippsmogna, strax bakom den lite nyare.

Stolt stående, men impotent.

 

Fläkten (som heter Magnus Ljung, ni förstår väl varför?) står sedan i förrgår död som en mumie i ett hörn i tvättstugan. Utan fläkt tar det ett par dagar att få tvätten torr, så här krävs snabba nyinvesteringar eftersom minst en tvättmaskin (som förresten heter Bultens Bror) fylls varje dag. (Bulten själv dog i en brutal trumlossningsolycka för fyra år sedan, samma dag som diskmaskinen Sussi slutade att susa.)

Uppdatering: En enig kommentatorsjury har beslutat att det är i en luftavfuktare vi ska investera.

Ringklocka (utan namn!) med rumpan bar.

 

Dörrklockan säger just nu inte ding dong, inte pling plong eller ens rrrrring. Den säger ”kluhuck”. Jag resonerade med den under avklädning medelst skruvning, men tröttnade och började istället att riva ner de knottriga vävtapeterna.

Strunt samma – huvudsaken när att ni förstår varför Resley heter Resley och Magnus Ljung heter Magnus Ljung.

Svar 1:
Japp, Magnus Ljung är svordomsforskare och fläkt heter ju ”fan” på engelska. (Hurra Marianne!)

Svar 2:
Elvis Presley – Elvisp Resley. (Bravo Ullah!)

Share
44 kommentarer