Hoppa till innehåll

Etikett: 2013

Nobelpriset i litteratur år 2013 …

Allt om Nobelpriset i litteratur är redan skrivet.

Just nu (kl. 12:22) har inte 2013 års vinnare inte tillkännagetts än, så jag tänkte att jag skulle fördriva tiden genom att berätta om just detta pris. I dessa banor gick mina planerande tankar:

  1. ”Nobelpriset for Dummies” kan jag (inte särskilt fyndigt) kalla inlägget – men fan, den beskrivningen är ju redan publicerad på SVT:s sajt.
  2. Nåmen … jag kan dela med mig av lite roliga tips om hur man bär sig åt för att över huvud taget vara i närheten av att gissa rätt … nähe, för sånt finns redan i Sydsvenskan.
  3. Att modeblogga om Peter Englunds brungrå kostym med beige skjorta, mörkblå slips med ränder samt bruna skor är ju inte alldeles upphetsande.
  4. Om Haruki Murakami får priset kan jag skriva jätteolämpligt och förvirrande om hans namn och Harry Martinsons dödorsak.
  5. Men hjääälp. Jag hade egentligen inget att säga 20052006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 eller 2012 heller.
  6. Mmmmm. En kanelbulle. Gott.

Tänk om ingen brydde sig om Nobelpriset. Tänk om Vetenskapskademiernas  och Svenska Akademiens ledamöter beordrades ut på stan med banderoller och flygblad samt megafoner.

 

– Glöm inte bort Nobelpriset!
– Nobelpristagare är också människor!
– Nu får det vara slut på smusslet – synliggör Nobelpristagarna!

Och tänk om Börssalen kl 13:01 var helt tom på folk.

Vid just detta tillfälle var det bara jag och Lennart Hellsing som var där.
Vid just detta tillfälle var det bara jag och Lennart Hellsing som var där.

Och tänk om den ständige sekreteraren då kom ut ur dörren, lite fnittrande och ganska oförberedd.

I brist på Peter får vi ta Sture.
I brist på Peter får vi ta Sture.

Och tänk om han då försiktigt sa:

– Hallå …? Är det någon här! Tjuhundratrettons pris går till … äh va fan.

Och tänk om han då gick in till de andra ledamöterna (oklart hur många) och bara sa:

– Skit samma, kom nu går vi ner på Den Gyldene Freden och tar en pilsner. Horace betalar!

Ja, tänk om.

Uppdatering kl. 13:02

Det blev Alice Munro:

Hoppsan, jag råkade visst hinna ta en skärmdump innan redaktörerna på NE han klicka på publish. Eller hinna och hinna … jag kanske faktiskt satsade som en hundrameterslöpare på denna bedrift.
Hoppsan, jag råkade visst hinna ta en skärmdump innan redaktörerna på NE han klicka på publish. Eller hinna och hinna … jag kanske faktiskt satsade som en hundrameterslöpare på denna bedrift.

Peter Englund sa först ”det blir en kvinna”, sedan när folk började tjoa eftersom könet för dem var väldigt viktigt, sa han ”lugn, lugn” och sedan – kanske eftersom Munro är specialist på att skriva korta berättelser – läste han den väldigt korta motiveringen:

”Den samtida novellkonstens mästare”

Uppdatering kl. 13:22

Hon debuterade när hon var 37 och har redan (som 82-åring) deklarerat att hon är färdig med skrivandet. Hm, det verkar vara en trend; förut fick man Nobelpriset och pallade sedan inte skriva en bokstav till pga. pressen och ångesten. Numera får man Nobelpriset när man har lagt av, så att det inte gör så stor skada. Det är som idrottspriset ”Stor grabb”, som man får efter lång och trogen tjänst när man inte darrar på fotleden av prestationskollaps.

I Svenska Akademiens pressrelease står att hon har en klar stil som känneteckas av en psykologisk realism samt att vissa ser henne som en kanadensisk Tjechov. Som jag inte alls tycker har en klar stil. Nu är det dags att välja in mig – jag vill vara med och skriva pressreleaserna!

Uppdatering kl. 13:50
Roligast idag! (Innan ni läser, ska ni vet att Tomas Brolin [när han nyss hade brutit foten den där hemska dagen på Råsunda 1994] när han fick frågan vad han nu skulle göra under rehabiliteringen, kanske läsa böcker, svarade: ”Nä, haha, sjuk blir jag aldrig!”)

Share
91 kommentarer

Det allra bästa år 2012?

År 2012 inleddes med att jag slog näven i bordet och insåg att det skulle bli 30-årsjubileum för mitt liv med värkande knän, och att det ju var helt på tok. Jag styrketränade, vilade, gick till doktorn som sa PUMPALÄNS! och sög ut mystisk vätska, sprutade in kortison och gav mig en artrosdiagnos.

Tydligen är skelettet vid pilarna lite fransigt.
Tydligen är skelettet vid pilarna lite fransigt.

Sedan skickade han mig till en knäspecialist som sa:

– Men menisken är ju trasig!

År 2012 avslutades med att jag fick en tid för meniskoperation: den 10 januari klockan halv tre. Nu är jag mest bekymrad över att jag måste fasta i 15 timmar före operationen, för så hungrig har jag då aldrig varit förut.

År 2012 var ännu ett OS-år där jag inte fick deltaga på annat sätt än så här.
År 2012 var ännu ett OS-år där jag inte fick deltaga på annat sätt än så här.

Nu måste jag satsa på att få vara med under vinter-OS 2014 – samma år som det är fotbolls-EM. Skicka ut mig i världen så ska jag skriva er sönder och samman!

Eller prata omkull er via radio; kolla jag är ju jätteseriös!
Eller prata omkull er via radio; kolla jag är ju jätteseriös!

Men vad händer år 2013? Ptja, förutom hockey-VM som avgörs minst två–tre gånger per år, är det friidrotts-VM alla ojämna år – vilket ju är kul utom när det regnar i Helsingfors. Det sägs att det finns viktigare ting att fokusera på. t.ex. krig, svält, Greklands ekonomi och handväskor för fantasisummor … men jag vet inte, jag. Men. Jo. En sak vet jag.

Jag vet vad som var bäst 2012!

Japp, jag kan för en gångs skull bestämma mig. Det var när jag först råkade simultanblogga under matchen Tyskland–Sverige den 16 oktober – numera kallad Bragden i Berlin. Och sedan när min radiokollega Jonas Carnesten den 14 november ringde mitt i en föreläsning och sa att han hade fixat en biljett åt mig till matchen Sverige–England på nya arenan.

Innan matchen började var jag så här glad trots att det bara var flaggviftningar på planen.
Innan matchen började var jag så här glad trots att det bara var flaggviftningar på planen.

Sedan gjorde Zlatan fyra mål där det sista var helt omöjligt egentligen, och då blev jag förstås ännu gladare. Här finns en snutt med bilder nerifrån sidlinjen:

Att promenaden från arenan sedan var absurt lång, mörk och halkig i regn bland 50 000 andra människor, gjorde inget. Vi bara log och skrattade.

Här är hjälten – radio-Jonas – på bild.
Här är hjälten – radio-Jonas – på bild.

Alltså blir 2013 ett mellanår när inget speciellt händer och vi bara längtar till 2014, eller hur?

Share
71 kommentarer