Torsten Ehrenmark (1919–85) var för mig först och främst kåsör. Jojo, journalist också, men det var som en kåserande radiopratare, en kåserande utrikeskorre och kåserande författare han var min förebild. Nu var jag visserligen inte gammal när han levde, men allt han (och Gits samt Kar de Mumma) skrev i tidningarna, läste jag. Och klippte ut och sparade. Klistrade in i pärmar och läst om. Och om igen. Och så tänkte jag att kåsör, det skulle jag minsann försörja mig som när jag blev stor. Åka till OS, bo i London, ringa till en redaktion mitt i natten och rapportera in skojiga meningar på en knastrig telefonlinje.
Japp, det är precis som att idag vilja bli typograf, dräng, telegrafist, sjukvårdsbiträde eller faxförsäljare – kåsöryrket är dött.
Ehrenmarks barndom är lite annorlunda. Hans (frånskilda) föräldrar var kringresande skådespelare (taskspelare) och han uppfostrades av sina farföräldrar i Örebro – därav den lilla närkingskan som man kan höra i gamla Sommarprogram. Han kunde läsa när han var fyra, men var enligt egen utsago ändå förfärligt obildad eftersom han trodde att han faktiskt bodde hemma hos sina föräldrar. När han började skolan upptäckte han först att han redan kunde allt som de andra skulle lära sig, och sedan att lärdom var värdelöst gods eftersom det enda som räknades var t.ex. färdigheten att stjäla äpplen.
När pallade ni senast äpplen, bloggläsare? Vi borde palla mer äpplen, det borde vi. Mycket coolare än fildelning.
Ehrenmark var under 60-talet mest radiopratare, och illustrerade ofta sina texter med skivinslag enligt Myggans Nöjeslexikon. Tänka sig. Skivinslag i radion. Innovativt. När han under många år inledde eller avslutade den långa raddan av Sommarpratare lär han visst ha struntat komplett i vilken musik som spelades. ”Ta vad som helst, bara!”
Ett av hans uttalanden som stämmer väl överens på mig är:
”Det bästa som finns här i världen är en väl ordnad dålig ekonomi.”
Ett av hans uttalanden som alls inte stämmer med mig är:
”Vägen till flickors hjärtan går via idogt fotbollsspelande.”
Inte ens om han hade skrivit ”Vägen till karlars hjärtan går via idogt basketspelande” hade jag tyckt att det gick ihop.
Eftersom han varje år fick ge ut en bok med kåserier, finns det en försvarlig mängd böcker som är hopplösa att sortera i vår bokhylla eftersom titlarna är ologiska och omslagen saknar årtal. Jag har dessutom dubbletter till dessa – mejla om ni vill ha en av dem! (Uppdatering: de går åt väldigt snabbt – bara en kvar!)
- Det luktar skämt
Händige herrnIngenting att skatta åtMina olympiska vinterspel- När det blommar
I fel kläderJorden runt på 8 dagarPubar, golvdrag och en kopp teNu är det klippt
©Lotten Bergman 2007
”All glädje utan rotmos är konstlad gläde” är mitt favoritcitat. Har ALLA kåserböckernaa och läser dem då och då. Har även skivan som jag dock delar med syrran.
Jag har också en skiva som jag ”delar med brorsan” … fast den har jag inte sett sedan 1979 …
Böckerna går åt som smör i ett Ehrenmarkskt solsken!
Om ”När det blommar” finns kvar tar jag gärna med mej den hem den 16 aug. (2013). Den fattas i vår stora Herr E-samling.
Att få sitta och signera sin lilla bok i Edsleskogs lanthandel – en dröm!
Vad roligt att stöta på en sida om Torsten Ehrenmark, vars röst först fångade mig och språket la sin ban i sinnet för att aldrig försvinna.
Välkommen hit, Sven B! Du har ju ramlat in i ett riktigt gammalt inlägg – välkommen tillbaka!
Tack själv Lotten!
T. E. blir aldrig för gammal för mig. 🙂 Det är väl snarare tvärtom. Man landar oavsett tid riktigt mjukt. Tack för att du håller låda om T.E och så mycket annat intressant.
Mvh Sven.