Hoppa till innehåll

Etikett: tv-serier

Hobbyer & fritidsaktiviteter: vad ska man se på ”tv”?

THE WEST WING -- SEASON 1 -- Pictured: (l-r) Rob Lowe as Sam Seaborn, Richard Schiff as Toby Zieger, John Spencer as Leo McGarry, Martin Sheen as President Josiah "Jed" Bartlet, Allison Janney as Claudia Jean 'C.J,' Cregg, Bradley Whitford as Josh Lyman, Moira Kelly as Mandy Hampton -- Photo by: Steve Schapiro/NBCU Photo Bank

I förra inläggets kommentatorsbås blev alla alldeles quilttokiga och den ena symaskinen efter den andra dök upp mellan skrotade eller bortskänkta vävstolar.

quiltSedan åkte jag på basketträning och när jag fyra timmar senare klev in i båset igen möttes jag av Lagerlöf-citat och ett ilsket utfall mot författarskolor. Jomen. Man undrar ju lite försiktigt – utan att sticka ut hakan eller med en snorkig min sätta sig på höga hästar – under vilken quiltad filt dagens stora, svenska författare gömmer sig …?

Och med detta vill jag egentligen bara säga att det är roligt i båset.

Sedan började jag fundera på min egen fritid, som ju förutom av basket bara verkar fyllas av lika många bokstäver som arbetstiden. Och så kom jag på att det ju var alldeles för länge sedan som jag berättade att jag ännu inte har hittat en tv-serie som är lika bra som The West Wing (Vita huset). Senast var nog 2012, så nu måste vi köra en ny vända.

Eftersom jag tittar på serierna via datorn (Netflix och SVTplay) när jag motionscyklar, har jag under åren betat av en och annan samtidigt som min kondition slår Vasaloppsentusiaster med häpnad och mina svällande lårmuskler kan charma vilken skridskoåkare som helst. (Jag ljuger aldrig.) Nya Sherlock och Dr Who är förstås favoriter, men annars tittar jag faktiskt inte särskilt intresserat på det som bjuds.

Okej – men inte lika bra som The West Wing:

Inte okej – har försökt ett eller två avsnitt, men gett upp:

Det var mycket lättare förr, när jag inte visste hur riktigt god äggröra ska smaka och när jag inte visste att The West Wing hade sådana underbara dialoger som ingen annan än Aaron Sorkin klarar av att skriva. Ack.

Så: vad har jag missat på tv-serie-fronten? Eller – ve och fasa – borde jag kanske lägga ner detta projekt och istället läsa böcker när jag motionscyklar?

Jättestor uppdatering!

För det första har jag ju glömt en mängd alldeles utmärkta tv- eller internetbaserade serier. För det andra är film nästan alltid bättre. För det tredje måste en mängd tips dras upp ur kommentatorsbåsets mörker. (Jag har rensat bort några som jag redan nämnde ovan och markerat några med fetstil eftersom jag har sett och rekommenderar dem.)

Agent Carter

Band of Brothers

Black Books

Bletchley Circle

Bones

Brideshead Revisited

Broadchurch

Buffy the Vampire Slayer

Death in Paradise

Downton Abbey

Endevour (Unge kommissarie  Morse)

ER

Fortitude

Grantchester

Happy Valley

Hell on wheels

House of Cards

In the Flesh

Leverage

M*A*S*H

Matador (dansk, 1978)

Miss Fisher’s Murder Mysteries

Mr Robot

NCIS

Peaky Blinders

Prime Suspect (I mördarens spår)

River (med Stellan Skarsgård)

Scorpion

Shetland

Silent Witness

Six Feet Under

The Big Bang Theory

The Honourable Woman

The Last Ship

The Misfits

The Musketeers

The Sopranos

The X-Files (Arkiv X)

Tre kärlekar (länk till SVTplay)

True Detective

Twin Peaks

Vikings

Vänner (Friends)

Waking the Dead (Mördare okänd)

White Collar

 

(Proust och Mann skrev så långa böcker eftersom de ju inte kollade på tv.)

Share
149 kommentarer

Å nu blir det dumburken (uppdat.)

Det här är en ”teaser”. Ni blir nyfikna på vad Patrick Dempsey från förr och nu har med innehållet att göra. Och läser vidare.

Tv kallades med en fnysning på näsan för ”dumburken” första gången 1962. (Byt ut ”fnysning” mot rynkning om ni är petiga.) Men var? I vilket sammanhang? Mina böcker hemma gav inte mer än just årtalet och en hänvisning till det engelska ‘idiot box’, så jag mejlade både SAOB och SAOL samt NE. (Alla har svarat att de inte vet.) Nyss mejlade jag Språkrådet*. Sedan föll hela min tidsplanering ihop som ett fuskbygge från 1970-talet eftersom jag råkade åka till biblioteket och där hittade en bok av Lars Ulvenstam: TV – dumburk eller väckarklocka (1967).

Oj, vad många ord det var i den boken! Slarvläs inte nu, begrunda att kapitlen heter:

Högkultur och masskultur
Att hävda kvalitet
Att prioritera ett kulturinstrument
Tävla om publik och kvalitet
Kultur och underhållning
Frihet och ansvar
TV-s påverkan

Där ser man. Kultur och kvalitet. Underhållning och ansvar. Frihet och påverkan. Prioritering och publik. Men istället för att fundera över innehållet, snöade jag direkt in på det lilla bindestrecket före genitiv-s. Tänka sig. Ok. Men varför kallas tv:n för dumburk? Vem hittade på’t?


*) Uppdatering! Språkrådet vet besked – i SvD på sidan 3 (nr 110/1962) står meningen:

I Sverige talar man stundom om ”dumburken”. På amerikanska heter det ”The Six Day Idiot Box”.

Nu vet vi ju inte hur länge man i Sverige då har ”talat om dumburken”, men detta är kanske första gången som det trycks i dagspressen. Nåväl. Tänk att man aldrig får vara riktigt nöjd: varifrån kommer ”The Six Day Idiot Box” då?

Det finns ju en blogg som heter Älskade Dumburk och det finns bloggkategorier som heter dumburken och vi är på alla sätt och vis fascinerade av denna burk. Ikväll ska vi se på fotbollslandskamp på burken och alla måste snart köpa digitala burkar och ska barnen se på burken istället för att hoppa hopprep?

Nu undrar jag: vad säger följande om mig? (Eller kanske bara om mitt tv-tittande?)

Jag vill se allt vad gäller

  • Scrubs
  • Vita huset (West Wing, alla andra titlar är ju på engelska)
  • Grey’s Anatomy
  • House.
Tur att Vita huset inte utspelas på ett sjukhus.

Men jag kan inte förmås att sitta stilla mer än några minuter när tv visar

  • Six Feet Under
  • 24
  • Desperate Housewives.

Obduktion och två flugor i en smäll.

 

Alla dessa serier är av s.k. hög kvalitet, eller hur? Six Feet Under är intressant endast inledningsvis när någon dör under konstiga former, sedan är det ständigt en känsla av ”nä nu barkar allt åt skogen”. Kiefer Sutherland är bra i 24, men jag gillar mest när bilden splittras i olika delar så att man ser många skeenden på en gång. Desperate Housewives är rolig när Felicity Huffman är i bild.

Diskussionen om tv på 1960-talet är inte helt olik diskussionen om bloggar i början av 2000-talet.

1967:
– Bilden försvinner jätteofta! Bara så där!
– Vad tillför Hyland för kvalitet?
– Kan man verkligen lita på det som sägs i Aktuellt?

(Fyll gärna på.)

Fotnot:
Det första decenniet i ett århundrade kallas ”noll-noll-talet”. Konstigt: ”noll-noll” är ju egentligen inte mer än ”noll”, så det borde kallas ”noll-talet”. Sjuåringen här hemma är alltså en nolla.

Share
37 kommentarer