
Förra året kom Niklas och berättade att det fanns ett fiskgjusebo som man kunde titta på. Och som vi tittade! Vi bet på naglarna av oro för de små ungarna och vi klagade på möbleringen i boet och vissa har sedan hela vintern oroat sig över hur våra vänner klarade sig borta i varma Egypten. Den 17 april tittade jag för första gången in i boet den här våren, och där såg det ut som på ett ödetorp när inredningen har auktionerats bort och inte ens råttorna trivs.

Nu händer det däremot saker. Eftersom jag inte har hälsat på på länge, och inte heller läst på, vet jag inte mycket mer än att
- det är samma karl som förra året, den som vi kallade Ernie
- det är en ny brud, han är väl i medelåldern, den gode Ernie
- vi inte riktigt vet vad vi ska kalla den unga hustrun
- det ibland dyker upp elaka kråkfåglar som tror att de är med i en Hitchcockfilm.

Hjälp mig med fakta – jag åker tåg och föreläser i Göteborg och vinglar omkring i högklackat på bankett och imorrn åker jag tåg igen och leker speaker på sex basketfinaler, så jag hinner inte mer än titta in här och hos fiskgjusarna då och då.
Fågeletymologifakta som ni under tiden kan roa er med: ”full som en alika” säger man för att fyllkajorna kallas alikor i Skåne, Halland och Blekinge. Förr i tiden hade man som fredagsnöje att mata kajorna med mäsk från bryggerierna för att fåglarna skulle bli berusade och vingla omkring alldeles runda under klorna. Sedan övade man på att kasta prick med stenar på dem och skrattade när kajorna slutligen small av som vore de griseknoen.
INGA KAJOR KOM TILL SKADA UNDER SKRIVANDET AV DENNA BLOGGPOST
79 kommentarer