Hoppa till innehåll

Etikett: diskussion

Bordssamtal

Vid köksbordet infann sig en härligt förvirrad metadiskussion där ingen egentligen visste vad den andre pratade om eftersom någon sa ”Döden i Åmål” och nån annan trodde att det handlade om “Fucking Venedig” medan en tredje ville berätta om hur den vackraste pojken i världen 1971 hette Björn Andrésen och såg ut så här …

andresencolor

… medan exakt samme Björn Andrésen under inspelningen av den utmärkta ”Springfloden” 2015 såg ut så här:

andresen 2015

Och mitt i all förvirring försökte jag berätta att Björn Andrésen kom in på Scenskolan precis när jag försökte komma in, men inte gjorde det (1984). Då skrek någon ”vilken egenskap från djur- eller växtriket skulle ni vilja ha?” och all filmförvirring avstannade tvärt.

– Jag vill ha ett öga på fingret!
– Vilket djur har det?
– Eh. Okej, jag vill kamouflera mig som en ödla!
– Jag anser att djurens kamouflage kan jämföras med människors förmåga att härma dialekter.

Vilt tjatter utbröt där skåningar härmade göteborgare, norrbottningar sluddrade på pitmål och alla runt bordet blandade amerikanska med australiensiska och barnen försökte låta som fransmän genom att säga meningar som Je m’apelle baguette medan den äldre generationen skojade till det alldeles fantastiskt lustifikt genom att lura de yngre att säga Äta gelé med träsked i vedboa. Men då kom Sextonåringen på vilken egenskap hon skulle vilja ha, så hon sa:

– Tänk om vi kunde bli mätta via fotosyntesen.

Först satt vi tysta av pur beundran. Sedan kom protesterna:

– Men då måste du väl vara helt grön?
– Nej, jag väljer att ha klorofyllet i håret.
– Men funkar törst och hunger likadant?
– Japp.
– Fast … chips som är så gott.
– Ja, det förstås.

Så. Nu vet ni. Bara som ett tips om ni har svårt att hitta samtalsämnen.

Share
56 kommentarer

Man måste ta sina fajter

Ibland måste man diskutera, bråka, slåss, gräla, övertyga eller övertala. Ni kan tänka er replikerna före och efter dessa uttalanden:

– Jag vill inte duscha! Usch för dusch! sa Fyraåringen.

– Jag tänker aldrig mer svara i telefon! pinsamt! sa Tolvåringen.

– Varför får pappa sova middag medan jag inte ens får sitta ner och vila? sa Fjortonåringen.

– DET ÄR MITT HÅR OCH MINA FLÄTOR! skrek Sjuåringen.

– Nej tack, mamma, jag dansar hellre med mina jämnåriga kamrater, sa Nioåringen.

Vilken replik funkar bäst och vinner? Den sista förstås. Nioåringen har förstått att om man låter väluppfostrad och använder lillgamla ord, så blidkas föräldrarna och propsar inte längre på disco i köket. Tolvåringen kommer däremot att sättas på telefonsvararinternat, Fjortonåringen kommer att få en föreläsning över kroppars åldrande och ungdomars allt större behov av vila, medan Sjuåringen i flera år kommer att fortsätta diskussionen med sin storasyster om flätornas utformning.

Fyraåringen? Nej, den fajten tar vi sällan. Vi kommer förmodligen att i barnens framtid få stå till svars för hemska barndomstrauman eftersom vi alltid lyckas kollra bort trotsåldersbråken med distraherande åtgärder.
– Du vill inte duscha? Vad synd, för idag tänkte jag att du skulle få duscha med paraply.
– Jag vill inte … va? Pallapry?
– Jaa. Men vi kan ju duscha med paraply en annan dag då?
– Nej NU! Pallapry!

Fotnot: Ja, paraplyet inköptes av färgkombinationen att döma ungefär 1992.

Share
47 kommentarer