Hoppa till innehåll

Etikett: apotek

In the drug store

Die dumme Schweden var det någon som sade. Jomen, här är vi.

Vi gick in i en drug store (med pharmacy inuti för receptbelagda grejer) och gapade och tjoade och pekade och skrattade åt det enorma, imponerande sortimentet. Vi kände plötsligt ett stort behov av att klistra på ögonfransar och måla benen och bleka tänderna och rycka loss pormaskar.
Nu var det ju inte meningen att vi skulle falla för det … ehum … ansträngda skönhetsidealet utan bara koncentrera oss på det medicinska. Alltså kan vi numera skryta med antiklimedel för hårbotten, antirödmedel för ögonvitorna, antisnormedicin samt antisnarkplåster till min djefla man.

Mouthwash (gurgelmint i min översättning) är en synnerligen viktig produkt för detta folk. Återigen – precis som med tissues – vet jag inte varför. Luktar de sämre och mer pga. mathållningen eller är de bra rädda för att lukta? (Flaskorna på bilden rymmer uppåt 2,5 liter.)

Och så gratulationskort, sorgkort, hejkort, barnkort, älsklingskort, systerkort, broderkort, mammakort, fasterkort … De flesta är fula, men många är överraskande roliga.

Törstsläckande tuggummi som gör att spottet sprutar så att man inte är törstig saknar vi ju i Sverige.

Näst kapitel i denna spännande produktsaga: ett besök i mataffären! (Men först ska vi till Iowa, där affärerna har stängt på söndagarna, man inte kryddar maten och rakar benen två gånger per dag.

Share
14 kommentarer

Jag har nästan bosatt mig på apoteket

Igår var jag på apoteket.
Sedan åkte jag till apoteket.
Vid närmare eftertanke var jag på apoteket ett par gånger förra veckan också.
Och igår var jag ju på apoteket.
Sade jag förresten att jag var på apoteket?

Bloggblad skrev nyligen om när hon var på apoteket och fick stå i kö in absurdum. But you ain’t heard nothing yet.

Fakta först: Fyraåringen är lite sjuk och behöver en dos medicin varje dag. I förra veckan höjdes dosen, och barnläkaren ”ringde in” ett nytt recept.

Det här är sannerligen ett framsteg: när receptet är inringt, finns det i elektronisk form på alla apotek i hela Sverige. Jag kan åka till Haparanda och hämta ut medicinen. Jag kan åka till Ystad och Flen och ta en sväng till Borås för att hämta ut medicinen. Jag kan förstås om jag är lite trött åka till det närmaste apoteket och hämta ut medicinen.

Not.

– Varför inte?
– Vi har inte den medicinen här.
– Var finns den då?
– Det kan jag inte se.

Jag åkte till ett annat apotek.

– Nej, det finns inget inringt recept här.
– Men det ska det finnas …? (Laaaaaamt, jag var verkligen inte i form för argumentation eller gnäll.)

Jag åkte till sjukhusapoteket.

– Neeej, här finns det inget inringt recept.

Då klampade jag upp på barnkliniken, de medicinska receptens urmoder.

– Ojojoj, sade den mycket medlidande receptionissan. Men läkaren är på påsklov och sjuksköterskan är på påskmiddag och ojojoj. Det verkar vara så att receptet är inringt, men att det inte har registrerats.

Jag ringde hem. Min djefla man lyckades då rota fram ett ännu inte utnyttjat recept på medicinen. (Tur att man är slarvig och slänger recept omkring sig som vore de konfetti.) Han ringde runt till de olika apoteken och fick napp: på ett enda ställe i vår stad fanns medicinen. Men först var jag tvungen att åka hem och hämta den gula lappen. Det visar sig nu att:

  • Läkarna gärna ringer in recepten så att man kan hämta dem var som helst.
  • Så fort man har utnyttjat denna finurlighet, raderas det elektroniska receptet även om det kan expedieras 20 gånger – man får istället en gul lapp med sig hem.
  • Om man vill, kan man få ”spartjänst”, alltså så att receptet lagras elektroniskt. Man slipper då den gula lappen och kan hämta ut medicinen i Korpilombolo eller Sala.

Men för att få spartjänst måste man nästan sälja sin själ och skriva på ett formulär så att ingen stjäl ens medicinska identitet och för att jag ska få hämta ut min djefla mans medicin måste jag ha en fullmakt med mig där han intygar att han är vid sina sinnens fulla bruk (vilket han de facto inte är, i så fall hade han inte behövt medicinen) och att jag är betrodd (vilket jag de facto inte är, jag ljuger mer än Falstaff, fakir).

Det här blir nog bra om ett par år. Just nu lider systemet på apoteket av barnsjukdomar.

——-
Förresten. När apoteken förstatligades 1970, var samlingsnamnet Apoteksbolaget AB. Sedan 1998 heter det Apoteket AB. När man skriver om enskilda, inte namngivna apotek i största allmänhet, skriver man med gemen: apotek. När man skriver om själva Apoteket AB är det med versal. Jag borde nog ha skrivit med versal och med gemen huller om buller här ovan.
Artikeln om apotek illustreras så här i Svensk Uppslagsbok (1947). Det är från Apoteket Vita Björnen, och sådan där inredning skulle jag vilja ha hemma. Den undre bilden visar apotekets labb!

Share
27 kommentarer