Punktlistor som är korrekt tillverkade hoppar rakt in i läsarens hjärna på ingen tid alls. Man får snabbt överblick, förstår sammanhanget direkt och kan fatta ett kvickt beslut, t.ex.:
- Så intressant! Det här ska jag verkligen läsa noggrant!
- Jaha, det här kan jag ju redan.
- Det här bryr jag mig verkligen inte om. Nästa!
Punktlista – den lite enklare
Det finns olika sätt att skriva punktlistor, t.ex. att
- undvika kolon i texten som kommer alldeles innan punktlistan inleds
- låta alla punkter inledas med liten bokstav (gemen)
- ha oavslutade meningar, kanske bara ett enda ord
- fokusera
- sätta punkt allra sist i listan som om hela uppställningen vore en enda mening.
Exempel!
Vi måste komma ihåg att ta med oss
• tandkräm
• den gröna hammocken
• öronproppar
• ett glatt humör
• tumstock eller måttband.
(Om du skulle råka sätta ett kolon efter den inledande beskrivningen, är
det helt okej.)
Punktlista – den med hela meningar
Om uppställningen däremot behöver flera meningar per
punkt kan man göra så här:
- Du inleder punktlistan med en förklaring och ett kolon.
- Sedan fortsätter du med de olika punkterna. Det är tydligast med stora, runda ploppar som i detta exempel. Att bara ha ett litet streck som påminner om tankstreck gör uppställningen otydligare.
- I sådana här listor har du fullständiga meningar med stor bokstav och avslutningspunkt efter varje mening. Det bästa är att man kan ha många meningar per punkt (plopp) och att man inte behöver skriva lika mycket på de olika punkterna.
Exempel!
När man ska resa till landet är det mycket man ska tänka på:
- Packa ner tandkräm och andra toalettartiklar.
- Stuva in den gröna hammocken i bilen eftersom den blåa är trasig.
- Ta med en fullt utrustad verktygslåda.
Pssst! Läs mer i om punktuppställningar i ”Svenska skrivregler” (2017) på sid. 29–30!
©Lotten Bergman
Hrrrm. Absurt nog har jag gjort en ljudlös presentation av just denna info. Olidligt utdraget men ack så pedagogiskt.


Det här inlägget hör inte till den vanliga bloggen, utan är bara en del i min kampanj ”lär er skrivreglerna för bövelen”.
Du glömmer den stora nackdelen med punktlistor:
• när man skriver i Pyttemjuk Ord och behöver redigera det man redan skrivit,
• kanske lägga till en punkt mellan två befintliga,
• då börjar ofta resten av punkterna åka omkring på ett
• sällan optimalt sätt.
Allra värst blir det när man använder siffror istället för punkter.
Men jag vet vad man gör då, Niklas! Tadaaaa!
Markera punktlistan FÖRST, innan du börjar redigera. Klicka på punktlisteverktyget så att punktlisteplopparna försvinner. Och så redigerar du, swooosch-swoooosch. Därefter markerar du det som ska bli en punktlista och klickar på punktlisteverktyget igen. Häpp!
(Om du inte väljer att skriva dina texter in nåt annat än Pyttemjuk Ord, som faktiskt suger hästballe på så många plan.)
Hmm… Låter väldigt bekant. Tror jag lärde mig detta av just dig, antingen här i bloggen för jättemånga år sedan eller i din skrivregelbok (fopolsnågonting). Hmm…
Bra med påminnelse iaf.
Ja, punktlistorna har jag tjatat om … så fort jag kommer åt, faktiskt! (Om de är korrekt utförda framförs informationen tydligt och klart. Om de bara hafsas fram utan eftertanke eller regler, måste man traggla sig genom bokstävlarna!
Så här sa vår lilla dotter: ”Vi måste göra en lista på sånt som vi ska skriva upp.” Och då gjorde vi det.