Punktlistor som är korrekt tillverkade hoppar rakt in i läsarens hjärna på ingen tid alls. Man får snabbt överblick, förstår sammanhanget direkt och kan fatta ett kvickt beslut, t.ex.:

• Så intressant! Det här ska jag verkligen läsa noggrant!
• Jaha, det här kan jag ju redan.
• Det här bryr jag mig verkligen inte om. Nästa!

Punktlista – den lite enklare

Det finns olika sätt att skriva punktlistor, t.ex. att

• undvika kolon i texten som kommer alldeles innan punktlistan inleds
• låta alla punkter inledas med liten bokstav (gemen)
• ha oavslutade meningar, kanske bara ett enda ord
• fokusera
• sätta punkt allra sist i listan som om hela uppställningen vore en enda mening.

Exempel!

Vi måste komma ihåg att ta med oss
• tandkräm
• den gröna hammocken
• öronproppar
• ett glatt humör
• tumstock eller måttband.

(Om du skulle råka sätta ett kolon efter den inledande beskrivningen, är
det helt okej.)

Punktlista – den med hela meningar

Om uppställningen däremot behöver flera meningar per
punkt kan man göra så här:

• Du inleder punktlistan med en förklaring och ett kolon.
• Sedan fortsätter du med de olika punkterna. Det är tydligast med stora, runda ploppar som i detta exempel. Att bara ha ett litet streck som påminner om tankstreck gör uppställningen otydligare.
• I sådana här listor har du fullständiga meningar med stor bokstav och avslutningspunkt efter varje mening. Det bästa är att man kan ha många meningar per punkt (plopp) och att man inte behöver skriva lika mycket på de olika punkterna.

Exempel!

När man ska resa till landet är det mycket man ska tänka på:

• Packa ner tandkräm och andra toalettartiklar.
• Stuva in den gröna hammocken i bilen eftersom den blåa är trasig.
• Ta med en fullt utrustad verktygslåda.

Pssst! Läs mer i om punktuppställningar i ”Svenska skrivregler” (2017) på sid. 29–30!

©Lotten Bergman

Hrrrm. Absurt nog har jag gjort en ljudlös presentation av just denna info. Olidligt utdraget men ack så pedagogiskt.