Nämen vad säger ni? Ska jag köra ännu en rapport om Sveriges fotbollsherrar som spelar i Nations League (ungefär som ett EM-kval)?
– Nä hu vad deppigt.
– De förlorar bara.
– Jag undrar om Ralf Edström är med.
Men nu ska vi se här. Alla i laget är förvisso bra lirare, men nån Ralf Edström kan jag inte se i uppställningen:
Målisen Johansson
Backarna Holm, Starfelt, Nilsson Lindelöf, Stroud
Mittfältet som kommer i kläm: Bernhardsson, Bergvall, Ayari, Nanasi (en reserv!)
Zlatan-ersättarna: Gyökeres, Isak
Rumäniens spelare är för mig komplett obekanta:
Radu
Bancu, Coubis, Dragusin, Ratiu
Ghita, Baluta
Man, Marin, Hagi
Munteanu
I tv babblar alla så att jag får skavsår i öronen. Det är bollinnehav, känningar i ljumskarna, jättemånga skadade toppspelare och ”vi tog oss i alla fall till VM i somras”. Och naturligtvis:
– Det var fan bättre förr. Jag minns när Ralf Edström 1974 …
’1 PFUITT!
’2
Dutt, dutt, bollen är rund, alla springer!
’3
En speaker ropar ”upphör genast med det” och ”jag upprepar, upphör genast med det”. Jag har ingen aning om vad nån ska upphöra med, men jag tror inte att det handlar om fotbollsspelarna.
’7
Kommentatorerna diskuterar obegripligt nog ”sockarna” hos en spelare. Tydligen syns sockarna för mycket. Man måste linda nåt så att sockarna inte syns så högt upp. OBEGRIPLIGT.
’14
Mer krångel! Bollarna måste pumpas! De har punka!
’16
Jajaja, det handlar inte blott om sockor och opumpade bollar. Nu gick Rumänien på mål och kommentatorn som morrar när han skriker morr/skriker att nu blir det mååååål. Men.
1. Det var offside.
2. Bollen tog i ribban.
’20
Alexander Isak gör 1-0! Tiddeldi, jättekasst försvar av Rumänien och tjoff in i mål!
’25
Det gnälls tydligen fortfarande på sockar och opumpade bollar. Jag skulle precis påtala hur fjöligt och konstigt detta är, när jag kom på att vi inom basket faktiskt måste ha linnet instoppat i shortsen. Det gillar vi icke, för det känns som att vara en pappa-karikatyr från antingen 1940- eller 1980-talet.
’28
Man gör mål för Rumänien. Ja, han heter alltså ”Man”. Blä för 1-1.
’38
Expertkommentatorn och f.d. kalsongmodellen Fredrik Ljungberg är utmärkt och morrar inte ett enda dugg. Han säger att domarna MÅSTE dela ut ett gult kort till rumänen Marin. Så då gör domaren det.
’42
MÅL! Göken gjorde mål efter retur på Bergvalls skott! Vi leder med 2-1 och livet leker!
’45! PFUIIIIT! PAUS! Hoppa på stället!
Ni som undrar vad de andra kommentatorerna – som kommenterar i pauserna – säger, så är det:
- Det var ganska bra halvlek.
- Men samtidigt var det inte så bra.
- Göken gjorde mål!
- Isak gjorde mål!
- Ayari är jättebra på att passa. Bollen alltså.
- Isak är brutalt snabb, men inte så skarp. Med bollen alltså.
- För ett år sedan var Isak djupt nere och behövde leta efter inspiration och istället hittade han ett benbrott.
- Göken och Isak spelar bredvid varandra istället för tillsammans.
- Ömsom vin, ömsom vatten. Snarare två plus.
- Göken är mer opåverkbar.
- Bollen är ju rund.
Vilket snömos!
’46
Andra halvlek börjar med att Göken tjurrusar på mål med bollen och så klämmer han den mellan två rumäner – som faller som käglor. (När jag spelar bowling faller underligt nog inga käglor som käglor. De står bara kvar som ståndaktiga soldater och hånskrattar åt mig.)
’48
Oj, nu förstår jag varför kommentatorerna kallade en av de rumänska spelarna för ”Pappa Hagi”. Men de pratar ju inte om spelaren Hagi, utan hans pappa!
’58
Man gör mål för Rumänien. Ja, han heter alltså ”Man”. Blä.
Sverige duttelidittar på ett trevligt sätt och unge herr Stroud [straud] gör mål med JÄTTEBÅGE! Så himla fint! Som ett basketskott!
Men så kommer VAR och kollar och hittar en förseelse: Isak nuddade bollen med handen ungefär en kvart tidigare. Fnys. Fortfarande 2-1.
’60
Nu drog Emil Holm av något i ena lårets baksida. Han kvider så att alla vi hör honom och så bärs han ut på bår. Alla ser förfärligt ledsna ut och kommentatorerna lider. Fredrik Ljungberg veeeeet hur ont det gör.
’63
Holm och Starfelt byts ut mot Daniel Svensson & journalistsonen Hjalmar Ekdal. ”Pappa Hagi” är tydligen coach och nu byter han ut pojkn’ sin.
’73
Lille Ayari får jättemycket beröm eftersom han slänger sig lite som Salming (hockey, men det vet ni) och Hysén (fopoll och go gubbe) samt Kent Eldebrink (spjut).
’77
Sverige byter in några till, bl.a. en som heter Wålemark och som tydligen gör landslagsdebut. Hoppas att han får göra mål nu när Göken har bytts ut.
’79
Wålemark skjuter! Han gör nästan mål! NÄSTAN! (Eller … inte alls. Men alla blir lika upphetsade för man vill ju att det ska bli en glad Buster-historia med Åshöjdentwist här och nu.)
’86
Sedan corona-tiden får fotbollslagen byta ut en vansinnig massa spelare, vilket är trevligt på alla sätt och vis. Dock sker alla byten i matchernas tio sista minuter, vilket gör det svårt för oss simultanare att rapportera korrekt.
’90
Nu är det sju extraminuter kvar att spela!
’94
Nu är det tre extraminuter kvar att spela!
’95
Nu är det lite trist på planen. Gula korten haglar ner på rumänerna, som sparkar omkull allt som är gulblått.
’97
Nu är det slut! Vi vann! Vi var bäst! Vi har ont i ljumskarna!
Sitter och slötittar på fotbollen. Var nöjd över att ha sett två av två mål. Sen kom ett tredje, när jag läste bloggen. Typiskt.
Kul med live rapoorteringen.
Kanske lite sent ute för pausdiskussion och i så fall får vi ta det efteråt. För mig är sockor korta (raggsockor, tubsockor … ) och strumpor långa (knästrumpor, långstrumpor, nylonstrumpor etc). För barnbarnen är strumpor tunna och sockor tjocka! När jag frågar fyraåringen var hans Polarn & pyret-sockor i bomull finns (=randiga sockorna) fattar han ingenting. När jag hittar dem utbrister han att det ju är inte sockor, det är strumpor!
Oh! Karin och Frida! Mina läsare!
SockArna som Fredrik Ljungberg pratade om var antingen de färgglada benvärmarna eller de vita strumporna. Komplett oklart! Och vad får inte synas samt varföööör?
Frida: Du måste ha split vision och läsa bloggen samtidigt som du (slö)kollar på matchen!
Åh, naturligtvis, ska jag göra så, men fokuset är lite sådär denna fredagkväll. Men jag sänker ena skärmen, så jag bättre ser den stora skärmen. (Vilket ju fungerade utmärkt de tvä första målen.)
Hoppas vi de gula gubbarna håller sig på benen denna halvlek!
Mål mål mål. Jag såg. Men vad hände?
Tillbaka till mitt strump/sock-problem, som egentligen inte hade något med matsen att göra, utan mer var en allmän språkfråga. Nämligen om det har skett en betydelseglidning från att sockor (eller sockar, dårå) är korta och strumpor är långa till att sockor är tjocka och strumpor är tunna? Eller är det bara så att mina barnbarn är lite förvirrade?
Jag är sketagammal och för mig har alltid sockor varit tjocka, typ raggsockor, stickade sockor. Strumpor däremot är tunna, kortstrumpor, knästrumpor, strumpbyxor.
Oj! Kan det rentav vara så att det inte är barnbarnen som är förvirrade, utan jag!?
Ett par ankelkorta, små vita bomullssockor skulle alltså egentligen vara strumpor? Min världsbild vacklar betänkligt.
Sockor låter ju gulligare än strumpor, så håll fast vid det du alltid sagt !
Nu ska vi se om jag kan hitta tillförlitliga sockkällor som kanske dessutom är lite normerande!
[leta, leta, leta]
SAOL:
• socka, sockor – strumpa med kort skaft
SO:
• socka, sockor, strumpa med kort skaft
sammansättningar: ankelsocka; raggsocka; yllesocka
SAOB (alltså ordhistoria, och krånglig att läsa om man är ovan):
• socka, (i sht stickad) mjuk (utanpå strumpa dragen, äv. strumpa ersättande) beklädnad av foten l. av foten o. vristen, som är avsedd att (främst) användas inuti skodon (o. som har utseendet av en strumpfot l. av en strumpfot med kort skaft); (grov l. tjock) kortstrumpa l. halvstrumpa (förr äv. allmännare: (grov) strumpa); äv. (numera mindre br.; se dock a, b) på strumpa l. förr använda benkläder: fot, fotdel
Men så har vi uppslagsordet ”sock” i SAOL, som har pluralformen ”sockar”, men vars definition kort och gott är … ”socka”.
Sammanfattning: sock och socka är samma sak och om man vill låta påskina att det är nåt annat än en ankelhög strumpa, måste man skapa en sammansättning (se det fetstilta ovan).
PUH!!!
There it is:
SAOL: socka, sockor – strumpa med kort skaft
SO: socka, sockor, strumpa med kort skaft
Plötsligt känner jag mig som skogvaktaren som hade en lapp i sin skrivbordslåda med texten: korta barr=gran, långa barr=tall. Alltså korta skaft= socka, långa = strumpa.
Men HUR ska jag kunna berätta detta för barnbarnen?!
Jag har DEFINITIVT strumpor som inte är det minsta lilla långa. ”Fjollstrumpor” kallas de ibland; de har nämligen inget skaft alls.
Verkligen jättefjolliga.
(Stackars alla barnbarnen som vi har, Karin. Vi vill ju bara redogöra för alla dessa livsviktiga termer.)
Och så finns det stuttstrumpor i Delsbo. Kortstrumpor skulle det heta på rikssvenska. Det betyder strumpor utan fötter, som bars till skor med skohö i.
Det var en ny strumperfarenhet, Brid! Svårgooglat (”Här är resultaten för stödstrumpor”) och svårdefinierat. Men SAOB vet besked:
STUTT-STRUMPA. (numera bl.a. i skildring av äldre förhållanden) fotlös, grov strumpa som gick upp över vaden och användes såsom (extra) strumpskaft i grova arbetsskor och som vintertid även kunde dras utanpå skoskaften med en rem som spändes under skon.
Fjollstrumporna är tydligen av tre olika varianter enligt strumpaffärerna:
• Klassiska ankelstrumpor: Slutar precis på eller precis ovanför fotknölen.
• Low-cut eller sneakerstrumpor: Går lite lägre än vanliga ankelstrumpor och syns bara pyttelite ovanför skokanten.
• Osynliga strumpor (”no-show”): Skurna extra lågt för att helt döljas i skon – ofta har de en liten silikonrand i hälen för att inte halka ner och krulla ihop sig i hålfoten.
Stuttstrumpa med rem, som dras över skoskaftet låter ganska likt de damasker som Skogsgurra och jag använde i vår barndom när vi kämpade längs den oplogade skolvägen på vintrarna i 30 graders kyla. De gjordes av smärting, knähöga, med rem under pjäxorna och knäppning på sidan. Mycket praktiskt!
MED HALM I SKORNA!
(Och här går jag och klagar på ett skavsår på vänstra hälen.)
Och jag som trodde att det var så enkelt som att socka har ursprung i engelskan medan strumpa i tyskan. Hm.
Damasker användes på vintern även när jag var barn när jag hade strumpbyxor och kjol/klänning, inte pga skolgång i minus 30. Motsvarar väl dagens tights?
Etymologiakuten!
Sockan kommer ursprungligen från latinets soccus, som betydde ’låg och lätt sko’. I skrift dök den upp på svenska redan 1460!
Strumpan är tysk, jahadå. Det var lågtyskans strump (som ursprungligen betydde ’stump; stycke’), som vandrade in i Sverige på 1500-talet.
Har de senaste dagarna letat på nätet efter tunt garn lämpligt att med stickor nummer 3 sticka sockor till mina ungdomar. Det var inte lätt, vill jag påstå, att hitta nåt passande men nu har jag spanat in Garnet med stort G. Och beställt.
Sökte på ”sockgarn” utan resultat och försökte därefter med ”strumpgarn” och fick napp hos några garnfirmor. Och nu har jag hittat precis det jag sökte.
Ett exempel som irriterat mig de senaste åren: Ville ha moulinégarn
och efter att ha funnit rätta färgerna beställde jag ett antal dockor. På fakturan användes enheten ”nystan” i stället för ”dockor och jag kunde förstås inte låta bli att hos leverantören kommentera detta. Fick svaret att det skulle kallas nystan för så hade deras leverantör i Tyskland bestämt.
Ack ja.
Hyttis, du kanske ska ta en batalj till med moulinégarnsleverantören, för på tyska gör man tydlig skillnad på nystan (Knäuel) och garndocka (Strängchen, eller faktiskt Docke!). Den tyska tillverkaren kan inte rimligtvis ha förordat användning av ”nystan” för garndockor.
Jösses vad ni är kunniga när det gäller garner!
Här har jag precis fått order att lära barnbarnet M (4 år) att virka. VIRKAKUTEN RYCKER UT!
Och jag fick i uppdrag förra veckan att lära barnbarnet (5 år) att sticka på en plastig stickmaskin. Det blev en halsduk (åt mormorn, jag är farmor) men särskilt roligt tror jag inte hon tyckte det var för det var ju mest att veva och veva och veva. Men byta färg och garn var ok, tyckte hon. Nu hoppas jag att hon vill lära sig ”på riktigt”.
Å hur går’e med vantarna, Lotten?
Inte alls, Ninja! De (alltså stickor och garn) ligger framme snyggt och prydligt och jag dammar av dem då och då!
Ska se om oktobers inträde får mig på stickfötter.
Kom just på att det finns socklor också, fast det ordet kanske bara är brukligt i min familj. Det är en sorts mjuka hemvirkade tofflor, någon gång stickade.
Men varför kallar ni dom sockor? Jajaja, jag vet, SAOL säjer: socka, sockor. MEN – det HETER sockar i pluralis. Socka, sockar – det bara är så och har varit det i hela mitt liv.
Sablar, även stavningsfuriren är mot mej och vill ändra sockar till socker (!).
Ingen förstår mej, snyft. Och varifrån ha SAOL fått sina galna idéer, det undrar jag nu, yo.
Jag LOVAR att göra en fullständig utredning och gå till botten med detta, Ökenråttan! (Men först måste jag tjäna mitt levebröd.)
MEN raggSOCKOR! Det är en annan sak, det..
Utredning gjord! Härmed presenteras resultatet av en noggrann sock(a)-genomgång!
SAOL genom historien!
1874–89: socka, sockor.
1900: nya formen ”sock” kommer in i listan: sock, sockar. Men socka, sockor gäller fortfarande.
1900–2026: de båda uppslagsorden sock och socka lever stillsamt vidare utan förändringar, sida vid sida i SAOL.
Den i talspråk relativt vanliga formen ”en socka, flera sockar” är alltså en blandning som är spridd i hela Sverige, men SAOL vidhåller genom alla upplagor att det ska heta en socka – flera sockor och en sock – flera sockar.
Bastarden ”sock” har med sin pluralform klafsat in med skitiga strumpor och smittat sockan!
Finns det något intressantare än språkhistoria?!
Antagligen men det platsar i 5-i-topplistan.