Hoppa till innehåll

Etikett: uhu

Back from the dead

Här sitter jag med smutsigt, tovigt hår och konstaterar förvånat att jag överlevde nyårsflunsan.

Okänd flamländsk konstnär, ca 1621. (Fast vän av ordning tycker att “1621” faktiskt inte låter så himla ungefärligt.)

Det började med en sugning i magen. Knorr med skruv och lite vakuum.

– Aaah. Hungrig! tänkte jag som vanligt och trampade ner till köket och ställde mig att stirra in i kylskåpet.

Men inget lockade.

– Pesto? Chiliost? Bostongurka? Keso? Köttbullar? Mandelmassa?

Nä. Så jag stängde kylen, och gick istället in i Tardisskafferiet.

Det är förstås större på insidan.

– Vita bönor? Tonfisk? Pasta? Vin? Nämen! Lemoncurden ska ju inte vara här!

Jag satte mig ner vid köksbordet med en potta te och stirrade på lemoncurden som jag ju borde ha stoppat in i kylen. Men teet smakade förfärligt. Och lemoncurdburken var så tung. Vänta, den har förvandlats till en senapsburk! The end is near! Jag tittade på min djefla man, som satt med näsan i mobilen för att plugga polska med Duolingo och tänkte:

– Polska. Språk. Glosor. Bokstäver. Säng.

Så då gick jag och lade mig en stund. I tre dagar, om man ska vara exakt.

Med datorn i ett fast grepp försökte jag be gardinerna att dra för sig. (Michael Peter Ancher 1882.)

Det gjorde ont. Med muskelvärk, huvudvärk och en molande smärta i magen samt överkänslighet för dagsljus låg jag med en influensa som på latin borde heta nåt i stil med Baccis phyllus.

De hemmavarande barnen som inte var rädda för smitta gav mig små smörgåsbitar med smör och litervis med te och vatten. Ibland fick jag en banan och en alvedon. Någon gav mig en tandborste, och mer än en gång vaknade jag utan att ha den blekaste aning om det var natt eller dag ute.

Så här satt den djefla mannen, fast bara i andanom en våning ner – livrädd för att smittas.

Så mådde jag plötsligt bättre. Raskt avverkade jag några filmer på Netflix, fast låg kvar i sängen för säkerhets skull. Men då kom massa trevliga inbjudningar som ett slag i ansiktet!

– Häng med på sportbar så ser vi Zlatans första match för Milan klockan tre!
– Välkomna på sista glöggslatten!
– Glöm inte världens trevligaste bokklubb där vi diskuterar en bok som ingen har hinnit läsa färdigt!
– Men jag är ju sjuk. SÅ sjuk.

Jag vill ha en semla, och så kommer ni med en jävla ros. (Mikhail Nesterov 1928.)

Och då pajade internet. Det var väl så att jag hade kört routern i botten med alla filmerna. Hårdvarufel, precis som när motorn skär och topplocket flyger. Eskilstuna Energi & Miljö som är vår internetdealer svarade glatt:

– I vanliga fall är det bara att komma hit till oss och hämta en ny router, men de är helt slut. Ni får väl sitta på café och jobba istället. Kan ta tre dagar.
– MEN JAG ÄR JU SJUK!

Så nu lever vi på mobilvågor som inte tillåter några excesser. Men för er som har tid och internet och en eller annan streamingtjänst samt en fungerande router kan jag rekommendera:

Steve Jobs (2015, manus av Aaron Sorkin som gjorde “West Wing”)
The Loudest Voice (miniserie)
Share
47 kommentarer