Nej, det finns inte något sådant ord egentligen – fobi-irritationer. Men vi har här hemma idag delat med oss av både fobier och sådant som irriterar – men på ett inte alldeles självklart sätt. Att ha hål på strumpan irriterar mig något vansinnigt, medan tre av barnen och min djefla man kan gå omkring och visa upp sina potatisar utan att ens lägga märke till att det drar om hälen eller stortån.
Min enda fobi är öronvax; jag vill inte prata om det, inte titta på det och verkligen inte lukta på andras framkrafsade vaxproppar.
Tjugoåringens fobi är underlig: hon vill inte titta på vaxkakor. När hon häromdagen nämnde det, slog det mig att Elvaåringen har uhuuat åt samma sak – alltså är vi tre med vaxfobi (om än inte samma).
Spanjoren här hemma får ont i tänderna när han diskar Ikeas plastskärbrädor och min djefla man drabbas av samma fenomen när han rör vid bomull.
Annars framkallas ju de klassiska obehagskänslorna av naglar mot svart tavla (men det är väldigt svårt att hitta svarta tavlor om man vill irritera någon i dessa dagar) och folietuggning (förutom på mig: jag har ju inga plomber).
Och nu till min alldeles nytillkomna fobiirritation i dessa fotbolls-VM-tider. Jag ser på alla matcher jag hinner eller orkar (men skulle verkligen ha hoppat över Iran–Nigeria) trots att Sverige inte är med. (Ni vet väl att Portugal som såg till att vi inte kvalade in nu har drabbats av karma-revenge och därför kommer att dunderförlora alla sina matcher?)
SVT och tv4 delar på sändningarna och försöker prata ihjäl oss i uppsnack och efteranalyser.
– Bollen är rund och mittfältet kom i kläm! skriker jag uttråkat till tv:n, där jag sitter och slötittar och dumglor.
Förutom när båda kanalerna talar om vilka som sponsrar sändningarna. För då blir jag en irriterad tiger som morrar och hötter med näven/tassen – men bara när SVT visar upp sina sponsorsskyltar. Jag har naturligtvis filmat skiten och på ett fantastiskt uselt sätt klippt ihop snuttarna med helt ovidkommande bakgrundsljud (bl.a. kan Elvaåringen kan höras piska en matta).
Först kommer tv4, som har haft någon med koll på tekniken i skapelseprocessen. Sedan kommer efter 14 sekunder SVT, som är på 1991 års digitala nivå.
(I glappet mellan de två klippen kommer en skylt som säger ”2013”. Strunta i den. Really. Analysera inte. Jag gjorde fel. Morr. Digitaliteten funkade inte. Morr.)
Nu vette tusan hur jag ska hantera SVT:s sponsorpresentation. Blunda, skratta, peka finger eller ringa till klagomuren? VARFÖR är hanteringen så klantigt utförd?
50 kommentarer