den skrattande språkpolisen
De här orden har vi hängt ut tidigare – androm till skräck och varnagel – men det skadar väl inte att vi upprepar oss en smula? Vi vill ju gärna ha fler språkliga missfoster från våra läsare!
Fler förslag (2007-04-02–…):
Eftersom jag sitter och skriver om värmeteknik slog jag upp artikel 190 i TNCs lilla gråa: ”Beteckningar och benämningar för enheter”.
/Olle B.
Lämna en kommentar
”Om jag har lärt mig upptäcka språkets fallgropar och bankat in kniviga uttryck känns det inte rätt om andra bara kan strunta i dem. Det gör lite ont i oss när andra människor tar lättvindigt på något som vi själva anstränger oss att sköta på bästa sätt.”
Så skriver Eva Mårtensson, mediespråkslärare på Mittuniversitetet i en språkspalt i Journalisten.
Lämna en kommentar[Vi diskuterade ju vid ett tidigare tillfälle] hur man skulle göra med skiljetecken inne i parenteser. Svaret är kanske att man borde skriva om på ett annat sätt så att man inte har flera meningar i en parentes. Jag kom inte på något exempel just då men nu snubblade jag över en text som någon annan skrivit med en mening med denna uppbyggnad. Hur anser du att man borde skriva följande?
”Neanderthalarna lär ha använt samma gamla stenyxor år ut och år in, de saknade troligtvis vad vi kallar fantasi och de konkurrerades ut (eller utrotades? Det får vi aldrig veta) av våra fantasifullare förfäder.”
Fredrik i Helsingborg
Lotten svarar:
Aha! Jamen svaret är enkelt och kristallklart: det gör man helt enkelt inte!
Häpp! (Nu hade jag ju brutalt kunnat sluta här, men ska ge exempel på hur man kan lösa det hela.)
1. Man kan se till att det som står i parentesen inte är så långt att det blir många meningar. Det är ju svårläst med många och långa parenteser … även om JAG är väldigt förtjust i parenteser.
”Neanderthalarna lär ha använt samma gamla stenyxor år ut och år in, de saknade troligtvis vad vi kallar fantasi och de konkurrerades ut (eller utrotades?) av våra fantasifullare förfäder.”
2. Man kan skriva färdigt den ursprungliga meningen och sedan ta parentesen efteråt. Då kan allt inom parentes vara långt och krångligt och i hur många meningar som helst!
”Neanderthalarna lär ha använt samma gamla stenyxor år ut och år in, de saknade troligtvis vad vi kallar fantasi och konkurrerades ut av våra fantasifullare förfäder. (De lärde tvista fortfarande om det handlade om utkonkurrering eller utrotning. Och självklart lär vi
aldrig få veta sanningen. Tyvärr.) ”
Och nu vet jag inte riktigt om ”utkonkurrering” är ett accepterat ord – men du förstår vad jag menar?
Lämna en kommentarSemikolonet är egentligen ett ganska behändigt skiljetecken; problemet är bara att så få behärskar användningen numera. Och om läsarna känner sig osäkra inför semikolonet så är det knappast lämpligt att skribenterna använder tecknet.
Dagstidningarna har insett detta och där förekommer knappast semikolon längre. Tomrummet har fyllts av tankstrecket – en utveckling som enligt min åsikt är av godo.
Är det inte i själva verket så att semikolonet stoppar läsandet, medan tankstrecket gör att texten flyter vidare?
/Per Stenson
Lämna en kommentarPå Språkpolisstationen i Eskilstuna spelas det kränkt-bingo sedan ungefär ett och ett halvt år. Varje gång ordet ”kränkt” förekommer i en tidningstext eller på tv så ropar man BINGO!
Många bingo blir det. Ett typiskt exempel hittar man här, i VERSALER! Det är så larvigt att man rodnar när man läser det.
Häromdagen skrev Alex Voronov, ledarskribent på Eskilstuna-Kuriren, så klokt om saken att vi glömde gasta BINGO! utan exklamerade ÄNTLIGEN! istället.
Nu har vi drabbats av julkollaps. Med uppbringande av våra sista språkkänslor lägger vi våra valna fingrar på tangentbordet och frågar
• Varifrån kommer den konstiga krumelur som betyder sudda, stryk, ta bort, utplåna, förinta i den svenska standarden för korrekturtecken?
• Skriv en stycke där fyra skiljetecken i följd uppträder någonstans.
• Vad hette policy i plural före 2006?
• Bör man skriva ”du” med stor eller liten bokstav i brev? Varför det?
Vad är det för fel på den här adressen?
Lilly Lottstone
Box 123 45
SE-123 45 MESTA
”Sex-sex, nio-nio” eller ”nio-nio, nio-nio”.
En minnesregel för hur man gör i engelskan, och en för hur man gör i svenskan. Förklara!
Lämna en kommentar
