Eller kanske inte.
Finns det något som jag gillar, så är det att faktakontrollera. Sicken tur då att jag fick jobba på Nationalencyklopedin i tio år – före internet, före Wikipedia och före mejlrevolutionen. Och före Nationalencyklopedin. Jädrar vad jag har dubbelkollat fakta i böcker, fax och telefon i mina dagar.
(Hur gammal är jag egentligen?)
Rubriken ovan kommer sig av den kanske största blundern i tidningshistorien – den från 1948, om president Dewey. Ni minns honom inte? Nämen kolla då:
Fast president Truman på bilden ser väl rätt nöjd ut ändå?Att fel vinnare utsågs i en jätterubrik berodde på att
- alla mätningar före valet visade att Dewey skulle vinna stort, trots att han var en tråkmåns
- den mest erfarna av journalister spådde för blott andra gången på 20 år fel
- de som skötte tryckmaskinen på tidningarna strejkade
- de som trots allt skrev texten gjorde det på vanliga skrivmaskiner
- utan tryckmaskinen var pressläggningen mycket längre än vanligt.
Journalisterna som tog rövaren, satt alltså och skrev med sina pekfingrar på tröga tangenter och fyllde i bokstäver så nära deadline de kunde. Om något blev fel, XXXX-ade de bara över det. Eller skrev över den gamla texten med sådan emfas och så många gånger att den rätta versionen syntes bättre och svartare än den ursprungliga som var fel.
Chicago Daily Tribune publicerade förstås senare en rättelse och bad om ursäkt. Det gjorde NE också i sina rättelseblad, för hur man än bär sig åt, så blir det alltid fle. Fel. (Vilket jag berättade om här. Tjorust, anyone?) Nu tycker jag att fler ska göra som SvD, som varje dag listar (några av) den gångna dagens tryckta fel.
Nu måste jag ange källa – annars blir jag ju en texttjuv och plagiator, vilket minsann inte något att skryta med. Besök källan för mina Dewey-kunskaper: Regret the Error. Njut sedan av korrigeringar som dessa:
”Det råder inte en salmonellaepidemi, vi publicerade felaktiga siffror från 2007.”
”Vi ber om ursäkt. David Hasselhoff blev inte full i en bar och irriterade inte några gäster.”
”Paudhima Shari är inte Nilanjans far. Hon är hennes mor.”
”Jason Cundy är inte död. Men blommorna som ni skickade är vackra.”
(Trots citattecknen har jag tagit mig friheter och översatt lite som det passar mig. So sue me.)
Det finns även en bok om sådana här misstag – en bok som jag härmed skriver upp på önskelistan till i jul. En bok som jag kommer att lägga ovanpå de andra 23 dammiga stackarna som jag sneglar mot varje kväll.
Fotnot
På svenska skriver man president med gemen, på engelska med versal. Och än så länge har vi ”vacklande bruk” när det gäller Internet, som väl inte längre kan sägas vara ett namn, utan ett begrepp – internet.
