Styckmord på gummileguan, 28 feb 2005
Den sladdriga gummileguanen Lennart har tagits av daga på det mest gräsliga sätt. Han mötte sitt öde i form av Sigge Bergman utrustad med en sax. Reptilens kroppsdelar låg utspridda över hela övervåningen.
Offrets anhöriga har inte underrättats.
Sigge plåtar, 7 mars 2005
Snölek vid Kullarna, 13 mars 2005
Snön har hamnat överallt i år utom där den borde vara. Kallt i november, grönt i januari, kallt i mars. Trots hård kyla och vintergrinig pappa hade barnen en kul eftermiddag i snön. Men det var väldigt vad stark vårvintersolen är – både för barnaögon och kameraobjektiv.
/Olle
På spaning efter det tåg som flytt, 24 mars 2005
Oskar på Norrköpings central, spanande åt söder. Han spanade dock förgäves eftersom tåget vi skulle med kom från andra hållet. Dags för en sejour hos farmor och farfar i Skåne!
Moa skrattar, 5 april 2005
Studier i morotologi, 5 april 2005
Laddad atmosfär, 21 april 2005
Tankfull nanosekund, 23 april 2005
I love you! (29 april 2005)
Rött och blått och glädje, 7 maj 2005
Tvärilsken tvååring, 7 maj 2005
Ida i vårsolens glans, 8 maj 2005
Midsommar med Godzilla, 24 juni 2005
Vad händer i Mesta? (4 juli 2005)
Liten rapport:
1. Oskar kan cykla! Precis som sin storebror Erik ville han inte cykla förrän han blev sporrad av sin lillasyster, alltså:
2. Moa kan cykla! Precis som sin storasyster Ida satte hon sig bara på cykeln och satte igång.
3. Sigge kan använda toan. Precis som de andra barnen klättrar han upp så att han står på toasitsen, sedan tar han sig ner till sittande ställning därifrån.
4. Min cykel har brakat samman – ett kullager i bakre navet bara trasades sönder.
5. Olle äger ingen cykel.
Alltså är ett av sommarens projekt att fixa cyklar till mig och Olle. De kostar numera som mindre bilar, fastän de inte har någon inbyggd radio eller ens tuta.
Ett annat projekt: Erik, Ida och jag vill lära oss att kasta boll så där coolt. När vi ändå håller på vill vi lära oss att slå långt i brännboll.
Och så önskar jag mig tips från läsekretsen: hur bygger man en låååång grind? Vänta nu, bred måste det ju heta. (Grinden vid brevlådan är verkligen ful som stryk – och grindlåset är ett gummiband.)
/Lotten
Rysligt glad, rysligt stark, 10 juli 2005
Semester utomsocknes! (10 juli 2005)
Två dygn på Runmarö, 13 aug 2005
På Märsön – morfars Mälarö , 20 aug 2005
Sigge utrustad för skateboard, 27 aug 2005
Hela familjen (utom Oskar) sprang och jagade Sigge på Tuna Park i några timmar. Då och då tappade vi bort honom, men det var faktiskt ganska lätt att hitta honom igen: bara att följa spåret av nedrivna täckjackor, uthällda bollar och tippade golfbagar!
Moa ville ha en skateboard – så vi köpte vi två stycken eftersom vi tänkte att om hon tröttnar kan de ju återanvändas som rullskidor. Och då blev jag också tvungen att köpa skydd för knän, handleder och armbågar. De kostade lika mycket som brädorna.
När vi kom hem insåg vi att en viktig detalj fattades i utrustningen men storasyster Ida visste råd. Här ser ni Sigge klar för drabbning – komplett med cykelhjälm och huvudkudde på ändan.
Mörka ögon i en vinnarskalle, 28 aug 2005
Så här ser Ida ut när hon inte uppnått sina egna (skyhöga) förväntningar i långdistans-DM norr om Gnesta. Efter lunch, dusch och en eftermiddag i tv-soffan var hon sitt eget glada jag igen – och i det närmaste lika nöjd som far och mor med insatsen.
Kom och köp i vår affär! (3 sep 2005)
Den 9 sep 2005
Banka, banka, banka! (23 sep 2005)
Här kommer den nya ytterpanelen! (27 sep 2005)
Sigge, 3 år (30 sep 2005)
Många äro kallade, få äro utvalda (9 okt 2005)
Lördagen den 18 okt 2005
Jag kommer att om 20 år gråta av lycka när jag ser denna bild: Oskar som bara är 8 år, de mysiga tapeterna, vinet, mamma som skymtar till vänster, folieaskarna med hämtmat, den blommiga plastduken, glasögonen som nästan ligger i osten, mitt fortfarande blonda, rufsiga hår och mina trötta ögon. Men just idag kan jag bara tänka:
/Lotten
Sigges hår, 15 nov 2005
Vilken är din favoritmat? (23 nov 2005)
- Lotten: spaghetti med köttfärssås à la Stenson
- Olle: lasagne
- Erik: kebabpizza
- Oskar: pan pizza (som man får på skolan)
- Moa: pizza
- Sigge: rumpa
Sigge sjöng så vackert (26 jan 2006)
Sigge är hemma med hosta från dagis idag. Olle och jag försöker jobba samtidigt, vilket inte är helt lätt.
Sigge (3 år) sjöng och sjöng. Jag hörde inte vad, men det lät bra eftersom jag då visste var han var. Jag satt i tv-rummet och var rätt nöjd. Efter ett tag var gullighetsfaktorn uppe på max, så jag lyfte blicken från skärmen för att lyssna.
– Jaaag haaar kissatpåsej .. jaaag haaar kiiiiissatpåsej. Ooooa. Aoooo. Jag har kiiiiiissatpåsej.
Oh dear. Dåliga mamman har inte skött sonens toalettbestyr. Jag gick snabbt in till stora barnrummet – och fann Sigge läsande en origamibok så här (se bild).
– Jag har kissat på sej, dom är blöta i byxorna.
Sjukstuga, 6 mars 2006
Torsdagen den 2 mars blev jag sjuk – feber, gruvlig hosta och snor.
Fredagen den 3 mars började Moa kräkas. Alla våra barn har alltid kissat och kräkts på ställen med så många springor och prång som möjligt. Moa valde trappan. Det var så mycket att det rann nerför sju–åtta trappsteg … mellan skarvarna i den blommiga plastmattan.
Lördagen den 4 mars blev Sigge febrig. Jag var fortfarande så sänkt att jag bara låg och låg och låg. Det snöade ute, vallarna växte sig höga. Maten i kylskåpet tog slut. Snorpappershögarna förökade sig. Iprenet tog slut. Mitt basketlag vann en match utan mig. Ida var på basketmatch och skrev protokoll. Erik och Olle var plötsligt försvunna. Vi tre sjuklingar låg i Storasängenlandet. Oskar flydde till O’Gormans. Ah, Olle och Erik hade åkt för att handla!
Söndagen den 5 mars vaknade Ida med hög feber och kunde inte spela match. Jag jagade ersättare till basketmatcherna som jag skulle ha skrivit protokoll på. Sigge var pigg och rask och åt som en häst till kvällsmaten.
Big mistake.
Natten till måndagen den 6 mars kräktes Sigge tolv gånger. Han fick diarré och vi rotade fram ett gäng blöjor som blivit över. Vi bytte lakan och vi bytte lakan. Men … jag fick äntligen lite mer krafter. Ida hade 39,7 °C, jag bara 38,4 °C.
Under måndagen sov Sigge med hög feber, men vaknade till ibland och kom tassande, jätteglad.
– Hej mamma, här kommer jag! Jag är sjuk. Hör att jag är sjuk: host, host.
På eftermiddagen kom Moa och berättade i helt lugn ton:
– Jag har kräkits igen så nu behöver jag en skål. Fast inte så stor, tror jag.
– Men va, va … var har du kräket?
– I trappan. Ok.
Lite senare kom hon igen:
– Jag tror att det är dags att tömma Sigges skål nu. Den är nästan full.
– Va? Har … har Sigge kräkts? Igen?
– Jaja, men bara i sin skål.
När jag sedan tog hand om och bäddade ner Sigge, förklarade jag att jag nu skulle gå och tömma hans skål. Då sa Moa:
– Kan du ta min också?
Där sitter de två minsta i Storasängenlandet och kräks och kräks, och tycker att det är lika normalt som att bygga med Lego eller rita dinosaurier. När skålarna blir fulla, är det naturligtvis lite svårare, så då ber de om hjälp.
Var var jag då? Jag satt med stackars Ida, som blir så ynk-ynklig av feber.
Erik är frisk, Oskar är frisk och Olle är frisk. Vad kan vi förvänta oss nu?
/Lotten
Vilka fina bilder!