Hoppa till innehåll

Etikett: Stenmark

Ingemar Stenmark: 60 jädra år gammal

För prick tio år sedan rotade jag bland mina tidningsurklipp och fann några notiser om Ingemar Stenmark. Och nu är det dags igen; fenomenet fyller 60 år idag.

Som alla andra också vet att berätta, stannade Sverige när Ingemar åkte i Madånnadikampiljo, Vengen, Kitsbyel, Santanton och Valdisär. Var det på en helg, såg vi till att inte vara ute i backen just då (vi som inte gillade slalom tyckte att fler Ingemar-tävlingar borde ha körts på helgerna) och var det på en vardag, ställdes lektionerna verkligen och på riktigt faktiskt in så att alla skulle kunna kolla på Stenmark.

lotten_slalom_78
Slalom-Lotten som inte alls ville åka slalom 1978.

Och så ändrade den där jädra Särschlang världscupreglerna för att sätta fälleben för vår Stenis. Min lärare i OÄ (ungefär samma som samhällskunskap, förstår ni ungdomar) använde den elake regelmannen som ett bevis på att kapitalism inte funkar medan han dunkade sin tummade Maos lilla röda i katedern.

En gång åkte Stenis alldeles särdeles hemskt och föll och tog sig i mål och vann ändå. En annan gång vann han med flera sekunder. Och en gång var det alldeles ohyggligt spännande när Filmäär och Stenmark var de enda två som kunde vinna, men … Sedan hände nåt och så hände nåt och så vann någon, men jag har ingen aning om vad det var för att jag just då var jättejättebekymrad över mina stora svettringar under armarna och att Den Stora Kärleken inte var i skolan just den dagen.

Så nu utnämner jag den 22 februari till internationella svettdagen.

Share
39 kommentarer

Ingemar Stenmark och jag

Japp, idag fyller han 50, Stenmark.
Fyller år gör även till exempel Mats Pekkari, som gick i min klass i grundskolan. Min hjärna är fullproppad av sådana här onödiga kunskaper. Häromdagen såg jag i Scrubs hur Dr Cox blev arg för att han var tvungen att stoppa in ny, larvig information, varpå minnet av när USA vann hockeyn i OS 1980 swoooosch, försvann ut genom ena örat.

När jag gick i högstadiet samlade jag tidningsurklipp i pärmar. Jag begriper mig inte på mig själv som tonåring! Pärmarna är fulla av:

”Snart är det dags – det svenska fotbollslandslaget spelar i morgon mot Brasilien. Ronnie Hellström sliter hårt för att kunna hålla nollan.”
”Den 192 cm långe värmlänningen Ralf Edström vet inte om han ska spela i kedjan.”
”Ronnie Peterson skrev nytt kontrakt!”
”Annette Tånnander deppar inte trots att hon var chanslös på 1,83 cm.”
”Tommy Sandlin är nöjd med 2-2 mot Finland.”
”McEnroe är den nye tenniskungen.”

Borg, Stenmark och Frank Andersson i all ära – men varför har jag klippt ut hockeytabeller och en lista på skadeläget i det argentiska fotbollslandslaget? Och detta?
Här tänkte de att man skulle fylla i … och nej, det gjorde jag inte. Oftast var vi ju i skolan – ni vet det där som alla numera berättar om, när alla lektioner avbröts och en tv rullades in. Men det var verkligen så. Min bästis hade likadana kläder som Ingemar och hennes mamma stickade en Stenmarksmössa.
Lill-Babs pussar Stenmark, Stenmark som ju verkligen gillar sådana här jippon.
Men det här var kul – Tecknar-Anders ritade och skrev. Jag klippte ut allt han gjorde. Ibland fick kåsören Gits åka med till OS och skriva. Det var roligare på sportsidorna förr, det fanns faktiskt artiklar att läsa även för dem som inte brydde sig om själva tävlingsmomenten. Kanske var det det som gjorde att jag blev en idrottsnörd; jag läste, skrattade och lärde mig – och blev fast i sportträsket. Och måste därför göra plats i huvudet och slänga ut till exempel allt lokalsinne genom ena örat.
(Alla urklipp är från NorrbottensKuriren, DN och SvD 1979 och 1980.)

Share
12 kommentarer