Hoppa till innehåll

Etikett: ord

Svergies vannligste felvtsvade orrd

Vilka ord misshandlas mest av de skrivande svenskarna? Det har ord-entusiasterna på Norstedts försökt ta reda på genom att söka igenom sina ordbaser.

Listan över svenska felstavningar är underhållande läsning. Dock tycker språkpoliserna att hopskrivningarna ”iallafall” eller ”isåfall” får betraktas som förlåtliga förseelser, medan ”abbonemang” och ”annulera” får oss att rycka ut med visselpipan i mun och batongen i högsta hugg.

Share
9 kommentarer

Det allra mest svårstavade ordet!

Adress och abonnemang i all ära, men det allra svåraste är ett annat.

Jag lärde mig att stava till dubbel i kanske sjuårsåldern, men det skulle dröja tills jag var 24 år innan jag förstod mig på detta:

dubblett

Då hade jag redigerat en 500 rader lång artikel på Nationalencyklopedins redaktion och på det snygga manuspapperet med två karbonkopior plitat och fixat och ändrat dubblett till ”dublett” 123 gånger. Jag fick bannor och skämdes. Stava fel? Jag? Som är bäst i världen på att stava? Ha!

Fotnot
Det är klart att vi blir förvirrade – konsonanter brukar ju inte dubbeltecknas efter obetonade vokaler. Språkrådet tar som exempel kotlett, rosett och fasett – fast då brukar jag skrika

– Pollett!

Duplett (som alltid får mig att tänka på ”dyblöt”, vilket dels är helt absurt, dels inte hör hit) betyder samma sak som dubblett. Vilket ju bara gör saken värre eftersom det stavas med ett p. Fan ska vara rättstavare.

Kuriosa
Nordisk Familjebok, den kära, har faktiskt felstavningen som alternativ hääär.

/Lotten

Share
8 kommentarer

Briljant?

I en viss blogg- och journalistklick, kallar man varandra briljanta i tid och otid. Huääärk. Variera er!

Visserligen skulle man kunna tänka sig att min aversion mot ordet bara beror på ogin avundsjuka för att ingen framhåller mig som briljant – men nu låtsas vi att det inte är så utan bara att jag på mitt eget briljanta sätt ska försöka illustrera vad som händer när ett ord eller ett uttryck blir slitet. Jag stjäl några meningar:

”Hon skriver som vanligt briljant.”
”Briljant inlägg, kära du.”
”Darling Stina är ännu en gång briljant.”
”Briljanta chicks i kultursvängen.”
”Efter det briljanta föredraget åt vi musslor.”
”En sådan briljant intervju!”

Om man går till en ordbok, är definitionen utomordentligt framstående på ett iögonfallande sätt”. Ett antal briljanta variationsförslag kommer här (läs långsamt och känn efter) – varav några känns till åldern stigna som en pilsnerfilm och nästan inget känns nyskapande eller fräscht. Fett bra, anyone?

  • asbra
  • bautabra
  • bländande
  • ”blandning mellan nobelprisaspirant och Columbi ägg”
  • bra
  • ”bra som jordgubbar är gott”
  • delikat
  • eminent
  • enastående
  • extraordinär
  • fabulös
  • fantastisk
  • femstjärnig
  • fenomenal
  • finfin
  • förstklassig
  • förträfflig
  • fulländad
  • genial
  • genialisk
  • ’glimrende’
  • glänsande
  • grandios
  • grymt
  • gynnsam
  • gôrbra
  • hedervärd
  • helbra
  • helschysst
  • himlastormande
  • hissnande
  • härlig
  • illuster
  • imponerande
  • int’ så dåligt
  • int’ så obra
  • jättebra
  • kanonbra
  • kanoners
  • kanonfin
  • kempegrejt
  • kolossalbra
  • lysande
  • magnifik
  • majestätisk
  • makalös
  • mastodontbra
  • märklig
  • mästerlig
  • nyttig
  • oerhörd
  • oförliknelig
  • omåttlig
  • osannolik
  • otrolig
  • oöverträffad
  • praktfull
  • prima
  • präktig
  • rubinistiskt
  • ruggigt
  • rungande
  • safiriskt
  • sagolik
  • sällsam
  • skarpsinnig
  • sketabra
  • skicklig
  • smaragdlikt
  • snillrik
  • splendid
  • storartad
  • storslagen
  • storstilad
  • storvulen
  • strålande
  • strong
  • ståtlig
  • super
  • superb
  • suverän
  • svindlande
  • tiopoängs-
  • tjiggigt
  • tjusigt
  • toppen
  • toppenbra
  • toppenfin
  • utmärkt
  • utomordentlig
  • utsökt
  • vass
  • vidunderlig
  • ypperlig
  • överdådig
  • överlägsen

Jaha, 46 ord. Uppdatering: Nu 96! De röda orden kommer från kommentatorsbåset. Mera! Flera! Men man kan också använda ”briljant” i betydelsen ”utomordentligt begåvad”. Vilket ju inte behöver antyda att man är ett dugg framstående utan bara har en släng av briljans att släpa på i bagaget. Andra ord som har använts såpass ofta att deras briljans har flagnat, är t.ex. kvalitativ, kränkning, plattform, hata, fokusera, katastrof … för att inte tala om ”chock”. Fast nu gled jag visst in på företags- och löpsedelsspråk.

Hur som helst: ordet briljant har i mina läsögon tappat sin enastående betydelse och blivit trött och slitet. Ber om ursäkt om jag har förstört ordet även för er.

— Detta inlägg borde ha sponsrats av ett synonymlexikon. —
Share
29 kommentarer

Inte heter det väl ”taband”?

Jag sitter hopkrupen på Språktidningens redaktion, mitt i ett champagnevimmel. Alla är här. ”Mitt” hörn är en rund smatt med fönster … förmodligen har det varit en spiraltrappa här.

Min utsikt just nu.

Eftersom champagnen på fastande mage var synnerligen effektiv och jordgubbarna alls inte lindrade den svindlande känslan, satte jag mig här som en drottning på sin tron, väntande på uppvaktning. Ibland sticker någon in huvudet och säger ”jobbar du?”. Jag svarar att jag bloggar, varpå alla utan undantag vänder på klacken och går eftersom jag förmodligen är redlöst berusad och bara sluddrar.

(Det ska fan bjuda mig på mingel, här sitter jag och är asocial.)

Fissla! Fissla! Fissla!

 

Men nu har jag (där jag sitter) hittat något i senaste – det idag utkomna – numret av Språktidningen. De ber läsekretsen om tips på vad taband skulle kunna kallas istället. När det i bloggmun redan heter fissla! Uppdatering: Verbet av substantivet taband ska vi bara inte tala om. Tabandagera? Och ja, man ”fisslar med ett fisselsnöre” enligt kommentatorsbåset.

Ber härmed om tillstånd att få upprepa mig:

fiss`la verb ~de ~t
ORDLED: fissl-ar
SUBST.: fisslande, fissling
• genom att med fingrarna få ett snöre, trätt över båda händerna, att bilda olika figurer: snabbfissla; ~ en kaffekopp; ~ tillsammans med vännerna; han ~de till allas stora förvåning; ~ på pendeltåget
KONSTR.: ~ (ngt)
HIST.: sedan 2008; fr. ficelle ’snöre’

Såja. Mejladressen till Språktidningen är info@spraktidningen.se. (Han som får era mejl heter Patrik och är alls inte svårövertalad.) Nu ska vi väl ändå få allmänheten på bättre tankar? ”Taband” är hopplöst svårt att betona rätt (ta’band … taba’nd) och får i alla fall mig att tänka på religiösa militärer från Afghanistan.

Share
15 kommentarer

Ett proffs slår upp fakta i böcker

Svenskan fick i somras en toppenidé: små blänkare om ord som inte finns i SAOL men som är finurliga, roliga och nyskapande. ”Lexikala luckor”. Även vi läsare får bidra med förslag. (Sedan följer tidningen upp det roliga med en reflektion med den larviga kvällstidningsrubriken ”Nya ord från SvD:s läsare men SAOL är inte intresserad”. Och? Snyft, snyft, vad vi är kränkta?)

Mina favoriter är:

 

Blygskryt [substantiv], att genom att framhålla sina enkla vanor, sin fantasilöshet, dåliga smak och sitt bristande kulturintresse få någon annan att känna sig som en fåfäng elitist eller snobb. [—] (Gunnar Harding)

Skrylling [substantiv] -en ~ar; Person till vilken släktförhållandet är så avlägset att ingen riktigt mäktar med att reda ut begreppen. [—] (Åsa Johansson)

Motroad [adjektiv], det tillstånd då man skrattar åt, eller låter sig roas av, det man egentligen inte tycker är roligt. Lämnar ofta eftersmak av varierande bitterhetsgrad. [—] (Paulina Helgesson)

(Littorinexamen, ressentimental, frizonera, åskådespelare, sladdpost, pysselsättning, pingvinisk, laicism, tölpifiering, tankefjun, blem, snarkofag, bortlängtan, nymfolepsi, dracularisera, 1900-talist [utt. nittnatalist], starkspråk, mingelska är de övriga. Förutom ett som jag har utelämnat, mer om det nedan.)

Ett Scrabble-forum diskuterade 2005 vettiga ord som saknades i SAOL, och nu när jag kollar, är nästan alla med i 2006 års upplaga. Det är coolt, det är roligt med både nya och gamla ord och att läsa listan över borttagna ord är nästan lika kul som att gå på Gröna Lund. Bottinklädd! Lakejsjäl! Hugnerlig! Ilgodsexpedition! (Sorry. Nördvarning.) Fler ord finns här.

Men nu till det underliga. Ett av orden som SvD listar kommer på förslag från Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet. Jag vet inte om han har blivit ombedd att skriva eller om han har suttit på sin kammare och klurat helt själv. Hans förslag på ord som borde stå med i SAOL:

Färst [superlativ av adjektivet få], benämning på förteelse i plural, som i jämförelse med andra, liknande företeelser (även de i plural) har uppnått en grad av fåtalighet som sätter det i särklass. Ex: ”I går kom få personer hit, men i dag var de färre. Allra färst kan vi antagligen förvänta oss i morgon.

Nåmen ska vi inte ta och kolla i vahetteren, den däringa boken, professorn?

Se där! SvD-redaktörn kanske också skulle behöva slå upp det?


Jag citerar nu Språkrådet apropå ”färst”:

Det är ovanligt, men försvarar väl sin plats. Man kan jämföra med illa, värre, värst och stor, större, störst. Färst är en gammal svensk böjningsform som det senaste seklet fallit i glömska. I stället har mer eller mindre omständliga omskrivningar kommit i bruk, som “lägst antal”, “det minsta antalet” etc. Färst är både kortare, smidigare och naturligare. Använd det!

Bloggare! Gån ut och förkunna ordet: färst finns!

——-
Uppdatering två sekunder efter inläggets publicerande:
Språkrådet tar emot förslag på nyord hääääär. Den djefla mannen har skickat in ”dampa” och Översättarhelena har föreslagit ”sverka”. (Man måste liksom inte ha uppfunnit ordet själv för att det ska vara ett ”nyord”.)

Uppdatering igen
Här kommer nyordsförslag ur kommentatorsbåset:

anless – annorlunda (jfr ”han är lite annars”)
beblänga – titta på (Alf Henriksonskt ord)
bortvalbar – inte oumbärlig
gohällig – snäll
jaha-upplevelse – den mer relaxade versionen av aha-upplevelse
kallefiera – oförklarligt försvinna spårlöst ur handen som i ”men jag hade den ju här alldeles nyss!”
nöss – avtryck av katt- eller hundnosar på blanka ytor
ryska – samlingsnamn för väska, ryggsäck och liknande
[tanken] perkulerar – att idissla en tanke liksom (jfr perkolator)
sekrutt – dålig, skruttig, kass
uhällig – dum
valfrid – att slippa göra val ideligen (valfrihet i all ära, men …)
örebrohatt – ersättning (för tvivelaktig tjänst), muta

Ord som nämndes, men som redan finns med i SAOL:
asa – glida, släpa
glyttig – barnslig
rälig – ful, otäck
grisk – hetsig, ivrig
förbryllelse – förvirring

Share
47 kommentarer

Ett glas juice i Svenska Akademiens Ordlista

SAOL, den kära, kan jag ligga och bläddra i på kvällarna. Visserligen somnar jag motvilligt ganska snabbt, men alltid hittar man något kul. Därför måste jag nu dela med mig av min juice-jos-juice-avhandling.

Så här var det:

  • I SAOL som kom ut 1950 var uppslagsordet juice.
  • I SAOL från 1973 stod det både juice och jos som alternativform.
  • I SAOL från 1986 envisades redaktionen trots glåpord med båda formerna: juice och jos.
  • I SAOL som kom ut 1998 hade någon gett upp kampen: juice stod som ensamt uppslagsord.
  • I SAOL från 2006 står det fortfarande juice … trots att allt fler nu börjar skriva jos.

Min tolkning är att SAOL 1973 försökte få oss att stava enklare (vilket ju är förnuftigt), men att vi svenskar inte riktigt var mogna detta stora steg. Sedan gav de upp och lät oss stava krångligt … bara för att nu finna att jos nu dyker upp lite här och där. Som alltså inte är med i SAOL.

Men hur stavar ni restaurantrestaurang ..? Spaghettispagetti? Visst föredrar ni väl tejp framför tape? Den stora knäckfrågan är förstås hur vi ska stava till

  • e-post
  • e-brev
  • e-mail
  • mail
  • mejl

Själv är jag övertygad om att SAOL:s rekommendation (e-post och e-brev) kommer att vara obsolet och larvig om bara ett par år. Alla kommer att säga och skriva mejl. Som fanns med i SAOL redan 1998.

Uppdatering 2018:

SAOL från 2015 har fortfarande inte tagit sitt josförnuft till fånga, men … SO har det! I Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien finns jos med som alternativform! YES!

/Lotten anno 2006 (jag, som på riktigt har spillt ut ett glas juice i SAOL)

Share
1 kommentar

SAOL-fabriken

Blipp sabb flippa blogg cache chatt.
(Chip!)

Hint intro pesto retro.
(Pucko!)

Pusha flashig shiitake slashing
peeling queer tee trainee.
(Handfri!)

Mortadella nasi goreng gnocchi brioche
cookie rookie tummis.
(Och en chokladboll.)

Av poetissan Lotten Diktonius Bergman – till SAOLs ära, den trettonde upplagan.

Alla orden här ovan – utom och och en – är alltså några av de 10 000 nytillkomna i senaste upplagan. En snabbkoll av de 5 000 borttagna orden förflyttar mig till soliga somrar i träskor, vilket är en helt felaktig, anakronistisk association. Jag borde ha börjat fundera över samhällsutvecklingen och folkhemmet, men när betjäntplats, fattigmansstuga, ilgodsexpedition, frestarinna, kvicklunch, fejdlysten, lantpolis, fagerlockig, giftasgalen och mammonsträl tas bort ur SAOL, tänker jag på … soliga somrar i träskor.

Ok, samhällsutveckling! Nu ska fru Bergman koncentrera sig på hur Sverige har förändrats! Fler nya ord: dissa, promota, aktiebubbla, hjärnsläpp, lyxrenovera, mediedrev, nakenchock, plåtpolis, sockerfälla, stringtrosa. Nej, jag är hopplös – nu tänker jag på en plåtpolis i stringtrosor.

Share
17 kommentarer

De, dem och dom

Subjekt och predikat, objektifiering plus …öh … kvamperfekt. Gäsp. Svampperfekt. Jag vill bo i en zzzvamp …

Zzzzzz.

Strunt samma, enkelvarianten för dem som tvekar:

1. Tag en mening som är svår. (Jag träffade de? dem? i bastun på nyårsaftonen.)
2. Tänk mängdlära!

De är samma slags ord som jag, han, hon och vi. Sätt en ring runt dessa ord, de bor ihop i ett kollektiv och äter linssoppa tillsammans.

Dem är samma slags ord som mig, honom, henne och oss. Sätt en ring runt dessa ord, de bor i ett annat kollektiv och firar alternativ julafton ihop.

(Om Fredrik Lindström hade läst över min axel nu, hade han börjat berätta om hur dialekterna stökar till det och att det bl.a. i Skåne och Norrbotten är helt ok att säga ”Jag gav den åt han” fastän det i korrekt grammatisk mening … eller en grammatiskt korrekt mening … är fel.)

Nu kommer vi till det listiga!
3. Tag meningen som ska ha de eller dem. Testa om det passar bäst med jag/han/hon/vi eller mig/honom/henne/oss där det nu ska stå de eller dem. Om det låter bättre med han, ska det stå de. Om det låter bättre med honom, ska det stå dem.

Jag träffade han i bastun på nyårsaftonen. Nä huuuu.
Jag träffade honom i bastun på nyårsaftonen. Javisst, jättetrevligt.

Alltså ska det stå ”Jag träffade dem i bastun på nyårsaftonen.”

4. Tvekar du fortfarande? Skriv då dom; det är bättre att skriva dom än att välja fel på de och dem. Tycker jag.

Zzzzzzzzz? I så fall: de nakna karlar som jag träffade i bastun på nyårsaftonen 1982 ingick alla i det sovjetiska ishockeylandslaget. De hade väldigt ont i ljumskarna allihop.

/Lotten

Share
36 kommentarer