Hoppa till innehåll

Etikett: julkalendern 2020

Lilla Julkalendern 2020: femte luckan

Lucka 3 var svår och förtjusande, och gav upphov till intressanta berättelser om hur man lär sig att läsa. Niklas vann tischan, som inte längre är osynlig – men som fortfarande bara finns i fantasin. (Tryckeriet jobbar på!)

Idag gäller det att strössla ledtrådar så att alla uppåt läktarn kan kliva ner på planen!

Lucka 5


Hemtentamen coronahösten 2020

För ett godkänt resultat på respektive fråga krävs visad förståelse för och förmåga att förstå de centrala faktaaspekterna av omvärldskunskap.
—-
1. Svärdslukare har en förmåga att skjuta fram käkbenet, vilket hämmar kräkreflexen. Med andra ord är just svärdslukare mer lämpade för covid-19-test än andra. Vad innebär det statistiskt sett och hur har detta faktum kommit att påverka låginkomstländernas inställning till vaccineringsfrågan?

2. Den globala och allenarådande okunskapen påverkas av människors sätt att tänka. Vi är tre som tänker på standardavvikelser, signifikanta värden och skillnader i uttalet av ordet ”people”, ”terrible” och ”numbers” på engelska. [pipel] [teriböl] [numbösch] Ge exempel på hur detta uttal har påverkat globala trender i några olika länder!

3. Som bekant är sund kost och regelbunden motion numera en del av vardagen för såväl forskare som chimpanser. För att förstå framtiden måste vi känna till nutiden, och frågan är hur vi kan påverka den förödande felaktiga bilden av världsläget. Ange minst tre exempel på rädslor, generaliseringar och försämringar ur kurslitteraturen.


Blubb-blubb. Ja, en blubb-bild.

Facitsajten!

Lucka 1 och dess facit. Lucka 13 och dess facit.
Lucka 3 och dess facit. Lucka 15 och dess facit.
Lucka 5 och dess facit. Lucka 17 och dess facit.
Lucka 7 och dess facit. Lucka 19 och dess facit.
Lucka 9 och dess facit. Lucka 21 och dess facit.
Lucka 11 och dess facit. Lucka 23 och dess facit.

Programförklaringen!

Share
85 kommentarer

Facit till lucka 3 heter lucka 4 (Lilla Julkalendern 2020)

Lucka 3 (som ju borde heta 2) var sådär svår som ni inte vill att den ska vara. Men då blir det å andra sidan väldigt kul i kommentatorsbåset … Vi börjar med två höjdhoppare!

Rosman:
Själv hoppade jag dykstil vilket var en slags anomali redan då, typ 1972 och framåt, men någon sa tröstande att det såg trevligt ut, lyckades aldrig bemästra Fosbury flop, det var hela förklaringen. Men det stoppade mig på 1.60, medan HB nådde betydligt högre. På alla plan.

Niklas:
[…] min höjdhoppskarriär om jag hade haft någon tog ett hastigt slut när jag testade Fosbury flop men körde samma ansats som vid saxning. Efter att ha landat utanför mattan med ländryggen först ville inte höjdhoppsentusiasmen riktigt infinna sig igen. Jag sätter mig på läktaren och bölar lite.

Skogsgurra:
Kartbilden – nog är det väl en U-båt. Med ett par stora observationsfönster. Minns fönstren från en gammal ScFi-roman. Så gammal att den var illustrerad med träsnitt. Och där har HB också varit framme.

Flora:
Jag har googlat fram att Poe har skrivit en berättelse med titeln ”The Pit and the Pendulum”, vilket stämmer med initialerna och dessutom med lite god vilja kan ses som en poetisk beskrivning av stavhopp.

PK:
[…] jag ser, likt James Bond, rött.

embryo (länken går till hela kommentaren):
[…] åh det var som vaneligt: palmedalen full av händer okcså druvor som flöt omkring okcså flög omkring i stora flokcrar […]

PSJ:
Bekentnisse eines intellektuellen Hochstapler, jedoch nicht Felix Krull.

Sedär, så fint! Det blev franska i lucka ett, tyska i lucka tre!

Ja just det. Hemlisbloggaren var ju P.O.!

P.O. Enquist på Bokmässan 2014. (CC-licens)

– Men! Men! Hallå! P.O. Enquist (1934–2020) har ju inte P.P. som initialer! ropade allmänheten, som förstod att just PP var något att hänga upp sig på i luckan. 

Nej, men den gode P.O. hamnade i fullt förklarligt blåsväder när han i Expressen i maj 1975 skrev den text som luckan bygger på – som handlade om Pol Pots tvångsevakuering av Pnomh Penh. 

– Ahaaaaa, sa allmänheten.

Förutom denna ledtråd, var några av hans verk instoppade i luckan, men inte t.ex. Kapten Nemos bibliotek, En triptyk och Kartritarna. Den f.d. höjdhopparen och kommentatören Niklasses ledtråd om att böla kommer sig av P.O.:s fantastiska födelseplats. Ni som inte vet, håll i er nu, för det här är ren poesi:

Han föddes i Sjön, Hjoggböle i Bureå församling.

Jag har letat i rullorna efter det personliga höjdhoppsrekordet på 197 cm (lika högt som han var lång), men har misslyckats. Däremot hittade jag en text om P.O. Enquist av Åke Stolt, som där nämner en bild som jag hade kunnat ge min vänsterarm för att få se:

”Det finns en bild på oss eftersom det gjordes en specialtidning för Upsala Nya Tidnings räkning om hur en tidning blir till. Sportens fältarbete skulle skildras. Vi är båda mycket magra. Han ligger horisiontellt, precis över ribban, jag är vertikalen i förgrunden med block och penna. Det ser både arrangerat och verkligt ut.”

I den artikeln får jag än en gång känna på fansens beundran inför detta författarskap – en beundran som jag inte begriper.

Men jag har försökt! De här fyra har jag läst till sidan 69, för det är så långt jag pallar när jag tvångsläser.
  • Jag har en kollega som i övrigt tycker som jag om det mesta – men han gillar verkligen P.O. Enquist.
  • Jag är med i två bokklubbar där man åtminstone en gång per år vill läsa ”en pee-oo”.
  • Jag borde ju som varande idrottstoka äta upp alla hans böcker och älska parallellerna mellan kärleken och idrotten och det faktum att han hittar orden och stavar dem korrekt.

Men nej. Expressen listar hans bästa citat, och jag försöker än en gång att uppskatta:

”De hade försökt röra vid honom, och han hade vetat att skräcken gjorde hans hud tjock. Han var rädd, eftersom han innerst inne visste hur tunn hans hud var, hur långt in i dem han skulle falla.”

Ur novellen Öknens alla blommor (1974)

Nej, det där är inget för mig, tyvärr.

Fast när han talar – DÅ blir jag intresserad! Dialekten är mild, knappt hörbar. Men så fin. Här kommer ett kort klipp från 1975 där P.O. pratar om sin pjäs Tribadernas natt – och stäng inte av innan ni har sett Ernst-Hugo Järegård och Lena Nyman repetera pjäsen i vardagskläder!


Kolla på det som de repeterar efter 1:19 i klippet ovan!

Och jämför sedan med tv-teaterns version från 1978 på SVTplay – spola fram till 1:19:59. (Ja, det råkade sammanfalla: samma scen visas upp efter 1,19 minuter i det svartvita klippet och efter 1,19 timmar i föreställningen på SVT.)

I korthet nu:

P.O. Enquist, föddes, hoppade högt, skrev länge på Expressen, agerade som höjdhopparen Kenneth Wittlock i filmen Höjdhoppar’n (1981), söp bort ett decennium, blev stående inslag på Bokmässan, skrev oerhört många megadunderjättepopulära böcker – tills han fick en stroke som tog död på kreativiteten och i våras även honom.

Inte alls P.O. Enquist.

Men vad tusan, jag uppskattar ju långa män som idrottar och kan formulera sig! Jag kanske ska försöka läsa en bok till?

Mmm. En annan dag.

Plommonstopet och jag är glada över att äntligen kunna presentera tischans utseende! Vår käre vän Pip-Petter har varit mig behjälplig, men nu ska ett tröjtryckeri jobba som i sirap trots att det ju borde gå geschwindt att trycka upp några enkla tröjor.

Jag drar först vinnaren förstås. Oh, jag måste stoppa in några extra namn i hatten nu! Plocketiplock, skriveliskriv och rafselirafs … här kommer … Höjdhopparn Niklas!

Femte luckan kommer i lördagsottan! Och här har vi tröjtrycket 2020!

Share
38 kommentarer

Lilla Julkalendern 2020: tredje luckan

Den första luckans lösning fanns i periferin såpass att Ninja ledtrådade perfekt med en stjärnhimmel fastän hon inte alls associerade rätt. Naturligtvis kallas detta fortsättningsvis för att ”göra en Ninja”. Karin tog hem årets första tischa-pris, som dock fortfarande är osynligt …

Nu till en svår lucka. Sorry. (Men Ninja kommer ju att ge er perfekta ledtrådar i kommentatorsbåset.)

Lucka 3


I åratal har de väntat. Bragdguldet gick 2020 till en stavhoppare, vilket förvandlade ett sorgligt fosterland till ett nationalistiskt fyrverkeri, ett ballt land i glädjerus. Men jag reste mig, gjorde mig fri från den nygrävda grav jag ligger i, kastade mig ut på friidrottsarenan igen – och fann att höjdhoppsgrenen måste få upprättelse. Man måste städa upp inom friidrotten, skura banor och madrasser rena från dopingmisstankar. Medan östländerna gråter krokodiltårar.

Höjdhoppet är den renaste av sporter, och kampen för det sjätte bragdguldet pågår nu. Över detta kan bara belackarna känna sorg. Ni som hävdar att jag sedan 1975 hyllar Piff & Puff, att jag gläds åt Ping & Pong eller att jag i ett annat liv skulle ha vett att ändra åsikt om Paul Paljett, har fel. Jag vet helt enkelt inte vilka de är. Därför får jag anse vadhelst jag vill.


Och så struntar vi ju i den här bilden.

Facitsajten!

Lucka 1 och dess facit. Lucka 13 och dess facit.
Lucka 3 och dess facit. Lucka 15 och dess facit.
Lucka 5 och dess facit. Lucka 17 och dess facit.
Lucka 7 och dess facit. Lucka 19 och dess facit.
Lucka 9 och dess facit. Lucka 21 och dess facit.
Lucka 11 och dess facit. Lucka 23 och dess facit.

Programförklaringen!

Share
106 kommentarer

Facit till lucka 1 heter lucka 2 (Lilla Julkalendern 2020)

TUT! Här kommer 2020 års första facit! Om en favorit! Och för säkerhets skull upprepar jag att jag – när jag här publicerar några kommentatorer – är både orättvis och ologisk samt inte alls alltid drar upp det första rätta svaret ens! Se bara:

Dina:
”Heter han Dan i förnamn?”

Ökenråttan:
”På Söder finns ett hak som heter Pom & Flora.”

Björn:
”Nämen … jag kan ju aldrig någon av de här frågorna. Snablar också!”

Zkop:
”Jag betar av ledtrådarna en efter en.”

Flora:
”Och vad har bilden på mig med saken att göra?”

Eva-L:
”Une histoire tror jag minsann!”

Smultronblomman:
”Jag tror jag har fattat vad det handlar om. Conan Rabarbern så klart!”

Agneta uti Lund:
Et maintenant je sais!

Vi har två specialkommentatörer idag – Ökenråttan och Niklas – men vi återkommer till dem lite senare.

”Father Brown” i första luckan är lite luddig i konturerna eftersom han kan vara både far och son. Eller rentav huvudkaraktären. Men strunt samma – ni kom ju fram till lösningen trots att dialogen hade klivit i kostymen från ”Det sjunde inseglet”. Kanske via elefanträddar-Cher, kanske via den döda mamman eller den svampförgiftade kungen?

Hemlisbloggaren var idag Jean de Brunhoff (1899–1937). De böcker som han hann skriva under sin korta levnad var:

  • Histoire de Babar, le petit éléphant [Sagan om Babar, den lilla elefanten] (1931)
  • Le voyage de Babar [Babars resa] (1932)
  • Le Roi Babar [Kung Babar] (1933)
  • L’ABC de Babar (1934)
  • Les vacances de Zéphir [Zéphir på sommarlov] (1936)
  • Babar en famille [Babar och hans familj] (1938)
  • Babar et le père Noël [Babar och jultomten] (1941)

Nu kommer en krånglig mening. När Jean (och så vansinnigt många andra) plötsligt dog i tuberkulos (som förresten är en zoonos, alltså en sjukdom som smittar mellan djur och människor), låg ”Babar och jultomten” i pipeline tills den unge sonen Laurent (f. 1925 and still going strong) lyckades färdigställa den.

SvD 24 april 1938.

Nu kommer en krånglig mening till. Historien om hur Babar uppfanns påminner lite om Pippi och Astrid Lindgrens eftersom det var Laurents mamma – pianisten Cécile de Brunhoff –som en kväll berättade för sina då två söner (en tredje son, Thierry, kom senare) en historia om en elefant som hamnade i Paris och stal pengar för att kunna handla kläder. När maken Jean hörde historien, ritade han snabbt ner den. (Och tog bort stölden.)

Cécile de Brunhoff (1903–2003) sägs ha insisterat på att hennes namn inte skulle vara med i boken, trots att hon ju hittade på storyn. Det låter knasigt blygsamt, men enligt alla källor var hon bestämd på den punkten och ville inte på några villkor ta fokus från musicerandet.

Annons i SvD 8 december 1946.

Så, Laurent [lårå] de Brunhoff tog på 1940-talet över producerandet genom att helt enkelt härma sin fars stil, och därför kan vi numera läsa i mer än 50 böcker bl.a. om hur Babar

  • yogar
  • turistar i det moderna Paris
  • spelar datorspel
  • besöker N.Y.
  • går på museum
  • undersöker hur det står till i Hollywood.

På biblioteken står de gamla Babar-böckerna numera nere i magasinen. De anses nämligen inte riktigt rumsrena av vuxenvärlden. (Barnen har inte något att säga till om.) På lilla mig gjorde ”Sagan om Babar” ett däremot ett mycket positivt intryck.

Den stoooooora boken med snirklig handskrift var underbar med elefanterna som håller med snabeln i svansen på den som går före, mamman som blir skjuten av en jävla jägare, Babar som gråhåååter, kungen som äter svamp och dör, de gamla elefanterna som är alldeles skrynkliga och den svartvita bakifrånbilden efter bröllopet.

Trallalala.
Pang!
Uhuuuuu!
Örk.
Mummel mummel.
– Snöar det? sa lilla Lotten 1968.

Men Babar är för mig även tv-serien från 60-talet, där alla skådespelare på Mumin-vis (den hemska där skådespelarna tar av sig huvudena som är fulla med hö, vilket kung Ekman är allergisk mot) har stora huvuden och rör sig lite som balettdansörer. Babars runda fötter fascinerade mig storligen. 

(Den här versionen är på engelska, dock.)

Men nu till specialkommentatörerna!

  1. Ökenråttan skickade en bild från när yngsta råttungen Ludvig var knappt tre år. Lille Maken står bakom honom där i köket.
”Tydligen var det nån bättre middag dagen innan, för våra stora kalasglas för bättre viner står där på bänken ser jag, liksom en vinflaska. Ludvig har väl kört upp sin pappa ur sängen för att få höra sagan om Babar; du ser gossens sömnrosiga kinder. Men först ska han förstås ha välling, så ut i köket med pappan.”

2. Niklas beordrade sin syster att rota fram och fotografera ”Kung Babar”, som har en censurerad och borttagen bild med bl.a. ”Olyckan”! Därav Niklasses referens till Ted Åström.

”Lillasyster var så oerhört rädd för den boken och särskilt det uppslaget. Senare har vi och mamma psykoanalytikern förstått att hon i Olyckan med de smala ögonen såg en arg mamma. Vi hade läst boken hos vår moster som hade kvar den sedan hon var liten. På 60-talet hade några vänner till föräldrarna köpt med sig en barnbok till oss barn, förmodligen utan större tanke, och råkat köpa den. Lillasyster brakade ihop av rädsla men då upptäckte vi att boken var censurerad och alla de läskiga bitarna var borta.”
Så här ser hela uppslaget ut på franska. När det inte är censurerat.

Det är bra, hörni! Ut och leta 45 år gamla bilder och engagera släkten när det vankas facit!

Och nuuuu är det dags för morfars plommonstop, som ju ser ut precis som Babars! Det är fortfarande trasigt och dammigt, men jag har skrivit nya lappar med era namn. Frasigt fräscha är de.

Men … säger ni … hur ser vinst-tischan ut? Jo, av hävd och gammal vana är den tyvärr osynlig ett par dagar till.

Och nu drar jag! Hokus pokus, så blir årets första vinnare … prassel prassel …Karin! Tjoho!

Lucka 3 kommer i ottan den 3 december!

Share
52 kommentarer

Lilla Julkalendern 2020: första luckan

Välkomna till Lilla Julkalendern 2020, alla nypåstigna och alla gamla rävar som sitter bakom öron och på läktare eller som springer omkring på planen med corona hängande runt anklarna! Nu ska här has kul!

Det viktigaste: gissa inte rakt ut vem det är som gömmer sig i texten nedan. Lämna ledtrådar! Ett föredöme var Béatrice Karjalainen i första luckan 2019: Hon berättade om Blomsterlandet och linnedukar inleder med det klassiska: ”Det kan väl inte vara så enkelt” (Svaret var Carl von Linné.)

Lucka 1


Father Brown: Vem är du?

Cher: Jag är Cher.

Father Brown: Kommer du för att hämta mig?

Cher: Nej, men en avlägsen släkting.

Father Brown: Det var ju sorgligt.

Cher: Inte särskilt.

Father Brown: Min mamma sköts ihjäl när jag var liten.

Cher: Mhm. Hellre död än ensam.

Father Brown: Näe. Du plockar svamp, inte sant?

Cher: Hur vet du det?

Father Brown: Åh, jag har ju hört det i visorna.

Cher: Ja, jag är ganska skicklig … [sjunger] ”If I Could Turn Back Svaaamp …”

Father Brown: Jag minns … Vår käre kung åt svamp och dog.

Cher: Ja, det var sorgligt. Men varför ville du ta över hans roll?

Father Brown: Det är min sak.

Cher: Det har du rätt i. Döden är dock allestädes närvarande.

Father Brown: Jag får väl leva så länge jag tutar i egen lur?


Oj, nej. Nu kommer en såndärn onödig bild som man ska strunta i.

 

Facitsajten!

(Den här tabellen här nedan kommer att fyllas på med länkar under de kommande 24 dagarna.)

Lucka 1 och dess facit. Lucka 13 och dess facit.
Lucka 3 och dess facit. Lucka 15 och dess facit.
Lucka 5 och dess facit. Lucka 17 och dess facit.
Lucka 7 och dess facit. Lucka 19 och dess facit.
Lucka 9 och dess facit. Lucka 21 och dess facit.
Lucka 11 och dess facit. Lucka 23 och dess facit.

Programförklaringen!

Share
94 kommentarer

Imorrn börjar Lilla Julkalendern 2020!

Ja, den är här nu igen – decembermånaden. Och med den Hemlisbloggarjulkalendern. Alla som har varit med förr om åren kommer att känna igen sig, även om formatet pga. tidsbrist är lite nedbantat: tolv luckor (litterära gåtor) och tolv facit blire.

Nu ska ni få se hur Julkalenderns programförklaring såg ut 2005, eftersom allt är nästan likadant år 2020. Förutom att jag tydligen på den tiden skrev ”mail” istället för mejl.

Hm. Vad menade jag med det där i slutet? Vem har förtjing på vaaad? Mysko. Hur som helst är jag allra mest nöjd med den här röda tråden:

Alltså ”Historien om någon”. Tihi, fniss, fniss

Första året listade ni ut dessa 24, nej 23 … hemlisbloggare:

Mike Hammer
U*f L*ndel* (vi skriver av hävd inte ut hans namn, för han blev arg på mig)
Enid Blyton
Anne Frank
Stig Cederholm
Tage Danielsson
Wilhelm Grimm
Agatha Christie
Groucho Marx
Ayla
Selma Lagerlöf
Bert (Anders & Sören)
Arthur Miller
Liza Marklund
Rundström (Agnes von Krusenstjerna)
Den 16/12 2005 gick internet sönder – enda gången som Julkalendern har uteblivit.
Ingmar Bergman
Elsa Beskow
Tintin
Helene Hanff
Vladimir Majakovskij & Sara Lidman
Falstaff, fakir
Inger Frimansson
Povel Ramel

I år kommer ingen av dessa att återkomma. Eller så kommer de visst tillbaka, och här står jag och bara försöker lura er. Varannan dag den 1–24 december lägger jag alltså ut en text. Eller en handlingslapp, en text i bild, en felanmälan, lite Scrabble eller bara ett telegram. In i kommentatorsbåset rusar ni alla för att gissa vad som ligger bakom orden. Det är oftast en författare, ett bokverk, en film eller en blåsippa – men även Clas Ohlson har julkalendrats.

Det allra, allra viktigaste nu: kom ihåg att INTE skriva ut det rätta svaret om ni är säkra på det! Alla som med bestämdhet vet vem som gömmer sig i luckan bör ge ledtrådar precis som jag … (Vilket kan resultera i fantastiska gissningar när den som är bombsäker faktiskt har fel.)

Fackuttryck – såna vi svänger oss med i båset

Att göra en blåsippa: att vara bombsäker på sin sak, men ha fel.

HB: förkortning för ”hemlisbloggaren” – alltså den som alla letar efter.

Orlando Bloom och Skebokvarnsvägen har (oftast) inget med saken att göra, men är roliga att dra till med när som helst.

Dan Brown gissar du företrädesvis på när du inte kommer på något annat.

Hjalmar Söderberg är en ovanligt vanlig gissning, bara.

Att göra en Schubert: att slänga ur sig en tokfelsgissning som man är säker på är alldeles uppåt väggarna … när det i själva verket är det rätta svaret.

Att sitta på läktaren är att misstänka att man har så fel och är så väck att man bara är med och njuter av att de andra [nere på planen] verkar ha koll på vad som händer och sker.

Att hoppa i hatten: man har inte tid/lust/ork att gissa/klura/fundera, men vill faktiskt ändå vara med på ett hörn och ha en chans att vinna tischa.

Och hur ser månne 2020 års t-shirt ut? Jag vet inte, för den är än så länge osynlig. Men inte så här i alla fall, för i så fall hade jag ju bara repriserat 2017 års tröja och det hade faktiskt varit jättekonstigt:

Ses i båset i ottan den 1 december!

Share
39 kommentarer