I usually have visitors who are interested in the same things I am, and I have guided many friends from Farawayistan.
This is what the route looks like — blue dots — where you can walk, take the bus and the tram, but above all, take boat no. 82 between Gröna Lund and Slussen — red line.
You can also hire a perfectly ordinary bicycle and guide in slightly more sweeping loops.
Tell them about NK — founded in 1902 — and the murder of Anna Lindh in 2003, and then briskly move on to the fact that Kungsträdgården was, until the 1770s, an enclosed garden only for the royals.
Kungsträdgården in 1617.
Briefly summarise Stockholm Syndrome as you approach Norrmalmstorg, but don’t talk for too long, because Hallwylska palatset and Dramaten with the warm Margaretha Krook statue are coming up any second. Yes, of course, you can stop here to look at the utterly delightful and wonderful palace and attend a theatre performance, but not if you are going to see Stockholm in one day.
Enjoy the magnificent buildings along Strandvägen. They were built around the turn of the twentieth century and are tremendously interesting for architecture nerds.
Get off in front of Nordiska museet, which you also will not have time to visit, because that takes at least a whole day.
Then spend two to three hours inside Vasamuseet. Visit the restaurant there if you are not completely bankrupt.
Maybe not the clearest view of Vasa.
Walk to ABBA-museet. It is practical to buy tickets on your mobile already during the walk there. Anyone in the group who does not want to go into the museum can loiter around the neighborhood’s nice restaurants.
Well, this was fun!
Point out Skansen, but do not go there today, because there is no time.
Point out Gröna Lund on the way down to boat 82 — no, you do not have time to go on a roller coaster today.
Take boat 82 from Allmänna Gränd to Slussen/Skeppsbron — stand in the bow and enjoy the view! The boat does, however, have two bows and no stern, so you have to keep track of which way the boat is going.
Go to Kungliga Slottet and try to catch the changing of the guard. Maybe at 4 pm?
Have a beer and a pizza on the corner of Stora Nygatan and Stora Gråmunkegränd: Da Peppe.
Walk towards Riksdagshuset and try to explain Sweden’s political system. I rattled off the party leaders from 1976 because I do not know the current ones.
Stroll along Drottninggatan and close the circle by mentioning Sergels torg again.
Go to Centralen, buy a loaf of bread the size of a baby at Fabrique, and go home!
Igår skrev Andrew Walden: ”… jag brukar undvika allvaret när jag är rädd”.
Jag kontrar med: ”Jag brukar undvika allvaret.” För det finns överallt. Coronan har satt världen i brand och så ställer Prutt-Putin till det som lök på laxen. Jamen självklart gäller det väl då att fokusera på (tadaaa) automatiska textmaskiner som ljuger, fabulerar och hittar på?
Detta kallas på engelska ”automated content services” och funkar perfekt – även på svenska – med ett givet material inom t.ex. sport, mäkleri, börsnyheter samt trafik- och väderrapporter. Vi människor lägger inte märke till detta för att texterna ju (håll i er nu) är språkligt korrekta.
Sannolikt skrev en automat denna text efter att en meteorolog matade in parametrar.
Visst är det skönt att läsa en korrekt text? Datorn får instruktioner om hur den ska hantera informationen och inga faktafel kan uppstå om människan levererar korrekt ingångsdata.
Men den mänskliga känslan och språkliga krumelurerna är väl ändå roligare? Eller?
Så här kan en text se ut när den är skriven av en människa som förvisso kan stava, men …
Språkpolis Bergman ser fram emot att läsa korrekta, opersonliga, trista texter och slippa ta sig åt hjärtat när en butik skriver:
Eller … blir allt trist och platt?
Robotjournalistiken började bli användbar 2015. (Människor som skriver som robotar har funnits längre.) En textrobot är alltså datorprogrammet som genererar text. (Den har ingen hjärna, så den är lite klantig, men jag återkommer till det.) Roligast är de som baseras på GPT-3 från Open AI – ett Musk-relaterat, ideellt forskningsbolag. De har samlat in texter på engelska och liksom lärt sig hur texter brukar se ut. Alltså hur människor vanligtvis uttrycker sig i skrift.
Eftersom ”människor vanligtvis” tenderar uttrycka sig ganska banalt och med stavfel samt grammatiska horrörer, undrar man ju hur den sållande kvalitetskontrollen ser ut, men … den verkar funka! Insamlingsmaskinen kanske känner av stavfel och ratar texter med sådana? Textautomaten kan bl.a.
skapa konversationer – alltså dialoger
redigera
manipulera texter
svamla och skriva ren rappakalja.
Ni förstår väl att jag är särskilt intresserad av den sista punkten? I sina bästa stunder är textautomaten helt fantastisk – den kan till och med skriva (till synes) originella rader med högt litterärt värde. Men faktum är att den ljuger oförblommerat, chansar och hävdar saker som inte är sanna. Jag har testat och lärt mig att
Västerås ligger i Danmark
Chopin är kompis med Clapton
Elizabeth II har haft ett intimt förhållande med Mark Hamill
det krävs att man är bra på att åka skateboard om man ska söka till en kockutbildning.
Nu ska ni få se hur det kan funka!
Jag skriver tre inledande meningar på Anyword – meningar som inte riktigt hänger ihop logiskt sett. (De som står i kursiv stil nedan.) Sedan fyller automaten glatt på med vad som känns bra för den.
My grandmother told me that I should focus more on school. So I did. Little did I know that it would be my profession later in life. After high school, I went on to study English and Literature at university (fun fact: Dickens is one of my favorite authors). Then, after a few years working in finance as an assistant analyst, an opportunity presented itself to work as a professional proofreader/editor—and what better way to thank my grandmother for pushing me towards academics than giving her a job when she retired? Anyway, that’s not what we’re here for.
Dickens, jahaja. Jag testar ett annat ämne, som jag sätter en bra rubrik på: Clark Gable and Greta Garbo once met on a train.
Garbo och Gable i ”Susan Lenox (Her Fall and Rise)” 1931. Kanske möttes de även på ett tåg?
Texten ska innehålla love, cooking och anger, säger jag spontant till automaten. Till min stora förtjusning presenterar den då fyra textstycken med de finurliga underrubrikerna
Ingredients
Equipment
Method
Serving
Jättekul ju! Att beskriva hur Gable och Garbo möts som vore storyn ett recept! Men … tyvärr glömmer textautomaten bort denna fiffighet och bluddrar bara på. Men det är intressant bludder!
Ingredients
Clark Gable swept into first class, a black valise in hand and clearly annoyed about something. The train pulled out of Paris and began its journey across Europe towards London. He sat down beside her, staring straight ahead at nothing with that determined frown of his when he wasn’t gracing us with one of those luminous Hollywood smiles he wore so well.
Japp, här har vi helt klart ett ”luminous Hollywood smile”.
Naturligtvis måste vi kolla hur mötet fortsatte – enligt den fabulerande textautomaten. Oj, jädrar, det eskalerade snabbt!
Equipment
When Greta Garbo’s suitcase all of a sudden fell to the floor, their eyes met and they laughed hysterically. Each was quite impressed with what they saw before them. Garbo, who was never without her movie-star make-up, had showered that day so she did not look like herself; she looked like someone completely different. Clark Gable stared at her for what seemed like an eternity but in actuality was only about 15 seconds. Then he said, I love you. She responded by saying: I love food. They both burst out laughing again. Then Gable said, My name is Clark Gable. To which Garbo replied: I know. I am Greta Garbo.
Just then, from behind came Fred Astaire holding a glass of scotch and William Powell holding a porterhouse steak: Who wants what? he asked playfully as his arms stretched over each other’s shoulders.
Jag är inte riktigt säker på hur armarna sträcktes över varandras axlar, men det var ju imponerande att både Fred Astaire och William Powell var på samma tåg!
Fred Astaire och William Powell arbetade tillsammans en gång – i ”Ziegfeld Follies” (1945).
(Fortsättningen på tågstoryn finns i kommentatorsbåset.)
Vad säger ni? Låt oss hoppas att skillnaden mellan robotskriven text och människoskriven text blir att de riktigt skickliga skribenterna står ut i mängden och att de som faktiskt inte kan skriva och inte vill skriva, slipper det.
Det finns oerhört många företag som arbetar med textautomater, men jag har inte hittat någon som man kan testa på svenska. De flesta kräver lite krångel med inloggning, men det var det värt! Testa Anyword, vetja!
Livet är en tävling. Och nu känns det som om jag har vunnit tävlingen om att översätta ”attention span” till nåt jätttesvenskt: fokusork!
Från Wikipedia: ”Attention span is the amount of time spent concentrating on a task before becoming distracted.”
En väldigt koncentrerad sork vid namn Foku.
Fokusorken kan när den skrivs vid en första anblick kanske associeras till en sork, men man vänjer sig säkert.
Om man är en dopaminknarkande person som kräver ständiga kickar, är det enligt min egen vetenskapliga undersökning på sju mig närstående personer svårt med fokusorken så fort det ska fokuseras på något som är det minsta lilla trist.
Å andra sidan måste man ju inte vara särskilt fokuserad för att
ta ur diskmaskinen
gå ut med soporna
sätta på en ny toarulle när den gamla har tatt slut.
Alltså handlar det inte om tristess. Utan om (tadaaa) distraktioner. Om du sitter i en madrasserad cell, kan du utan problem se hela Heimat i ett sträck. Om du råkar få tag i wi-fi uppe på en alptopp kanske du orkar se en tiominutersvideo om 1964 års tändstiftsmodeller.
Så: kan vi fatta beslut om att fokusork är ordet vi så länge har letat efter? Jag skapar genast en definition!
Har ni hört att Apple nyligen fick emojiskaparna att ta bort pistolen och ersätta den med en vattenpistol?
För även om vapen i the 2nd amendment är en rättighet, är det inte det i sms. Här har ni mina två favorit-emojisar:
Den till höger är en bajshög, men jag trodde länge att det var en glad mums-mums. Med emojisarna kan man uttrycka så mycket finurligt – men ingen ska komma och påstå att det är ett särskilt snabbt eller tydligt sätt att kommunicera. Jag blev t.ex. väldigt bekymrad när spanjoren plötsligt utan förklaring berättade att han satt och grät …
… eftersom det ju är tårar av glädje och han bara var jättejätteglad.
Det fanns faktiskt en tid när mina två äldsta barn inte behärskade chatt-språket utan bara stavade allt korrekt och till och med använde versaler och skiljetecken. Så kunde vi ju inte ha det. Vi satte oss därför ned och pluggade in detta:
Denna lista tillverkade jag nog runt 2001.
De tre yngre barnen hänger nu över axeln på mig och läser och fnyser att listan är omodern och att det syns att en vuxen har gjort den. Och så får jag mig en lektion i sms-språket anno 2016. Så här ser det ut i Kik-appen i deras telefoner. (Anonymiserat.)
1. Kollektivtrafik eller ej
Hallå vilka tar bussen t stan imorgon
Int jaag
Vene om jag kmr ha gäster annars får jag skjuts ovh då kan vi ge dig skjuts
Ahaa,, taaaack
Lungt
Säg t imorgon om ni kan så vet jag om jag ska t bussen oså
Allt för west lorre människor
HAHAHHAHAHAHA
Skit fult asså
Lorre
EYyyyyy ta inte mitt ord
Hahahah oki vad ska jag säga då
Walla venne
Haha
Dåså
Jani ses imån
(Replikskiftet avslutas med fyra emoji-händer som kan betyda hårdrock eller djävulshorn och en emojigubbe som blinkar med ett öga och lyfter andra ögonbrynet, vilket ju fysiskt sett är en bedrift.)
west lorre människor = de som bor i västra L. (ett bostadsområde)
walla = alltså (lite irriterat)
vene/venne/vne = vet inte
jani = kära du
2. Ack, den ljuva ungdomen
Walla längta inte till gymnasiet
Hahah
Dör
Walla vi går i nian och vill sova
Hahah
Abow
Jag går i 8an o vill dränka mig
Lak du har bars börjat
Walla jag längtar tbx till 8an
Habibi
Jag har haft 5 prov denhär veckan [pistolemoji]
(Replikskiftet avslutas med fyra emojigubbar som skrattar så mycket att de gråter, precis som den lite längre upp i inlägget.)
abow = gu vad jobbigt
lak = alltså, lite mindre irriterat än walla
3. En språkpolis i vardande
Välkommen 01or
01:or
Tack vardu var tvungen o lägga kolon haha
Ja
Korrekt svenska tho
tho = det engelska though (ett ord som ju verkligen behöver en stavningsreform)
Det intressanta är att när engelska ord och uttryck slängs in, är de till 98 % rättstavade enligt min egen högst vetenskapliga undersökning. Men så här ser det ut när en av mina engelskspråkiga kompisar skriver:
I wanted to change the all thing uno… so ima still c if I can pull it off. Lemme know if u have any questions. Bcz sometimes u just trynna work with good pple whatever But will c if things can be resolved. What way will be best 4u coz ino u busy.
Det är bara att läsa högt, så blir allt glasklart. Precis som man gör med 1700-talssvenskan, ni vet.
Sedan två veckor håller jag på att översätta en bok som handlar om nudging, som inte har något bra namn på svenska än. Anglofilerna som bestämde att det skulle heta nudging borde ha tänkt på oss svenskar och kallat det pointing eller pushing så att jag lätt hade kunnat övertala författarna att det borde heta ”petning” … nej, fasen, det låter som petting. Puschning … nej, det låter som en berusad pussning. Ah. De skulle ha kallat det prodding!
– Till den här kampanjen föreslår vi en stillsam pråddning.
Nåväl. Nu kommer jag att kalla det växelvis nudging, puffande och knuffande och så får ni känna efter vilket som är bäst.
Nej, Monty Pythons är helt fel sorts nudging.
Olika sorters puffar som vi stöter på i olika valsituationer kan vara
miljömärkning på äggkartong
informativ skylt om tandborstningens fördelar
i förväg ikryssat valalternativ på en sajt
målade fotsteg på marken – som leder dig till en papperskorg
mindre tallrikar på frukostbuffé.
Det hela går alltså ut på att lura oss människor (att puffa oss i ”rätt” riktning) och få oss att göra ett val som vi kanske inte hade tänkt göra alldeles nyss – men utan att för den skull tvinga oss. Bara puffa lite. Vi kan fortfarande välja att
köpa ägg som fjäderlösa burhöns har klämt ut på löpande band
inte tro på tandtroll och skratta åt tandtrådens påstått magiska kraft
totalvägra alla i förhand gjorda val och konsekvent välja nåt annat – om inte på grund av övertygelse så i protest
ignorera fotstegen och ta med ciggen till soptunnan hemma
be om en pizzatallrik eller hämta påfyllning av bacon 317 gånger.
Fel sorts puffar.
Teorin lyder ungefär ”eftersom det bor en snål latmask i nästan alla och vi gör det som är billigast och enklast för oss, behöver vi hjälp på traven, så lyssna nu på oss”. Om man ska få familjen Bergman att köpa 13 liter ekologisk mjölk i veckan istället för den sort som just nu är billigast, måste vi knuffas till ekologiska hyllan på något sätt.
Nej, den här informationen knuffar mig ingenvart. Utom till affären med tidsmaskiner, kanske.
Nudgarna är alltså beskrivande – inte befallande. Förbud sägs göra oss alla till obstinata treåringar som vill göra tvärtom, medan information får oss att tänka efter och fatta ”rätt” beslut.
Förhoppningsvis.
Godisförbud eller frukt som tydligen är godis?
Men funkar det och är detta det nya svarta inom övertalningsbranschen? Nej, säger jättemånga negativa forskare (som dock är bra mycket färre än alla som har forskat fram ett helt annat och mer positivt resultat) och en av dem heter Robert Sugden. Han kritiserar nudge-branschen för att man hela tiden antar att de som designar valalternativen och informationen vill allas väl och att de är allvetande och osjälviska varelser som bara tänker på välbefinnandet hos dem de puffar. Jo tjenare.
Samtidigt så är hans namn Sugden. Som är ett anagram av nudges.
Helt fel knuff, den där Fia med.
Jag vet i alla fall vad som funkar. HUMOR! Kolla här två informativa skyltar som faktiskt förbjuder stöld och djurmatning. (Forskarna kan kanske kalla den här sortens roliga puffknuffnudgar för fungies?)
Nej, den funkar inte att översätta.Funkar! Anamma! Ta idén!
Jag hade en fundering hur det är när man blandar svenska och engelska ord i meningar. För engelska ord särskrivs rätt mycket och det ser lite fel ut i ”svensk text”.
Två ord som jag undrar just över är Home styling och Home staging. Sätts dessa två ord ihop när det hamnar i svenskt sammanhang? Jag själv särskriver dessa ord, men tycker att det kan se konstigt ut.
Mvh Lisa
Hej!
Det är en mycket bra fråga — och det är precis detta som gör att svenska ord är så himla mycket bättre än de engelska … i alla fall när vi skriver på svenska.
Redan för sju år sedan föreslog Språkrådet ett svenskt ord för dessa två engelska: flyttstajlning. Helt ok, tycker jag. Men det finns fler förslag: hempiffning, flyttinredning och visningsinredning. Tyvärr har dessa ord inte alls slagit igenom hos gemene man, så de är lite svåra att använda eftersom det kanske stör läsningen mer än de engelska, vanligare uttrycken.
På svenska har man därför tagit till en annan lösning: man skriver homestaging och homestyling utan särskrivning! Man har liksom försvenskat orden utan att ändra stavning och uttal.
Om det var jaaaaag som skulle skriva texten, skulle jag ha gjort så här:
”Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sina bostad utan flyttstajlning (eng. home staging eller home styling).”
Om du känner att flyttstajlning är för fånigt (?), skriver du istället:
”Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sin bostad utan homestyling.”
Hoppas att någon av lösningarna känns bra!
Förresten. Det var i nyordslistan 2005 som Språkrådet föreslog de svenska orden. Så här ser det ut:
Men hur jag än letar, finner jag inga bevis för att man ska skriva ihop orden på engelska. De är särskrivna all over the place.