Hoppa till innehåll

Etikett: engelska

Fokusork! (Alltså attention span!)

Livet är en tävling. Och nu känns det som om jag har vunnit tävlingen om att översätta ”attention span” till nåt jätttesvenskt: fokusork! 

Från Wikipedia:
”Attention span is the amount of time spent concentrating on a task before becoming distracted.”

En väldigt koncentrerad sork vid namn Foku.

Fokusorken kan när den skrivs vid en första anblick kanske associeras till en sork, men man vänjer sig säkert.

Om man är en dopaminknarkande person som kräver ständiga kickar, är det enligt min egen vetenskapliga undersökning på sju mig närstående personer svårt med fokusorken så fort det ska fokuseras på något som är det minsta lilla trist.

Å andra sidan måste man ju inte vara särskilt fokuserad för att

  • ta ur diskmaskinen
  • gå ut med soporna
  • sätta på en ny toarulle när den gamla har tatt slut.

Alltså handlar det inte om tristess. Utan om (tadaaa) distraktioner. Om du sitter i en madrasserad cell, kan du utan problem se hela Heimat i ett sträck. Om du råkar få tag i wi-fi uppe på en alptopp kanske du orkar se en tiominutersvideo om 1964 års tändstiftsmodeller.

Så: kan vi fatta beslut om att fokusork är ordet vi så länge har letat efter? Jag skapar genast en definition!

Grattis! Din fokusork tog dig ända hit!

 

 

 

Share
33 kommentarer

Det däringa chattspråket – hur ser det egentligen ut?

Har ni hört att Apple nyligen fick emojiskaparna att ta bort pistolen och ersätta den med en vattenpistol?

emojipistolFör även om vapen i the 2nd amendment är en rättighet, är det inte det i sms. Här har ni mina två favorit-emojisar:

Basketball and Hoop on Apple iOS 10.0Pile of Poo on Apple iOS 10.0

Den till höger är en bajshög, men jag trodde länge att det var en glad mums-mums. Med emojisarna kan man uttrycka så mycket finurligt – men ingen ska komma och påstå att det är ett särskilt snabbt eller tydligt sätt att kommunicera. Jag blev t.ex. väldigt bekymrad när spanjoren plötsligt utan förklaring berättade att han satt och grät …

tearsofjoy

… eftersom det ju är tårar av glädje och han bara var jättejätteglad.

Det fanns faktiskt en tid när mina två äldsta barn inte behärskade chatt-språket utan bara stavade allt korrekt och till och med använde versaler och skiljetecken. Så kunde vi ju inte ha det. Vi satte oss därför ned och pluggade in detta:

sms_chatt_2015
Denna lista tillverkade jag nog runt 2001.

De tre yngre barnen hänger nu över axeln på mig och läser och fnyser att listan är omodern och att det syns att en vuxen har gjort den. Och så får jag mig en lektion i sms-språket anno 2016. Så här ser det ut i Kik-appen i deras telefoner. (Anonymiserat.)


1. Kollektivtrafik eller ej

Hallå vilka tar bussen t stan imorgon
Int jaag
Vene om jag kmr ha gäster annars får jag skjuts ovh då kan vi ge dig skjuts
Ahaa,, taaaack
Lungt
Säg t imorgon om ni kan så vet jag om jag ska t bussen oså
Allt för west lorre människor
HAHAHHAHAHAHA
Skit fult asså
Lorre
EYyyyyy ta inte mitt ord
Hahahah oki vad ska jag säga då
Walla venne
Haha
Dåså
Jani ses imån

(Replikskiftet avslutas med fyra emoji-händer som kan betyda hårdrock eller djävulshorn och en emojigubbe som blinkar med ett öga och lyfter andra ögonbrynet, vilket ju fysiskt sett är en bedrift.)

west lorre människor = de som bor i västra L. (ett bostadsområde)

walla = alltså (lite irriterat)

vene/venne/vne = vet inte

jani = kära du


2. Ack, den ljuva ungdomen

Walla längta inte till gymnasiet
Hahah
Dör
Walla vi går i nian och vill sova
Hahah
Abow
Jag går i 8an o vill dränka mig
Lak du har bars börjat
Walla jag längtar tbx till 8an
Habibi
Jag har haft 5 prov denhär veckan [pistolemoji]

(Replikskiftet avslutas med fyra emojigubbar som skrattar så mycket att de gråter, precis som den lite längre upp i inlägget.)

abow = gu vad jobbigt

lak = alltså, lite mindre irriterat än walla


3. En språkpolis i vardande

Välkommen 01or
01:or
Tack vardu var tvungen o lägga kolon haha
Ja
Korrekt svenska tho

tho = det engelska though (ett ord som ju verkligen behöver en stavningsreform)


Det intressanta är att när engelska ord och uttryck slängs in, är de till 98 % rättstavade enligt min egen högst vetenskapliga undersökning. Men så här ser det ut när en av mina engelskspråkiga kompisar skriver:

I wanted to change the all thing uno… so ima still c if I can pull it off. Lemme know if u have any questions.
Bcz sometimes u just trynna work with good pple whatever But will c if things can be resolved. What way will be best 4u coz ino u busy.

Det är bara att läsa högt, så blir allt glasklart. Precis som man gör med 1700-talssvenskan, ni vet.

lenngren
Ur Anna Maria Lenngrens ”Djurgårds-Nöjen” (1776).
Share
44 kommentarer

The Nudge Theory är svåröversatt

Sedan två veckor håller jag på att översätta en bok som handlar om nudging, som inte har något bra namn på svenska än. Anglofilerna som bestämde att det skulle heta nudging borde ha tänkt på oss svenskar och kallat det pointing eller pushing så att jag lätt hade kunnat övertala författarna att det borde heta ”petning” … nej, fasen, det låter som petting. Puschning … nej, det låter som en berusad pussning. Ah. De skulle ha kallat det prodding!

– Till den här kampanjen föreslår vi en stillsam pråddning.

Nåväl. Nu kommer jag att kalla det växelvis nudging, puffande och knuffande och så får ni känna efter vilket som är bäst.

Nej, Monty Pythons är helt fel sorts nudging.

Olika sorters puffar som vi stöter på i olika valsituationer kan vara

  1. miljömärkning på äggkartong
  2. informativ skylt om tandborstningens fördelar
  3. i förväg ikryssat valalternativ på en sajt
  4. målade fotsteg på marken – som leder dig till en papperskorg
  5. mindre tallrikar på frukostbuffé.

Det hela går alltså ut på att lura oss människor (att puffa oss i ”rätt” riktning) och få oss att göra ett val som vi kanske inte hade tänkt göra alldeles nyss – men utan att för den skull tvinga oss. Bara puffa lite. Vi kan fortfarande välja att

  1. köpa ägg som fjäderlösa burhöns har klämt ut på löpande band
  2. inte tro på tandtroll och skratta åt tandtrådens påstått magiska kraft
  3. totalvägra alla i förhand gjorda val och konsekvent välja nåt annat – om inte på grund av övertygelse så i protest
  4. ignorera fotstegen och ta med ciggen till soptunnan hemma
  5. be om en pizzatallrik eller hämta påfyllning av bacon 317 gånger.
puffar
Fel sorts puffar.

Teorin lyder ungefär ”eftersom det bor en snål latmask i nästan alla och vi gör det som är billigast och enklast för oss, behöver vi hjälp på traven, så lyssna nu på oss”. Om man ska få familjen Bergman att köpa 13 liter ekologisk mjölk i veckan istället för den sort som just nu är billigast, måste vi knuffas till ekologiska hyllan på något sätt.

mjolk_pris
Nej, den här informationen knuffar mig ingenvart. Utom till affären med tidsmaskiner, kanske.

Nudgarna är alltså beskrivande – inte befallande. Förbud sägs göra oss alla till obstinata treåringar som vill göra tvärtom, medan information får oss att tänka efter och fatta ”rätt” beslut.

Förhoppningsvis.

godisforbidden

frukt_godis
Godisförbud eller frukt som tydligen är godis?

Men funkar det och är detta det nya svarta inom övertalningsbranschen? Nej, säger jättemånga negativa forskare (som dock är bra mycket färre än alla som har forskat fram ett helt annat och mer positivt resultat) och en av dem heter Robert Sugden. Han kritiserar nudge-branschen för att man hela tiden antar att de som designar valalternativen och informationen vill allas väl och att de är allvetande och osjälviska varelser som bara tänker på välbefinnandet hos dem de puffar. Jo tjenare.

Samtidigt så är hans namn Sugden. Som är ett anagram av nudges.

fiamedknuff
Helt fel knuff, den där Fia med.

Jag vet i alla fall vad som funkar. HUMOR! Kolla här två informativa skyltar som faktiskt förbjuder stöld och djurmatning. (Forskarna kan kanske kalla den här sortens roliga puffknuffnudgar för fungies?)

ballarbollar
Nej, den funkar inte att översätta.
please be safe
Funkar! Anamma! Ta idén!

Poke på er!

Share
104 kommentarer

Engelsk särskrivning i svensk text?

Hej Språkpolisen!

Jag hade en fundering hur det är när man blandar svenska och engelska ord i meningar. För engelska ord särskrivs rätt mycket och det ser lite fel ut i “svensk text”.

Två ord som jag undrar just över är Home styling och Home staging. Sätts dessa två ord ihop när det hamnar i svenskt sammanhang? Jag själv särskriver dessa ord, men tycker att det kan se konstigt ut.

Mvh Lisa

 

Hej!

Det är en mycket bra fråga — och det är precis detta som gör att svenska ord är så himla mycket bättre än de engelska … i alla fall när vi skriver på svenska.

Redan för sju år sedan föreslog Språkrådet ett svenskt ord för dessa två engelska: flyttstajlning. Helt ok, tycker jag. Men det finns fler förslag: hempiffningflyttinredning och visningsinredning. Tyvärr har dessa ord inte alls slagit igenom hos gemene man, så de är lite svåra att använda eftersom det kanske stör läsningen mer än de engelska, vanligare uttrycken.

På svenska har man därför tagit till en annan lösning: man skriver homestaging och homestyling utan särskrivning! Man har liksom försvenskat orden utan att ändra stavning och uttal.

Om det var jaaaaag som skulle skriva texten, skulle jag ha gjort så här:

“Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sina bostad utan flyttstajlning (eng. home staging eller home styling).”

Om du känner att flyttstajlning är för fånigt (?), skriver du istället:

“Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sin bostad utan homestyling.”

Hoppas att någon av lösningarna känns bra!

Förresten. Det var i nyordslistan 2005 som Språkrådet föreslog de svenska orden. Så här ser det ut:

homestyling

Men hur jag än letar, finner jag inga bevis för att man ska skriva ihop orden på engelska. De är särskrivna all over the place.

/Lotten

Share
19 kommentarer