Hoppa till innehåll

Dialektkarta!

Det finns dialekter och så finns det DIALEKTER. Att ”en åttondel” på pitmål heter ”hårta borti hårta och hårta borti hä” är precis hur kul som helst. Kolla här på hur man säger ”jag tyckte att jag kände igen henne” på samma pitmål:

– E töjsht e tjändå tömjen.

På Språkrådets (enligt min ringa mening) röriga sajt finns en dialektkarta där man kan klicka på olika landsändor och lyssna på (oftast) gamla inspelningar.

Okej. Klicketiklick.

Men min favorit-dialektkarta är en helt annan. Den har skapats av lingvisten Robert Östling, som borde föräras en staty och några gator uppkallade efter sig. Spara denna länk, brodera bokstäverna, skriv ut en lapp och lägg den under huvudkudden:

https://www.ling.su.se/kartverktyg

Jag citerar:

Materialet består av cirka en miljard ord. Det kan låta mycket, men språk har den egenskapen att ett fåtal ord (som ”och”, ”jag”, ”hej”, osv.) är väldigt vanliga, medan de allra flesta ord förekommer relativt få gånger. Det gäller speciellt lokala ord. Om ett ord förekommer färre än 20 gånger i vårt material så kan vi inte rita någon karta.

Så här kan ett sökningsresultat presenteras! (Ur en intressant artikel, som jag rekommenderar.)

Kolla om era gamla släktingars ord finns med, om tokiga grannen med konstigt ordförråd faktiskt inte bara var tokig, utan även ett dialektunikum. Och hur är det egentligen med ostkrokarna?

Share
Publicerat iBloggen

30 kommentarer

  1. Pysseliten

    Jag letade mormors ord för potatis (pära) men osäker på stavningen för det blev noll träffar.

  2. Kicki Englund Frost

    När jag kom till Mora 1970 och jobbade på lasarettet fick jag ibland tillkalla tolk. De äldre patienterna pratade enbart dialekt och att svenska (obs verb, man svenskar) ansåg lite högfärdigt.
    När våra barn började i skolan 1990 fanns det klasskompisar som hade dialekten som enda språk.
    Nu är det nästan ingen som pratar dialekt. Men på äldreboenden försöker folk ibland lära personalen (Syrien Afghanistan…) dialekt så det ordnar sig nog.

  3. Magganini

    ”Ja lä upp å tä” sa morfar när han hade legat en kvart på kökssoffan.
    (”U” i upp uttalas liksom längre bak i munnen, nästan halvvägs till o (inte kort o som å då, utan o som o) kan man säga. Jag är tyvärr obildad, så jag kan inte de vetenskapliga uttryck eller den fonetiska skrift som borde användas för att beskriva hur det lät.)

  4. Olle Bergman

    ”Pära” hittade jag – bland annat i Göinge.

  5. Magganini: Jag läser just nu ”Språk i Norden” (7,5 p), och ska kunna skriva massa olika dialekter med hjälp av fonetiken som jag lärde mig 1985.

    Det går sådääääär, ska jag erkänna.

    Men kolla här, känner du igen nån av de är varianterna? (Klicka på ljudlänkarna och NJUT!)

  6. Ökenråttan

    Fonetik – ack ljuva ungdomsminnen. När jag började läsa franska skulle man allra först klara av en kurs i fonetik. Faktiskt torrt som fnöske och inte minns jag nu mycket av det heller. Sen skulle jag läsa konsthistoria – jag har hunnit med en del – och såg fram emot att få bada min själ i ett hav av impressionister och slikt. Vad började kursen med? Jo, medeltida dopfuntar av sten från Alsnö kyrka och sånt. Suck. Och SEN började jag läsa juridik. Först kom proppen (propedeutisk kurs i juridik), en översiktskurs alltså, med lite av allt: lite civilrätt och lite processrätt och lite straffrätt och lite familjerätt, med mera. När vi hade tentat proppen frågade vi oss, på allvar: Men ska vi verkligen behöva plugga i fyra år till? Nu kan vi ju ALLT? Ack, heliga enfald.

  7. hyttfogden

    Pratar du om ”jopp” i södra Dalarna förstår troligen fortfarande äldre människor där att du menar potatis. SGs farmor hade joppland och hade man inget sögel fick man ”stö på joppen.”, vilket jag ofta gör när jag i min ensamhet ska laga lite lunch.
    ”Magistern, päen ha tjytta åv, får ja gå fram å höfse te´en? En ynglings anhållan på karlskogamål för att få använda pennvässaren på katedern.

  8. Agneta uti Lund

    pärer

    (dialektalt, Norrländska, Dalmål, Småländska) potatisar
    böjningsform av pära
    Varianter: päror

    Sägs även på Österlen, där även kartoffler eller kartoller förekommer.

  9. Olle Bergman

    Den här sajten störs av ful reklam, men det finns nog en del att hitta när det gäller svenska dialekter: https://folkmun.se

  10. Magganini

    Ah, ja, Lotten, Stora Tuna-varianten ligger mycket nära sanningen! Och ”ett slags o-haltigt u-ljud” skriver de, det var ju lite snyggare än mitt svammel.

  11. Magganini

    Och må den fjärde vara med er. Maj dårå.
    Vi hyllar inga krig, men håller på den ljusa sidan ändå.

  12. ”Hä va hävligare jopp idag” hörde jag i kön på ICA häromdagen. Hon som konstaterade att potatisen var bättre idag var i fyrtioårsåldern. Så ”jopp” för potatis (=jordpäron) lever vidare i södra Dalarna. Jag letade efter ”bråjopp” (färskpotatis) i dialektkartan, men lyckades inte hitta någon träff.

  13. Ökenråttan

    HJÄLP! Är det nån som vet hur man ”planterar” en konstgjord buxbomsboll? På vår bakgård är det så mörkt och solfritt och i ett alldeles särskilt mörkt hörn ska vi ställa två krukor med konstgjorda buxbomsbollar. Nu trodde vi ju att det skulle medfölja någon anordning för att fästa bollen i jord eller nåt i krukan. Så var icke fallet. Är det nån som har gjort en sån här plantering och kan tipsa om hur man gör?(Bollen är så lätt att den blåser väl bort om vi bara lägger den på krukan.)
    Sen ska jag komma med ett dialektinlägg, från mellersta Norrland samt nordvästra Dalarna.

  14. Ökenråttan: has det eventuellt ett par rejäla hattnålar? Det kan lösa problemet. Eller kanske några strumpstickor?

  15. Ökenråttan

    Hattnålarna skänkte jag till Översättarhelena för hundra år sen. Strumpstickor – nää, har vi inga. Jag har störtat in hos firmor som har lokal i bottenvåningen av hus och har buxbomsbollar i krukor bredvid entrén och frågat hur dom sitter fast (buxbomsbollarna, dårå). Alla har äkta vara och då sitter buxbomen nedgrävd i jorden, så klart. Ack, ack.

  16. Magganini

    Ett snöre och en sten, Ökenråttan?

  17. hyttfogden

    Eller krocketbågar

  18. Kinesiska ätpinnar kanske?

    Krocketbågar som Hyttfogden säger! Ja! Vad kul det skulle se ut!

  19. Ett rödgråtet barn

    Skär till en frigolitskiva, måla den i jordfärg och limma fast bollen med limpistol

  20. Magganini

    –och där kom ett proffs!

  21. ”Hattnålar och limpistoler” – finfin boktitel!

  22. Ninja i Klockrike

    Gjut fast den i betong, sen kan inget rubba kruka eller bbbollen.

  23. Jag hittade mormors potatisvariant – pira – men kan ju inte vara säker på om det är just potatis det betyder. Men ordet är vanligast nära där hon kom från.

  24. Ökenråttan

    Där är du ju, Ninja!
    Nu går vi ut på dagens hälsosamma promenad (till Systemet) och hemkommen återkommer jag till dialekterna.

  25. Ökenråttan

    Norrland först, Sundsvall med omnejd. När min morfar var liten blev han hotad av en lekkamrat med följande hemska varning: ”Om du säj att ja pinka i nybyxan – om jag får nåra nån gång – så ska ja kasta en myrigen sten i huvet på dej.” Översättning: Om du talar om att jag kissat på mig i mina nya byxor – om jag får några nån gång – så ska jag kasta en sten full med myror i huvudet på dig.
    nybyxan – de nya byxorna – intressant grammatisk komposition
    myrigen – full med myror – trevlig nyskapelse
    Och så det lite uppgivna, ”om jag får nåra nån gång”, knappast troligt alltså att det skulle vankas nya byxor i brådrasket.

  26. MYRIGEN! Vabaha!

    Är det [myrigen] eller [myrijen]? Spännande!

    (Idag har jag studerat runor och är plötsligt övertygad om att allt som är dialektalt och mysko härstammar från runkarvar och -huggartiden.)

  27. Mormors pira-ramsa:

    ”Pira morgon, pira afton, pira middag, pira kväll.

    Vad säg du gubben min?

    Jo ja säg att pira ä bra.”

    De sista par åren hon levde drog hon den vid varje måltid där potatis serverades, vilket var de flesta måltider som inte var frukost eller kaffe med bullar. Så vi lärde oss den, kan man säga.

  28. Ökenråttan

    Myrigen, hårt g.
    Betr. nordvästra Dalarna handlar det om Limamål. Lille maken härstammar därifrån på mödernet. Så här beskriver Karl Erik Forsslund Limamålet. Jag citerar ur Lima-delen av hans stora verk ”Med Dalälven från källorna till havet”, Del II Västerdalälven Bok II: ”Limabornas språk är brådskande och muntert – något staccato. Det är som hade de lärt sig tala i kapp med sin muntra brådskande älv.”
    Mycket diftonger i Limamålet. På nätet finns många exempel på talat Limamål, lätt att hitta.
    Limamålets melodi är särpräglad. För flera år sedan skulle vi köpa skidor. Expeditens tal hade nåt som Lille Maken uppfattade. ”Du är från Lima, va?” sa han. Expediten föll oss nästan om halsen av glädje och vi fick bra rabatt på vårt skidköp.
    .

  29. Magganini

    Ha! Brids mormors ramsa ser ut som om den handlar om nåt annat än potatis och b-typen har blivit fel vid trycket. (Utom i ”gubben”.)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.