Det finns förvånansvärt många saker jag gör en gång per år.
Herrmiddagen i Stockholm.
Trippen till Runmarö.
Humorfestivalen i Lund.
Svampresan till Dalarna.
Nyårsafton.
Ja, ni fattar: det är dags att träffa gymnasiekompisarna i Dalarna igen. Vi gick ut i Tibble (Täby) 1984, och är numera lysande konversatörer, debattörer, akademiker, miljömuppar och mammor samt extrema fjantpellar. Några av oss såg ut så här en gång i tiden:
Men nu ska vi ut och åka tåg!
Tuff tuff.Tut tut.Tåg tåg.Kolla, en busskö!!! (Tänkte jag, men kunde ju inte berätta för någon där jag satt ensam på tåget.)På tåget satt jack-kroken fortfarande helt kajko. Obegriplig design.Mera tågunderligheter. Kolla på dörrbredden. Kolla på tågsätet. Har nån mätt fel?Schrödingerdörren. (I några rysliga sekunder var dörren låst och öppen på en gång.)I Sala, där jag klev av för att bli upplockad av en bil, var det lika vackert som vanligt. (Jag har till och med kommunicerat med beslutsfattare i maktposition om denna vy.)”Galen i Säter” sa vi ungefär här, på väg just dit.Skylten där säger ”Bergmans Brygga”, och därifrån måste jag ju endera dagen dyka. (Det är Dalälven ni ser, nära byn Gimsbärke. Och ”Bergman” är inte Lotten utan Ingmar, som tillbringade många somrar på 1920-talet här.)
Nu händer det inte så mycket här i Dalarna. Vi plockar svamp, berättar gamla minnen och hittar på andra minnen eftersom ingen av oss egentligen minns nånting korrekt längre.
Nästa år kommer vi att påstå att vi plockade 20 korgar svamp 2021.
De andra tjejerna sover i ett kattinfesterat dalahus, medan jag sover i ett härbre med detta osannolikt vackra lås på dörren.
Visst vill man sprätta loss det och ta med hem?
En av de andra hade med sig en hel mapp med små lappar som hon har sparat från lektionerna 1983. Ojojojoj, vad vi skickade fjantiga lappar om hur trista lärarna var och hur vi såg ner på dem och deras undervisning. Och så … hade jag tydligen synpunkter på en av klasskompisarnas frisyr
”Kerstins frisyrer [som om man kan ha flera på en gång] är ett spännande kapitel. Idag är hon ju lika stökig i huvudet som jag!”Ritade av henne gjorde jag tydligen också. (L.S. är alltså jag. Lotten Stenson. Som sannerligen inte har brytt sig om frisyrer i livet. Asså va, kasta sten i glashus und so weiter.)
Avslutningsvis måste jag erkänna att mina fantastiska trattkantareller faktiskt har en nära släkting som jag inte alls är lika förtjust i.
För övrigt ser jag efter en hel helg uti dalaskogarna ut som en pelargonplanta i håret. Apropå frisyrer dårå.
Ninja i Klockrike
5 years ago
Bara ställa huvudet svalt och torrt över vintern och klippa ner och plantera om när ljuset återvänder.
Agneta uti Lund
5 years ago
Jag som inget luktsinne har gillar pelargoner. De flesta finns på en inglasad balkong, men några trivs i köket. De är ju lätta att föröka och någon gång har jag dragit upp nya plantor från frön jag sparat från ”storknäbbarna”. Men när yngste sonen ska komma på besök plockar jag bort krukorna från köket. Han har luktsinne!
Karin oh Hyttis, vad kul att ni kom till Cassels igår! Hoppas ni hade kul! Jag hittade er inte när jag kom ut efter konserten.
Magganini
5 years ago
Efter att Hannoia hade klivit av tåget härstädes häromdagen såg hon innanför dörren på en annan vagn några viftande personer med uppspärrade ögon. Alltså när tåget rullade iväg efter en minuts uppehåll. Nästa stopp var Skövde.
Och hur ser man skillnad på trattkantarell och rödgul trumpetsvamp? Det är väl skit samma egentligen, men ändå?
Ökenråttan
5 years ago
Down to earth. Är det någon i detta eminenta bås som har en plåtslagare som ni kan rekommendera? Inget jättestort jobb, bara några små . Plåtslagarna är SÅ upptagna, måtte skära guld med plåtsaxen, eller hur det blir. Väl unt, med synd för oss. Stockholmsnejden gäller det.
Och jag som trodde att Lottens årliga dalaresa hade något att göra med båsets Karin.
hyttfogden
5 years ago
Niklas, vi såg inte till dig heller och Karin som ju hade en bit att åka genom skogen till Horndal, ville passa på medan det var relativt ljust. Så hon släppte av mig vid mitt pörte och fortsatte vidare. SG och jag brukade ofta vara på plats vid konserterna i Grängesberg. Han skulle ha varit mycket nöjd med gårdagens framträdande. Fantastiskt Fin Föreställning.
Karin
5 years ago
Ja det var en minnesvärd föreställning i fina Casselska konstersalen! Kajsa Bergqvist, mittåt, Klara Borgqvist imponerade storligen med sin oboe, liksom såklart Niklas med sin! Niklas fick dock sitta ner och använda noter, medan flickebarnet stod upp utan noter och spelade igenom Strauss konsert för oboe och orkester. Väldigt fint! Det är nåt visst med live-framträdanden i lokaler med bra akustik. Till och med Tjajkovskij (som annars just inte är min favorit) blir njutbar i den miljön. Tack Niklas!
Efteråt konstaterade vi, Hyttis och jag, att det var väldigt fint och att jag borde åka hemåt innan älgar och vildsvin blev för aktiva på vägarna.
Karin
5 years ago
Den uppmärksamma iakttagaren kan nog identifiera Niklas på den här bilden.
Om man har ett ämne som heter 1-(4-{[4-(dimetylamino)-piperidin-1-yl]-karbonyl}-fenyl)-3-[4-(4,6-dimorfolin-4-yl-1,3,5-triazin-2-yl)-fenyl]-karbamid, och avser att nämna det 64 gånger i sin text, varför kallar man det då inte för ”förening A” eller något?
Jag är i alla fall ganska säker på att det står samma sak alla 64 gångerna.
Brid, jag antar att du har texten på en dator, så om du kopierar det den första gången oh sedan klistrar in det över alla de andra gångerna så kommer det att stå samma sak varje gång. Så behöver du inte läsa alla så noggrant alltså.
Jag minns att vi förkortade ättikssyra HAc i kemin i skolan men nu ser jag på Wikipedia att det egentligen är en hund som ligger på rygg med en basketboll mellan framtassarna. Måste vara Lottens favoritsyra!
Den kemist som är 57 år svarar hjälpsamt: Ja! Hitta på nåt!
Den kemist som är 29 år svarar: Det du söker är ett trivialnamn. Till exempel citronsyra blir ganska trött om man ska kalla henne efter vad det står på hennes körkort: ”2-hydroxypropan-1,2,3-trikarboxylsyra”.
En majoritet av alla organiska kemikalier (alltså som har kol och väte som grund) saknar så kallade trivialnamn. Men jag vet inte vem som faktiskt klubbar dem. Om du känner till molekylen väl kanske du kan hitta på ett inofficiellt?
Den kemist som är 24 år svarar: Det vore mycket bra med ett trivialnamn, men purist-kemister kanske inte skulle tycka om det?
Döp den till Nisse.
Brid
5 years ago
Klart jag kopierar. Men hitta på ett eget namn får jag tyvärr inte, eftersom jag översätter patentkrav och det ska vara lika, hellre än vackert. Nisse skulle vara utmärkt.
Ninja i Klockrike
5 years ago
Om det vore citronsyracykeln du skriver om, Brid, så kunde du kalla den för lemonadhojen.
Ökenråttan
5 years ago
Autokorrigering då, Brid? Ett ord som ska skrivas 64 gånger kan vara värt att läggas in där.
Dina
5 years ago
Jag såg Niklas på bilden!
Näst roligt efter att vara där så klart.
Ökenråttan
5 years ago
Liten rapport från tur på stan. Dinkelpepparkakor från Bakeriet i Båstad finns att köpa även i huvudstaden – Ö-malmshallen. Hurra! Överjordiskt goda och intressanta i smaken. Kyrkan ute och cyklar; på staketet runt Ludvig Eleonoras kyrkogård sitter en affisch: ”Genom samtal blir vi till.” Ånej. Det är genom saml*g vi blir till. Slutligen såg vi vaktparaden med stort V, i modell ä och pickelhuva. Vi gladde oss som små barn. Men Niklas såg vi inte.
Svamp doftar underbart, pelargoner är allergiframkallande och stinker gräsligt, så jag håller med du.
Ja!
För övrigt ser jag efter en hel helg uti dalaskogarna ut som en pelargonplanta i håret. Apropå frisyrer dårå.
Bara ställa huvudet svalt och torrt över vintern och klippa ner och plantera om när ljuset återvänder.
Jag som inget luktsinne har gillar pelargoner. De flesta finns på en inglasad balkong, men några trivs i köket. De är ju lätta att föröka och någon gång har jag dragit upp nya plantor från frön jag sparat från ”storknäbbarna”. Men när yngste sonen ska komma på besök plockar jag bort krukorna från köket. Han har luktsinne!
Karin oh Hyttis, vad kul att ni kom till Cassels igår! Hoppas ni hade kul! Jag hittade er inte när jag kom ut efter konserten.
Efter att Hannoia hade klivit av tåget härstädes häromdagen såg hon innanför dörren på en annan vagn några viftande personer med uppspärrade ögon. Alltså när tåget rullade iväg efter en minuts uppehåll. Nästa stopp var Skövde.
Och hur ser man skillnad på trattkantarell och rödgul trumpetsvamp? Det är väl skit samma egentligen, men ändå?
Down to earth. Är det någon i detta eminenta bås som har en plåtslagare som ni kan rekommendera? Inget jättestort jobb, bara några små . Plåtslagarna är SÅ upptagna, måtte skära guld med plåtsaxen, eller hur det blir. Väl unt, med synd för oss. Stockholmsnejden gäller det.
Och jag som trodde att Lottens årliga dalaresa hade något att göra med båsets Karin.
Niklas, vi såg inte till dig heller och Karin som ju hade en bit att åka genom skogen till Horndal, ville passa på medan det var relativt ljust. Så hon släppte av mig vid mitt pörte och fortsatte vidare. SG och jag brukade ofta vara på plats vid konserterna i Grängesberg. Han skulle ha varit mycket nöjd med gårdagens framträdande. Fantastiskt Fin Föreställning.
Ja det var en minnesvärd föreställning i fina Casselska konstersalen! Kajsa Bergqvist, mittåt, Klara Borgqvist imponerade storligen med sin oboe, liksom såklart Niklas med sin! Niklas fick dock sitta ner och använda noter, medan flickebarnet stod upp utan noter och spelade igenom Strauss konsert för oboe och orkester. Väldigt fint! Det är nåt visst med live-framträdanden i lokaler med bra akustik. Till och med Tjajkovskij (som annars just inte är min favorit) blir njutbar i den miljön. Tack Niklas!
Efteråt konstaterade vi, Hyttis och jag, att det var väldigt fint och att jag borde åka hemåt innan älgar och vildsvin blev för aktiva på vägarna.
Den uppmärksamma iakttagaren kan nog identifiera Niklas på den här bilden.
Fassan var plåtslagare!
Tyvärr är han död.
Halloj!!!!
Ja?
Här är så tomt, och jag mår tråkigt.
Jo, det ekar lite men jag arbetar …
Om man har ett ämne som heter 1-(4-{[4-(dimetylamino)-piperidin-1-yl]-karbonyl}-fenyl)-3-[4-(4,6-dimorfolin-4-yl-1,3,5-triazin-2-yl)-fenyl]-karbamid, och avser att nämna det 64 gånger i sin text, varför kallar man det då inte för ”förening A” eller något?
Jag är i alla fall ganska säker på att det står samma sak alla 64 gångerna.
Brid, jag antar att du har texten på en dator, så om du kopierar det den första gången oh sedan klistrar in det över alla de andra gångerna så kommer det att stå samma sak varje gång. Så behöver du inte läsa alla så noggrant alltså.
Jag minns att vi förkortade ättikssyra HAc i kemin i skolan men nu ser jag på Wikipedia att det egentligen är en hund som ligger på rygg med en basketboll mellan framtassarna. Måste vara Lottens favoritsyra!
Brid! Du har helt rätt! Man ska välja ett utläsbart namn!
(Jag ska kolla med mina kemister.)
Kemister är nog bra men en plåtslagare vill ja ha!
Den kemist som är 57 år svarar hjälpsamt:
Ja! Hitta på nåt!
Den kemist som är 29 år svarar:
Det du söker är ett trivialnamn. Till exempel citronsyra blir ganska trött om man ska kalla henne efter vad det står på hennes körkort: ”2-hydroxypropan-1,2,3-trikarboxylsyra”.
En majoritet av alla organiska kemikalier (alltså som har kol och väte som grund) saknar så kallade trivialnamn. Men jag vet inte vem som faktiskt klubbar dem. Om du känner till molekylen väl kanske du kan hitta på ett inofficiellt?
Den kemist som är 24 år svarar:
Det vore mycket bra med ett trivialnamn, men purist-kemister kanske inte skulle tycka om det?
Döp den till Nisse.
Klart jag kopierar. Men hitta på ett eget namn får jag tyvärr inte, eftersom jag översätter patentkrav och det ska vara lika, hellre än vackert. Nisse skulle vara utmärkt.
Om det vore citronsyracykeln du skriver om, Brid, så kunde du kalla den för lemonadhojen.
Autokorrigering då, Brid? Ett ord som ska skrivas 64 gånger kan vara värt att läggas in där.
Jag såg Niklas på bilden!
Näst roligt efter att vara där så klart.
Liten rapport från tur på stan. Dinkelpepparkakor från Bakeriet i Båstad finns att köpa även i huvudstaden – Ö-malmshallen. Hurra! Överjordiskt goda och intressanta i smaken. Kyrkan ute och cyklar; på staketet runt Ludvig Eleonoras kyrkogård sitter en affisch: ”Genom samtal blir vi till.” Ånej. Det är genom saml*g vi blir till. Slutligen såg vi vaktparaden med stort V, i modell ä och pickelhuva. Vi gladde oss som små barn. Men Niklas såg vi inte.
Ooooh, Ökenråttan! Kan du ta en bild på Kyrkans plansch nästa gång ni går förbi?
(Man kan kanske hitta den på nätet, men si jag är skitskraj, rentav byxis, när det gäller bilder som man inte får sno rakt av!)
I min Mycket Mindre stad tittar jag just nu på en plåtslagarbil. Men det är väl inte till mycket hjälp.
Brid!
En av kemisterna tillägger: ”Karbamid kallas även urinämne eller urea.”
Magganini: Jag gjorde likadant!
– Åh! Kolla! En plåtslagare!
– Behöver du en plåtslagare?
– Eh. Nä.
Men, ÖR, Ludvig och Eleonora kanske bara har samtalat lite oskyldigt, och sedan befunnits sig bliva till sig, sånt kan man inte alltid veta säkert.
https://hedvigeleonora.se/wp-content/uploads/2021/09/Ligg-ner-i-Hedvig-AFFISCH-2021-v4.pdf
Wow! Vilken cool kyrka som inbjuder till liggande – den där Ludvig, förlåt Hedvig Eleonora.