Idag är dag 13 sedan jag blev sjuk i covid-19, och det är naturligtvis dags att rapportera.
Vår sjukbubbla består av sex personer i åldrarna 18, 23, 26, 26, 56 och 56. Två förlorade lukt och smak, och passade på att då käka leverpastej med lakritsfiskar. Två hade kvar smak och lukt, men ingen matlust. En var hur snorig som helst och en sover fortfarande tolv timmar per dygn trots att febern är borta sedan länge.
Vi hade symtom som huvudvärk, feber, trötthet, ryggvärk, benvärk, öronsus, klåda på magen och led av en allmän olust att tindra. Så gick juldagarna och krafterna återkom – men så återkom även febern plötsligt. Jaha, då lägger vi oss väl ner igen, sa vi och låg.
Dagen före nyårsafton samlades vi och firade den julafton som ju hade brunnit inne en knapp vecka tidigare.
– Vet ni, sa jag. Idag för elva nio år sedan var jag ute med morfar i skogen och p…
– … plockade fem kilo kantareller, fyllde Tjugosexåringen i.
Jag stirrade på henne. Var hon månne taggad i inlägget och hade läst samma sak som jag på Facebook? Jag fortsatte:
– Och allt spred jag ut på ett st…
– … STORT påslakan! sa Tjugosexåringen.
Jag tittade på alla andra i rummet. De såg helt normala ut.
– Mamma. Du har redan berättat det här idag, sa Tjugosexåringen och log förstående mot sin ömma moder.
Till saken hör att vi ju i min del av släkten drabbas av en förvisso förtjusande humoristisk senildemens – men i 75-årsåldern, tacksåmycket. Nu satt jag här och ville berätta om svamparna på påslakanet och så påstod alla runtomkring mig att jag redan hade berättat det!
Men inte bara jag är trög. Så här stod vår julgran redo att pyntas i två hela dagar.
Min djefla man fick häromdagen en blombukett levererad vid dörren. Han satte noggrant ner den i vatten – inklusive plasten runt oasisen – i en vas för hyacinter.
Men fastän alla pratar om hur viktigt det är att få vara konvalecent konvalescent och att man faktiskt ÄR påverkad kognitivt av den här bedrövliga sjukan, tänker jag på vad jag borde göra.
- Bredvid mig ligger en hög med 19 orättade tentor.
- På nyårsafton hade jag deadline för en artikel om modern språkutveckling.
- På golvet ligger 23 låneböcker och jäser.
På golvet ligger förresten även en lista med saker som jag borde göra, t.ex. lämna tillbaka 23 låneböcker, rätta tentor och skriva en artikel om modern språkutveckling. Men jag kanske ska skriva en lista på vad jag borde göra?
Ja, ni fattar.
Var rädd om huvudinnehållet! Meddela tentaexpeditionen och manusmottagaren att de får vänta eller lösa det på annat vis. Bibblan bryr sig inte.
Jag menar allvar alltså!
Vi är bägge i riskgruppen, lever tillbakadraget och verkar ha klarat oss. Tror vi. Sambon känner inte mycket lukt och smak längre, medan jag för ovanlighetens skull är både tjock och seg i halsen.
I dagarna är det en månad sen min vårdcentral skickade in ett hudprov för Melanomtest. (Jag har haft(?) hudcancer). Det brukar ta någon vecka att få resultatet, men jag ursäktar förseningen på de covid-tester som flödar in till labben. Lik förbannat ringer jag efter helgerna.
Krya på sig, allihopa!
Det här framochtillbakandet när det gäller covid kan kännas lite knäckande, särskilt om man inte är beredd på det. Men det är ju inte så mycket att göra, bara att flyta med och vänta tills det går över på riktigt. Och alla attgöralistor får man faktiskt strunta i så länge, möjligtvis höra av sig till folk och säga att också de får ha lite tålamod tills sjukan har tagit slut.
Som Herr Padda som gjorde en lista med saker som
• Skriva upp saker på listan
• Stryka över saker på listan som jag gjort
…
Mycket meta.
Krya på er, allihop!
Mest orolig är jag över din stavning av konvalescent. Förstås. Även om det i kontexten också blir både meta och förtjusande humoristiskt. Eller är det ett test, månne?
Get well soon!
Ett par exempel på kognitiv påverkan hos Lotten (brister som är atypiska för vår Båsmor):
Felstavning (konvalecent).
Felräkning ( tiden 30 dec 2011 till 30 dec 2020 är 11 år).
Hoppsan, jag skrev visst medan crrly skrev ungefär samma sak.
I det här huset är vi nu glada för att hannoia inte kom hem till jul eftersom hon i så fall sannolikt hade tagit hit coviden som hon testade positivt för häromdan. Men hon är bara lite lite snuvig och har ingen lukt, och det har varit likadant i flera dar så vi hoppas att det inte blir mer där. Och hennes husband visar inga tecken på sjukdom än.
Det var som fan. Jag kom inte ens ihåg att jag hade skrivit ordet ”konvalescent”! Och räknade fel gjorde jag dessutom!
Mycket, mycket talande!
Det där med att man i ett och samma hushåll kan ha en sjukling och en frisking som inte alls smittas tycker vi sex sjuklingar här är förunderligt. Och intervallet mellan insjuknandet är lika konstigt det. Samt hur sjuk man är. Det är obegripligt.
Ni som väntar på julkalendertischor: det dröjer! Jag har inga små tomtenissar som kan hjälpa mig och jag kan liksom inte förmå mig att ta mig an denna annars pyttelilla bagatell som att klistra kuvert och gå till posten. Men ni är inte bortglömda!
Mitt hushåll består varannan vecka av tre personer och varannan av en enda. Jag och 8-åringen testade positivt med några dagars mellanrum. 12-åringen (som också hade tydliga symptom) testades i samma veva, med negativt resultat. Jättemärkligt att hen klarade sig, med tanke på att vi alla tre lever väldigt tätt inpå varann, främst nattetid!
Fram till dag 10 slapp jag smak- och luktbortfall. Jag, som dagen innan hade varit så glad åt att mitt i den förlamande tröttheten ändå kunna njuta av god mat (läs: gott fika) under min karantän, blev förtvivlad när resten av provsmakarna uttryckte sin förtjusning över mina bullbakningskonster! Det visade sig att det inte var lågprissaffran som var orsaken till årets extremt trista lussekatter, utan Covid 19 som lagt beslag på både smak och lukt för mig. Tack och lov höll det bara i sig en dryg vecka, men jag märker att smaklökarna ännu är en aning felkalibrerade.
Det är inte det minsta bråttom med tishor. Tejk jår tajm. Och fokusera på att bli pigga igen.
På tal om tischor, finns det några överexemplar som kan köpas för pengar? Jag har aldrig övervägt det förut, utan tänkt att vinner man inte så vinner man inte, men den här senaste modellen var så alldeles ovanligt stilig.
Men se till att bli frisk först. I den takt det tar.
Inte bråttom med något alls, allra minst tishor!
Ja det är lite underligt hur det där med smittan fungerar. Spär på konspirationsteorierna.
’Vi gör en lista på sånt som vi ska skriva upp’, sa vår lilla dotter entusiastiskt så fort nåt var på gång.
Nu ska ni bli friska hela bunten! En tidcha är en världslig sak och kan definitivt vänta. Det här med viruset är allvarligare än jag trodde i början av förra året. Nu hoppas jag att vaccinerna gör sitt och att vi får ner antalet smittade, svårt sjuka och avlidna.
Krya på er nu. Håll er friska, övriga båshängare!
Nu anknyter jag till gula husets gran med sin nedhasade strumpa. Även i min garderob börjar strumpbeståndet säcka ihop. Jag framkastade tanken att slinka in på NK och riva åt mej lite strumpor. Men nej ändå; det gäller ju att hålla sej undan. – Råttan tyckte att jag kunde väl köpa strumpor på nätet. Tja, njae, men i alla fall; nätstrumpor är väl egentligen inte för killar?
Nu ska du inte vara fast i det heteronormativa träsket, LM, så vill du ha nätstrumpor så kör på så det ryker. Välj inte för stora maskor bara för då kan de halka in mellan tårna och det är sagolikt obekvämt.
På detta ämne MÅSTE det nämnas att jag i nätstrumpor en nyårsafton klädde ut mig till kassler. Rysligt obekvämt på alla plan.
Nästa gång kan du låna min kasslerkanon istället.
Usch då låter inte kul med sjukdom som kommer och går. Er gran ser trots bristen på vatten bättre ut än min som var vissen från dag 1.
Krya på er!
Smittandets vägar är outgrundliga. Min syster fick covid men inte min svåger, trots att dom – 70-plussare – bor tillsammans. Yngste sonen drog i väg på en weekendresa med tio kompisar, varav en visade sej ha covid. Dom är i åldern 35-40 år, reste tillsammans per bil, bodde tillsammans, åt tillsammans och jagade i skogen tillsammans. TVÅ AV TIO i gänget smittades, med nästan obefintliga symtom och har numera antikroppar.
Hamnade på Namnbloggen hos Institutet för språk och folkminnen.
”Ännu ett traditionellt namn som både kan skrivas ihop och ges som namn med bindestreck är Maj-Lis (Majlis). Räknas bägge namnformerna ihop har över 60 flickor fått namnet sedan 2014 vilket gör Maj-Lis till det vanligaste dubbelnamnet under de senaste åren.”
Hear, hear!
Fåordig kommentar: See, see!
Länge sedan vi såg en bild på båsbab, ursäkta båsdamen.
Idag har jag bara sovit middag tre gånger! Det går framåt!
Jag kan liksom se för min inre syn, hur snarkningarna stiger upp från Gula Huset i ojämna perioder vartefter invånarna faller i sömn och tar sig en middagslur.
När alla sova i ensligt Hus bågnar knutarna av de samlade snarkningarna och små pustar letar sig ut ventiler och fönster och förvånar den församlade menigheten på busshållplatsen.
… och alla andra sover också.
Imorron är en annan dag! DÅ ska jag rycka upp mig och bara sova middag en gång! (Man måste sätta målen högt!)
Mitt i allt sovande, lyckades jag igår tenta filmhistoria. Det skulle i normala fall nog ha tagit en sisådär tre–fyra timmar, men med mina sovpauser blev det sju. Fast jag hann!
Men det var särdeles stiligt gjort att klämma in en tenta bland sovstunderna!
Instämmer Ninja! Lotten förkroppsligar ett adjektiv som förekom i min lilla Mammas flickböcker som jag ärvde och läste. Ordet var ’oförbrännelig’. Hjältinnorna i böckerna var alltid oförbränneliga. Dom gav inte upp, dom räddade folk ur vakar, ordnade insamlingar till gamla fattiga tanter och jag är säker på att dom skulle ha tentat, insjuknade mitt i brinnande covid, om dom varit med i dag.
Jag tänker på ett konstigt ord: Sprakfåle?
Har aldrig förstått vad det betyder. Sparkfåle får jag vingelstreck under. Men inte under Sprakfåle. Jag grubblar och grubblar.
Ja, ska Lotten dras i i det där, SG, så är hon väl närmast en språkfåle.
Sprakfåle ersattes väl av yrhätta, hoppetossa, tokfia och andra fina epitet på flickor utan ambitioner att bli fina damer.
Lotten är i sanning en språkfåle, ÖR.
Men har inte sprakfåle en positivare klang än yrhätta etc? Hugade spekulanter kan bilda sin egen uppfattning för endast 18 kronor plus porto!
Det här har jag berättat förut, men det tål att sägas igen!
Ni vet ”Fröken Sprakfåle” av Lisa Euren-Brenner (1896–1973)? Well, jag har ett signerat exemplar av en sådan bok emedan hon – Lisa – var min mormors kusin.
Nu ska jag sprakfåla mig raka vägen i säng!
Åh, jag är nästan timme efter Niklas med samma association. Zzzzzz! (Jag somnar av ren självbevarelsedrift.)
Jag tror inte det är så stor skillnad på sprakfåle och yrhätta, båda två visar ju att självständiga, aktiva flickor inte var så väl sedda.
Jag har aldrig uppfattat att yrhättor och sprakfålar inte skulle vara så väl sedda. Har alltid trott att böcker om dem var en sorts uppskattning eller kanske mer beskrivning av den flicktypen som ändå inte drällde i flicksammanhang. Jag gick ett antal år på flickskola. Vi var nästan 1100 flickor på skolan (från 10–17 år) och inte ens i varje klass fanns sprakfåle-typen trots att klasserna i allmänhet var stora. I min klass var vi 36 flickor.
Jag har hört av en annan bekant att hen testade positivt medan en annan, väldigt sannolikt smittad av den förste, testats negativt.
Jag blir bekymrad över den där snabbt tillslående febern när man trodde det var över. Det hände ju mig, men jag var såå negativt såå. (Fast vem vet vad testet skulle sagt tre fyra veckor tidigare om jag bara fått göra det.)
Ohågsenheten har jag känt av, men även lukt och smak. Hm.
SAOL bringar klarhet i sprakfrågan:
sprakfåle • ostyrig ung person
yrhätta • yster flicka
Idag har jag testat min punktlighet, 16 poäng minsann.
Men min ängslan försvann inte alls, Niklas! Varför ”sprak”? Och varför ”fåle”?
Kan tänka mig att det slår gnistor (sprak) och fåle har jag av någon anledning uppfattat som maskulin. Kanske fel. Men (nu ramlade den ner!) – det måste alltså vara en så kallad pojkflicka som det slår gnistor om! Självklart! Oron försvann!
Punktlighetstesten har jag inte vågat mig på. Men Hyttis fick ihop 17 poäng. Hon har ALLTID frimärken. Hon spelar och sjunger, och trampar inte på några tår. Med mera. Britt-Marie är likadan. Fast hon spelar inte. Inte sjunger hon heller.
Själv nöjer jag mig inte med att missa timmar. Veckor eller månader är mera i min stil.
Jag försökte skriva ut frågorna, men det blev kladdigt. Så jag tvättade och ändrade en aning. Kan vara lämplig underhållning vid olagliga eller orekommenderade träffar med dem du sammanbor med. Men det krävs andlig styrka för att ge sig i kast med frågorna.
Sprakfålen är väl den som Staffan rider själv uppå?
Håkan (hakke): Jag hade också 16. Men vad hade nånting av det som efterfrågades med punktlighet att göra? Om du svarar Ja på alla får du 16 poäng, om du svarar Nej på alla får du 18 poäng. ??? Hur får du då ett resultat över 18? undrar matematikern Ökenråttan
Jag tvivlar på testets tillförlitlighet. Jag fick också 16, och mitt mellannamn är icke Punktligheten. Men resultatet kan bero på att jag råkar ha Ribbings bok och att jag inte längre är mager och benig som i ungdomen.
Och väljer du högpoängalternativet varje gång får du också bara 18.
Nä, ÖR, du räknar som Lotten. 22 blir det ju.
Det står väl inte att man inte kan svara JA OCH NEJ på en del frågor? Eller lägga till några extra också. Det gjorde jag. Så nu sitter jag och undrar om jag är ett dystemporärt fossil eller en vresig mumie utan frimärken.
Frimärken, vad är det?
Jag till och med går ibland när jag pratar i telefon.
Underbart!
Hösch så illa jag räknade. Magganini har så rätt. Tjutvå.
Frimärken! Är det någon som kan säga vad det kostar att skicka ett brev med vikt upp till 50 gram idag? OBS utan att googla.
Ingen aning, h.
Men jag gissar på 7kr.
Kollade upp inför julkorten, är det fusk? Och sen höjdes det vid årsskiftet.
Vad hände med Hyttis signatur?
”h” är ju alldeles obegripligt. Hon kollade på mig först. Jag gissade också 7 kronor.
Visst var det ett roligt test, helt ologiskt och med märklig poängsättning. Kan det vara skapat av en sprakfåle kanske?
För mig var detta förresten ett övervägande positivt omdöme. När någon i Wahlström och Widstrands ungdomsböcker blev kallad för sprakfåle så var det i regel en sympatisk och påhittig unge.
Före nyår 11 kr och efter nyår vet jag inte – gissar på 13 kr. Min adress tillhör det område som har testats med brevutdelning varannan dag. Så varannan vecka har post anlänt 2 dagar/vecka och varannan 3 dagar i veckan. Vi fick ett papper som angav under vilka dagar vi kunde få post vecka 40–53. Huruvida det fortsätter nu i januari eller ej vet jag inte. Postnord har inte meddelat något.
Kollade aktuellt Postnordporto och jag ligger 1 kr fel i min gissning.
[…] prick ett år sedan skrev jag en rapport om hur det var att insjukna i covid-19. Detta var alltså före vaccinationer […]